Väggbonad

Created with Sketch.

Hans Wikström

Hans Hansson Wikström, född 11 september 1759 i Börtasgården Övre Gärdsjö by, Rättviks socken, död i Jugansbo, Hedesunda 29 september 1833, var en svensk allmogemålare. Hans Hansson var son till bonden och allmogemålaren Börtas Hans Jonsson i Övre Gärdsjö. I samband med missväxt- och hungeråret 1772 tvingades familjen lämna Rättvik och slog sig då ned i Ovansjö socken. Hans Hansson var då det äldsta barnet i barnaskaran, och fick tidigt hjälpa sin far när han vandrade kring i gårdarna som målare. Efter en kort tid i Ovansjö återvände fadern till Dalarna, där han dog. Resten av familjen blev dock kvar i Gästrikland, och modern gifte snart om sig med en ny man. Omkring 1780 blev Hans Hansson lakej hos Anders Schönberg den yngre. Schönberg uppmärksammade en unge gossens talang, och skall enligt Schönbergs efterlämnade anteckningar ha låtit bekosta hans utbildning vid Kungliga Målarakademien i Stockholm. Ett av Hans Hanssons tidigaste arbeten är ett dörröverstycke i Österfärnebo där Schönberg med familj avbildats. Efter återkomsten från akademin förändrades Wikströms måleri och tillsammans med sin bror Jon Hansson började han måla rumsinredningar i gränstrakterna mellan Gästrikland och Uppland. Den första kända inredningen av bröderna gjordes 1783 i Dalen, Valbo socken.Välstånd, bostadslyx och inredningsmode i en norduppländsk bondgård i början av 1800-talet, Tuula Autio i Upplandsmuseets årsskrift 1995 1783 gifte han sig med soldatdottern Anna Ersdotter och bosatte sig i Gundbo, Hedesunda socken, där han sedan kom att bli boende fram till 1819, då han flyttade till Ollasgården i Jugansbo, Hedesunda socken. Hans Wikströms måleri finns eller har funnits i Östervåla och Tierps socknar i Uppland samt i Österfärnebo, Hedesunda och Valbo socknar i Gästrikland. Målningar finns i Gästrikland och i Norduppland t.ex.i Munga (Tierps socken), i Sevallbo söder om Dalälven, i Hedesunda, i Koversta (Österfärnebo socken) samt i Skogbo och Bärby i Östervåla socken. Den kanske mest kända målningen föreställer Stormfällningen i Gästrikland den 8-9 maj 1795. Den målningen finns på Länsmuseet i Gävle. Ett antal verk finns på Nordiska museet. Även i Disagården vid Gamla Uppsala finns en del målningar. År 1933 hölls i Gävle en minneshögtid med anledning av hundraårsdagen av Wikströms död. Den 13 september 2009 firades 250-årsdagen efter hans födelse. Firandet ägde rum i Anskariikyrkan i Sevallbo. Vid tillfället hade Länsmuseet Gävleborg i Gävle inte tid att skicka någon representant. Däremot sände Upplandsmuseet en representant, Tuula Autio, som i kyrkan höll ett föredrag om Hans Wikström.

Gustav IV Adolf

Gustav IV Adolf, född 1 november 1778 på Stockholms slott, död 7 februari 1837 i Sankt Gallen, var kung av Sverige 1792–1809. I Napoleonkrigen tog han konsekvent ställning mot Napoleon I, vilket till slut ledde till finska kriget, som ledde till förlusten av den östra rikshalvan. Missnöjet var så starkt att han 1809 avsattes i en statskupp, och han levde resten av sitt liv på kontinenten under allt fattigare förhållanden. Han var son till Gustav III och Sofia Magdalena och gift med Fredrika av Baden. Biografi Uppväxt vänster|180px|Gustav IV Adolf som barn, cirka 1783, av Anton Ulrik Berndes. Gustav IV Adolf föddes på Stockholms slott 1 november 1778 som son till Gustav III och Sofia Magdalena. Av kungen utsågs 19 adelsmän, 10 präster, 10 borgare och 10 bönder till prinsens faddrar vid hans dop den 10 november samma år. Alla faddrarna tilldelades Gustav III:s faddertecken vid en ceremoni den 27 december 1778. Bland hans faddrar kan nämnas Magnus Fredrik Brahe och Nils Svensson i Håslöv. Tidigt uppkom illasinnade rykten om att Gustav III inte skulle ha varit far till barnet utan adelsmannen, Adolf Fredrik Munck, från den östra rikshalvan Finland. Han hade varit behjälplig vid kungaparets sexualdebut. Trots att kungaparet visade alla tecken på ett lyckligt äktenskap vid tiden för drottningens första graviditet fördes ryktet vidare, till och med av Gustav III:s bror hertig Karl och av honom till brödernas mor Lovisa Ulrika, vilket ledde till en brytning mellan kungen och henne, som inte bilades förrän på Lovisa Ulrikas dödsbädd. Ryktet var så befäst att det i Svenska adelns Ättar-taflor står under greve Munck af Fulkila att denne tros i hemlighet varit gift med drottning Sophia Magdalena, och "förmodas vara fader till Gustaf IV Adolf".Svenska adelns Ättar-taflor utgifna af Gabriel Anrep, Volym 2, s. 927

Sofia Albertina av Sverige

Sofia Albertina av Sverige, född 8 oktober 1753 i Kungshuset, Riddarholmen, Stockholm, död 17 mars 1829 i Arvfurstens palats, Stockholm, var en svensk prinsessa och regent av det furstliga stiftet Quedlinburg i Tyskland. Hon var den sista kungliga medlemmen av huset Oldenburg i dess Holstein-Gottorpska gren i Sverige. Hon var dotter till kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, syster till , och Fredrik Adolf samt faster till Gustav IV Adolf. Hon var regerande abbedissa i den protestantiska klosterstaten Quedlinburgs stift i Tyskland från 1787 till 1803. Hon lät uppföra Arvfurstens palats i Stockholm, vilket en inskrift ännu påminner om: SOPHIA ALBERTINA AEDIFICAVIT. När hennes bror Karl blev kung av Norge och den övriga kungafamiljen blev kungliga även där, inkluderades inte Sofia Albertina. Hon började då officiellt kallas Kongl. Prinsessa (utan angivet land).Statskalendern 1815 s. 1 Biografi miniatyr|Sofia Albertina av Sverige Sofia Albertinas födsel firades bland annat med att frimurarna inrättade ett Frimurarbarnhus till hennes ära. Hennes uppfostran övervakades av Ulrika Schönström, Christina Kurck och Magdalena Christina Stenbock, som i tur och ordning var hennes hovmästarinnor. Eric af Sotberg blev 1765 hennes informator, och hon undervisades också i andra ämnen av särskilda lärare, så som i dans av Maria Du Londel, i franska av Louise Du Londel, i teckning av konstnären Jean Eric Rehn och i musik av Francesco Antonio Uttini. Under sin uppväxt hade hon bland andra Sophia Rosenhane till lekkamrat.Nils Personne: Svenska teatern : några anteckningar. 3. Under Karl Johanstiden : 1810-1818. Hon och hennes två yngre bröder fick sällan umgås med sin äldre bror Gustav, som i egenskap av tronföljare hölls på avstånd från dem av deras mor av statusmässiga skäl: när han under föräldrarnas frånvaro lekte med dem förbjöds han göra det av modern.Nanna Lundh-Eriksson: Sophia Albertina. Historisk Kavalkad. Stockholm (1946) Sofia Albertina ansågs vara skicklig på clavercin och bröderna på flöjt, och under 1760-talet uppträdde de i halvt offentliga konserter i stora galleriet på Stockholm slott. Sofia Albertina var tillsammans med sin bror Fredrik Adolf sin mors favorit, och bodde fram till dennas död hos sin mor, som inte lät henne "ta ett steg utan tillåtelse". Hon beskrivs som mycket bortskämd av sin mor och av både sin bror Gustav III och av sin svägerska Hedvig Elisabeth Charlotta, som i sin dagbok anger att hon "blivit mycket bortskämd av sin moder, som alltid avgudat henne, vilket gjort henne nyckfull och svårhanterlig".Carl Carlson Bonde (1902). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok I (1775–1782). Stockholm: Norstedt & Söners förlag. Libris 8207712 Det faktum att hennes mor år 1767 av sin bror Fredrik II av Preussen utverkade titeln som koadjutor på klostret Quedlinburg i Tyskland åt henne, med utsikt att bli abbedissa, kan tas som ett tecken på att hennes mor inte önskade att hon skulle gifta sig. Under Gustav III:s regeringstid Sofia Albertina

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to