Sjöhistoriska museet +

  • Fo71075A
    Photo: Okänd fotograf / Sjöhistoriska museet
  • Fo71075A
    Photo: Okänd fotograf / Sjöhistoriska museet

Fo71075A

About the object

A part of

History

Classification

References

    • SamlingMarinens Pressdetalj/MPD

License information

  • License Contact owner for more information

Metadata

  • Identifier Fo71075A
  • Part of collection Sjöhistoriska museets foton
  • Owner of collection SJÖHISTORISKA MUSEET
  • Institution Sjöhistoriska museet
  • Date published August 23, 2014
  • Date updated June 18, 2025
  • DIMU-CODE 011014888318
  • UUID 042358fc-ce71-4eb6-a10a-730337fba1ee
  • Tags

There are 22 results for «Svensk örlog» in Sjöhistoriska museet:

Fo71075A

Okänd fotograf

Fo71075A

2 pictures

Sjöhistoriska museet

2
Ångbarkskepp, djonker, hjulångare

Sandberg, R

Ångbarkskepp, djonker, hjulång...

2 pictures

Sjöhistoriska museet
Svenska flottan [Marinmotiv]

Sillén, Herman af

Svenska flottan [Marinmotiv]

2 pictures

Sjöhistoriska museet
Skärgårdsfartyg vid Sveaborg

Martin, Elias

Skärgårdsfartyg vid Sveaborg. ...

2 pictures

Sjöhistoriska museet
Pansarskepp, minnesplansch

Hägg, Jacob

Pansarskepp, minnesplansch

2 pictures

Sjöhistoriska museet

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Axel Swinhufvud (fotograf)

miniatyr|stående|Axel Swinhufvud framför sin pappershandel, 1960-tal. Axel August Wilhelm Swinhufvud, född 20 maj 1888 i Strängnäs död 10 september 1978 på Danderyds sjukhus, var en svensk fotograf och pappershandlare. Han fotograferade övervägande Stockholmsmotiv och donerade omkring 20 000 negativ till Stadsmuseet i Stockholm. Biografi Fotografen miniatyr|stående|Axel Swinhufvud på stegen i ateljén 1910, kvinnan är troligen hans mor. Axel Swinhufvud föddes på Paulinska gården i Strängnäs. Han var son till kapten Carl Wilhelm Svinhufvud och Anna Augusta Lovisa Granberg. Som tillhörig en gammal officerssläkt hade han troligen valt officersbanan dock en höftskada gjorde honom till kronvrak och oduglig för militärtjänst. Efter faderns död 1899 flyttade modern 1902 med sonen Alex och dottern Anna Charlotta till Stockholm. Som 15-åring fick han sin första fotoapparat, en lådkamera av typ Murers Express. Hans första bevarade fotografi visar en ballonguppstigning som han tog 1903. Skolgången på Norra Real avslutade han 1908, utan examen. Därefter började han en gedigen yrkesutbildning där han fick praktisera två år hos hovfotografen Lars Larsson, kallad ”Hov-Lasse” och ägare av Larssons Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. Larsson hörde till samtidens främsta fotograf specialiserat på Stockholmsmotiv. vänster|miniatyr|stående|Swinhufvuds pappershandel vid Karlavägen 27, 1935. År 1910 blev Swinhufvud auktoriserad fotograf och startade sin första egna ateljé på Karlavägen 1A (nuvarande 27). I huset fanns även en pappershandel som sedan 1907 drevs av Axels mor.Stockholms adresskalender från 1913 Året därpå blev han av brandkapten Fredrik Kyhlberg utsedd till officiell fotograf för Stockholms brandförsvar. Hans uppgift var att dokumentera Stockholms bränder med sin kamera. Efter ett brandlarm begav han sig på sin motorcykel till brandplatsen, ibland fick han åka med stegvagnen. Väl på brandplatsen följde han även brandmännens arbete ända upp på taken. Mellan 1911 och 1936 dokumenterade och bokförde han 211 bränder med bild, datum och klockslag.Kamratföreningen Röde Hanen, takbrand I samband med uppdraget tog han omkring 900 glasplåtar med sin Anschützkamera som han skaffat 1911.

Mode

Modekläder från år 2010. Mode, (latin: modus), betyder sätt, fason, rytm, mått, gräns; något som är förenligt med tidens rytm och smak, alltså det som är modernt. Ordet används framför allt, men inte uteslutande, beträffande kläder (klädstil). Jämför stil, trend och subkultur. Mode speglar den rådande tidsandan och dess ideal.Nationalencyklopedin, på internet, besökt 6 april 2010, uppslagsord: mode Det kan ta sig uttryck i kläder, arkitektur, målarkonst eller musik. Inom givna kulturella gränser kan en person höja sin status i gruppen genom att ändra klädedräkten. Modehistorien speglar samtidigt kultur som historia i den mening att mode har sitt ursprung från socioekonomiska klasser, där en underklass skapar mode för en överklass. Då mode är en definition ur individualism. Viss klädsel är endast avsedd för vissa tillfällen – uniform, arbetskläder, folkdräkt, högtidsdräkt – och är, bland annat just därför, ofta mindre påverkade av modetrender; jämför klädkod. Mode och variation right|Albrecht Dürers bild visar skillnaden mellan en rik borgarkvinna från Nürnberg (till vänster) och en kvinna i samma samhällsställning från Venedig, åren 1496–97. Venetiskan har på sig en form av höga platåskor som var moderna i Italien på den tiden, vilket gör henne högre.

Kropp, mode, kläder (utställning)

miniatyr|Dokumentationsfoto från 1972. Kropp, mode, kläder var en vandringsutställning som producerades av den statliga myndigheten Riksutställningar i samarbete med Folkparkernas centralorganisation. Turnén pågick 1972 till 1973 och var en del av Riksutställningars satsning på att hitta nya målgrupper för sin verksamhet.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer 1 105-1 106/F1A: 113/6 hophäftade blad: kombination pressrelease ”Kropp, mode, kläder”, 1973-05-29, och 4 sidor med allmän information kring utställningen. Bakgrund Vid slutet av 1960-talet och början av det nya årtiondet ville Riksutställningar försöka hitta nya vägar för att bredda sitt bidrag till det svenska kulturutbudet. Parkmetoden Enligt boken Kultur i rörelse – en historia om Riksutställningar och kulturpolitiken ville myndigheten försöka nå nya grupper genom att ”verka utanför institutionella sammanhang”. Det var dags för ”folkparksmetoden”.På Riksutställningar fanns en pågående diskussion om hur man tillsammans med folkbildningen skulle kunna bryta skiljelinjen mellan ”finkultur” och ”masskultur”. Samtidigt började tankar om ett bredare kulturbegrepp att få genomslag. Många kulturinstitutioner efterlyste en förändring i praktiken. Inom folkparkerna pågick i slutet av 1960-talet en debatt om den utvidgade synen på kulturen.Ansvariga på Riksutställningar konstaterade att folkparkernas inriktning hade börjat förändras. Från att ha varit en park för ”vanligt folk” ur arbetarklassen gick utvecklingen för parkerna att förvandlas till platser för allaktivitetsupplevelser. Folkparksrörelsen hade vid tidpunkten redan inlett ett samarbete med Riksteatern och planer fanns på att också knyta kontakter med Rikskonserter och Riksutställningar, skriver Broms och Göransson i sin bok om Riksutställningar.Gärna pop, schlagerprogram och andra förströelseanordningar i en allaktivitetspark, men inte som dominerande attraktioner./…/Folkparkerna ska spegla det samhälle vi lever i. Det är därför nödvändigt att folkparker och Folketshus ges resurser att bjuda sin publik på vettiga alternativ till skvalet och privatgeschäftet. Folkparkerna ger nu barnpjäser, operetter och komedier i samarbete med Riksteatern och har inbjudit Rikskonserter, Riksutställningar och konstfrämjandet att konsertera respektive ställa ut i landets folkparker. (Scen och Salong 11/69 ”200 allaktivitetscenter av landets folkparker, blir det blott en dröm?”)Enligt Dagens Nyheter var suget efter statligt producerat material stort hos Sveriges folkparker hösten 1973, när Kropp, mode, kläder just hade avslutats:Det är främst sommarverksamheten som folkparkerna vill utvidga./…/Folkparkerna anser dessutom att Riksteatern inte producerar tillräckligt med program för parkerna. Fler behövs. – Över huvud taget vill vi ha mer från Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar, säger Olle Johannesson [folkparkernas vd]./…/ Riksutställningar på sommarturné

2 comments

  • Jag har en inombordsbild från HMS Dristigheten. Det är en 2kl. maskinist Knut Zetterholm, som tillsammans med en annan i besättningen laddar en av torpedtuberna. Bilden är från 1902. Finns intresse av att förvärva bilden, så kan jag fotografera av densamma och maila till er.

    Ulf Larsson, January 7, 2016

  • Tack för ditt erbjudande! Sjöhistoriska samlar numera endast undantagsvis in örlogsmaterial. Jag skulle därför föreslå att du vänder dig till Marinmuseum i Karlskrona via registrator@maritima.se.
    Vänliga hälsningar /Martin Linde, Fotoarkivet- Sjöhistoriska museet

    Martin Linde, January 12, 2016

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to