Artist
Part of exhibition
History
-
Konstpedagogisk fördjupning
Bartholomeus van der Helst (1613–1670, holländsk)
Porträtt av okänd dam
Vi vet inte med säkerhet vem kvinnan på målningen är. Men vi vet att hon är avporträtterad på 1600-talet och att det förmodligen rör sig om ett beställningsporträtt. Kanske heter kvinnan på målningen fru Landsbergen, men helt säkra kan vi inte vara. Det vi kan konstatera är att hon förmodligen tillhörde det högre borgerskapet. Dels för att hon överhuvudtaget blivit avporträtterad. Men också för att konstnären som målat hennes porträtt är den holländske konstnären Bartholomeus van der Helst, som efter Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669), var den mest efterfrågade porträttmålaren i 1600-talets Amsterdam.
Fru Landsbergens dräkt är mörk, enkel till snittet och utan större utsmyckningar – men den är dyrbar. Tittar man noga ser man att dräkten är sydd i det exklusivaste material (silkessammet) och att hon runt sin hals bär ett mycket vackert och dyrbart halssmycke samt en brosch vilken håller samman kragen av stärkt linne. Hon bär också en huvudprydnad med små pärlor som är fastsydda i ett intrikat mönster. Porträttet ger ett intryck av välstånd, men utstrålar också återhållsamhet och stramhet. Säkert ger porträttet oss en aning om kvinnans verkliga utseende, men är också anpassat efter tidens normer och ideal. Hennes blick och antydan till leende väcker vår nyfikenhet. Bartholomeus är en skicklig målare i en tid när måleriet eftersträvar att återskapa verkligheten och ge illusion av material och stoffer – man upplever nästan att fru Landsbergen är fysiskt närvarande, då hon framträder mot den platta mörka bakgrunden.
Text producerad till Appen JOHNSON 2.0, 2020
Birgitta Åhlund /Bohusläns museum
Två århundraden, två kvinnoporträtt.
Två fascinerande kvinnoporträtt [i Johnsonsamlingen] är målade med två seklers mellanrum, av två av sin tids mest efterfrågade konstnärer, den holländske porträttören Bartolomeus van der Helst (1613–1670) [JJ24] och den finländske målaren Albert Edelfelt (1854–1905) [JJ10].
Det finns något gåtfullt i kvinnornas ansiktsuttryck, som om de båda bär på en hemlighet. Kvinnan på 1600-talsporträttet av van der Helst har ett underfundigt leende. Men, märk väl, hon ler först när man ägnar henne uppmärksamhet! Också kvinnan på Edelfelts porträtt, som är daterat 1888, ler på något sätt, men hon ler inte utåt, snarare inåt. Även hennes ögon ser inåt, blickar in, mot henne själv, fastän de är fastade snett framåt. På 1600-talsporträttet däremot riktar kvinnan blicken mot betraktaren och hon ser på världen med sina kloka ögon, även om hon verkar vilja hålla det hon ser för sig själv.
Även om kvinnan på Edelfelts porträtt blickar inåt, är bilden full av liv och tillförsikt. Van der Helst porträtt är mer återhållsamt och saktmodigt och allt ser mycket tillrättalagt ut. Detta understryks naturligtvis av att ljuset och färgerna är så diametralt olika i de båda bilderna -den mörka och dova framtoningen i van der Helsts bild mot Edelfelts ljusa och lätta färgskala, där ljuset och färgerna självklart är avgörande för totalupplevelsen av bilden.
De två kvinnorna är ungefär i samma ålder, runt de trettio. De utstrålar båda en medvetenhet men på olika sätt, mycket beroende på att de levde under olika tider och förutsättningar. Den avporträtterade kvinnan på van der Helst bild utstrålar både stolthet och ödmjukhet samt en djup religiositet. Man kan tänka sig att hon styrde över ett stort hushåll med många uppgifter och mycket ansvar. I övrigt hade hon dock inte så stora möjligheter att påverka sitt öde. Kvinnans uppgift på 1600-talet var att vara maka och mor. Kvinnan på Edelfelts porträtt visar på självsäkerhet, både i ansiktsuttryck och hållning. Hon levde under en period då kvinnor började ifrågasätta sin situation och kräva delaktighet i samhället, utanför hemmets väggar.
Vi vet egentligen inte så mycket om de två kvinnorna. Enligt traditionen heter kvinnan på 1600-talsporträttet fru van Landsbergen, men det är också allt som är känt om henne. Kvinnan på Edelfelts porträtt kallas kort och gott för Ung dam i vårdräkt, hennes namn är bortglömt.
Porträtten kan dock i sig själva berätta en del om kvinnorna. Bara det faktum att de är avporträtterade av sin tids mest efterfrågade konstnärer betyder att de tillhör det högre borgerskapet. Porträttet på fru van Landsbergen är förmodligen beställt och överensstämmer med de ideal som fanns för porträtt vid den här tiden i Holland. Edelfelts porträtt kan vara ett vän- eller kamratporträtt. Kanske är kvinnan på porträttet själv konstnär, eller hustru till någon av Edelfelts konstnärsvänner. Porträttet ska se ut som om det vore en ögonblicksskildring och intentionen har varit att göra ett realistiskt porträtt. Så här såg hon ut, kan vi tänka oss. För kompositionen har konstnären självklart fascinerats av hennes klädsel, den stora vita ryschiga rosetten som hon bär runt halsen, den svarta hatten med svandun och den röda nejlikan som mycket raffinerat skymtar högst upp, och som blir till en röd upphöjande accent i bilden. Hon ser ut att var klädd för en söndagspromenad, fast med sin raka hållning verkar hon snarare sitta på en kuskbock, eller i en sadel, men till det sistnämnda stämmer inte klädseln.
Det är meningen att vi ska förstå att det har tagit åtskilliga timmar att färdigställa porträttet på fru van Landsbergen och att hon har suttit många långa timmar framför konstnären. Vad tänkte hon på månntro? Fru van Landsbergens dräkt är mörk, enkel till snittet och utan större utsmyckningar - men den är dyrbar. Tittar man noga ser man att dräkten är sydd i det exklusivaste material (silkessammet) och att hon runt sin hals bär ett mycket vackert och dyrbart halssmycke samt en minst lika dyrbar och vacker brosch som hennes krage i stärkt linne hålles samman med. Hon bär även en huvudprydnad med små pärlor som är fastsydda i ett vackert och intrikat mönster.
I det religiösa Holland, där den stränga protestantiska riktningen kalvinismen vunnit sitt intåg, fick man inte ståta med sina jordiska rikedomar. Alla utsvävningar var lyx och därmed bannlysta, föreskrev religionen. Ingen ville framstå som om jordelivets ting hade någon betydelse. Men de som hade ekonomiska möjligheter ville självklart visa detta, genom exklusiva men enkla ting, som fru van Landsbergens dräkt i ett dyrt tyg men i ett enkelt snitt. Därför är också bildens bakgrund enkel och utan utsmyckningar vilket skulle ge bilden en sparsmakad framtoning.
Förvisso är van der Helsts bild mycket realistiskt målad men det var nog aldrig konstnärens avsikt att måla vad vi menar med en porträttlik bild. Fru van Landsbergen var säkert sig lik, men på bilden är hon idealiserad och säkert förskönad. Den bleka nästan genomskinliga hyn, den höga pannan och de tunga ögonlocken tillhörde den tidens skönhetsideal som konstnären säkert spädde på lite grand. Det var istället viktigare att porträttet följde de normer och koder som var gällande för den högborgerliga kulturkrets som fru van Landsbergen tillhörde. Bilden är ett representationsporträtt, för att visa på hennes ställning och rikedom, eller rättare: hennes makes ställning och rikedom.
Carlgren, Maria: Bland beläten och konterfej - om porträtt. Ur Bohuslän Konst. ÅRSBOK 1996. Konsten på Bohusläns museum. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum. Uddevalla 1996.
Produktion: 1670
senast- KonstnärHelst, Bartholomeus van der (1613 - 1670)
- Konstnär, ortNederländerna
Accession: 1953
Testamentarisk gåva till Uddevalla stad- Deposition från namnUddevalla kommun (1971)
- DigitaltMuseumSearch in «Uddevalla kommun»
- Ansvarig institutionBohusläns museum
- Deposition från ortSverige Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Göteborgs och Bohus län
Ägande
- Ägare av originalJohnson, John (1861 - 1951)
- History
John Johnson föddes i Naverstad i Bohuslän år 1861. Han gick på Uddevalla elementarläroverk. Flyttade därefter till Göteborg för att ägna sig åt affärverksamhet, främst vinhandel. Det var under denna tid som han skaffade sig en betydande förmögenhet.
År 1885 gifte sig John Johnson med Ingeborg Josefina Klemenson, född 1859 i Fredrikstad. Paret fick sönerna John Arne och Reidar Ring.
Mellan åren 1904 och 1928 bodde familjen Johnson i huvudsakligen i Stockholm med några kortare avbrott.
Från 1928 är Villa Hemmet i Ulricehamn paret Johnsons hem.
Fru Ingeborg Johnson avlider redan år 1932. John Johnson dör i november 1951.
Konstverken JJ01 - JJ67 utgör John Johnsons donation till Uddevalla stad genom testamente och utgör merparten av de tavlor han samlat sedan 1890-talet.
- Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Ulricehamn Ulricehamn Älvsborgs län
- ProfessionDonator Köpman
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Johnson, John»
- History
- Ägare av original, ortSverige Västergötland Västra Götaland Ulricehamn Ulricehamn Älvsborgs län
Classification
-
- Bildkonst (Outline)OU 532
References
-
- MuseikodS14UM
License information
Metadata
- IdentifierJJ24
- Part of collectionS14UM Konst
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedMay 7, 2019
- Date updatedOctober 23, 2023
- DIMU-CODE021048337463
- UUID6b2db869-0568-4579-b0a9-858f386a918f
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».