Livstycke av brunt kraftigt kalvskinn. 2 framstycken som går ned i snibb mitt fram, 2 ryggstycken och 2 kilformiga sidstycken, i nederkanten 8 njurformade skörtflikar som överlappar varandra som fjäll. Livstycket styvat med 18 st insydda spröt; i framkant av järn och de övriga av trä (rotting?). Lappar av skinn satta som förstär...
Livstycke av brunt kraftigt kalvskinn. 2 framstycken som går ned i snibb mitt fram, 2 ryggstycken och 2 kilformiga sidstycken, i nederkanten 8 njurformade skörtflikar som överlappar varandra som fjäll. Livstycket styvat med 18 st insydda spröt; i framkant av järn och de övriga av trä (rotting?). Lappar av skinn satta som förstärkning i fodret där spröten slutar. Axelbanden ej fastsydda utan snörhål finns i axelbandets ända och i bakstycket vilka snörs ihop med ett sämskskinnsband och knyts på axeln. Foder av oblekt grov linnelärft.
Anm. Helt men väl använt, nött och fläckigt.
Skinnlivstycken användes framförallt till vardagsdräkten. Kallas ibland "munkalivstycken".
Har tillhört givarens farfars mor. Givaren född 1810 och ägaren kan ha varit född omkr. 1725-30.
/Berit Eldvik 2008-02-15
LitteraturreferenserEldvik, Berit (2014). Möte med mode - Folkliga kläder 1750-1900 i Nordiska museet. Nordiska museets förlag: Stockholm. Sid 34 (bild, se även löptext)
