Fyrkantigt kläde av handvävd vit linnelärft. 1 cm bred fåll sydd med r enkel utdragssöm, i varje hörn ett kvadratiskt broderi 8 x 8 cm med i rätlinjig plattsöm och utskuren söm, olika mönster i varje hörn. Klädet kantat med 2,5 cm bred knypplad uddspets av ålderdomlig flätslagstyp.
Denna typ av linnekläde från Värendsområdet hör till samma dräktområde som Skåne och Blekinge där liknande kläden använts till högtidsdräkten som handkläde och vid kyrkbesök som bokkläde kring psalmbokem. Vid stora kalas har det även kunnat användas som förningsduk kring medförda varor. Vid begravningar har det även kunnat bäras som huvudduk.
/Berit Eldvik 2010-06-23
Armklädet har kommit från Djuramåla Jostagård i Tingsås sn. dit kom Johanna Maria Nilsdotter genom giftermål. Hon var dotter till Elna Håkansdotter Nilsson
( 1791-1879) se 63.093/ uppgift från Birgitta Blixt 2012. /Berit Eldvik
Photo:
Laakso, Mira
/
Nordiska museet
Fyrkantigt kläde av handvävd vit linnelärft. 1 cm bred fåll sydd med r enkel utdragssöm, i varje hörn ett kvadratiskt broderi 8 x 8 cm med i rätlinjig plattsöm och utskuren söm, olika mönster i varje hörn. Klädet kantat med 2,5 cm bred knypplad uddspets av ålderdomlig flätslagstyp.
Denna typ av linnekläde från Värendsområdet hör till samma dräktområde som Skåne och Blekinge där liknande kläden använts till högtidsdräkten som handkläde och vid kyrkbesök som bokkläde kring psalmbokem. Vid stora kalas har det även kunnat användas som förningsduk kring medförda varor. Vid begravningar har det även kunnat bäras som huvudduk.
/Berit Eldvik 2010-06-23
Armklädet har kommit från Djuramåla Jostagård i Tingsås sn. dit kom Johanna Maria Nilsdotter genom giftermål. Hon var dotter till Elna Håkansdotter Nilsson
( 1791-1879) se 63.093/ uppgift från Birgitta Blixt 2012. /Berit Eldvik
Photo:
Laakso, Mira
/
Nordiska museet
