History
-
Finnväv användes i Bohuslän oftast att pryda väggarna med till fest, men kunde också läggas över den uppbäddade sängen eller användas som bordtäcke vid husförhör. De stiliserade mönstren går tillbaka till europeiska mönsterböcker från 1500-talet. För mer information om de bohuslänska finnvävarna, se litteraturhänvisning nedan.
Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Finnväv
Dubbelvävnad, dubbelväv, väv som består av två sammansatta vävlager, vanligen i olika färger, ofta även av olika material. - - - lagren, vävda i tuskaft, byter plats i mönsterpartierna och bara möts i dessas konturer, - - - förekommer utom i Skandinavien främst i Finland, Baltikum och Polen.
Medeltida dubbelvävnader är bevarade från norska och norrländska kyrkor, de äldsta från Kyrkås (ett täcke med motiv av vikingaskepp och fåglar som vittnar om östligt konstinflytande) och från Revsund, Överhogdal och Marby (lister med geometriska motiv, bl.a. hakkors). Från senare medeltid märks främst Grödingevävnaden med djurmotiv av persisk-bysantinsk karaktär och en rad med drakar av fornnordisk typ. Områden där dubbelvävning bibehållits är Jämtlands län och Bohuslän/Halland. Motiven hämtades under nyare tid till stor del från västra Europas konst, speciellt under renässansen. Termen finskeväv/finnvävnad/finnväv för dubbelvävnad är gammal och syftar eventuellt på finsk utförsel av dubbelvävnader, särskilt i början av nyare tid. Men det finns även andra förklaringar.
Bohusvävnad (bohusväv) är ett nutida ord av lokal karaktär, mest använt på västkusten i turist- och hemslöjdssammanhang.
Kristusmonogram - Initialerna kan tolkas som bildat på de inledande bokstäverna i namnet Jesus på grekiska, IGROTR. Monogrammet spreds genom den senmedeltida kulten av Jesu namn. Det är bl.a. Jesuitordens symbol. Ibland har det tolkats som begynnelsebokstäverna i det latinska Iesus Hominum Salvator (''Jesus, människornas Frälsare'') eller i orden In Hoc Signo [vinces] (''I detta tecken [skall du segra]'').
Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Krapprot
Krapprot - jordstammen av växtarten krapp och vissa andra arter i familjen mårväxter. Den innehåller ett rött färgämne, s.k. turkiskt rött, som utgör en blandning av främst alizarin (krapprött) och purpurin.
Litteratur:
Arlenborg, Ingrid/Feltzing, Ulla, Finnväv Bohuslänsk tradition modernt konsthantverk.
Berg, Kerstin, Selma Johansson - väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän, Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund Nr 41, Uddevalla 1991, sidorna 232-242.
Machschefes, Annelie, Väva finnväv på lätt sätt, sidan 62 och följande.
I bilagelåda sorterat under UM016002 finns en pärm med klipp ur tidskrifter och böcker kring både dåtida och nutida alster i tekniken dubbelväv eller finnväv. Pärmen sammanställd av Marie Johansson i samband med utställningen "Finnväv idag och imorgon" år 2010 på Bohusläns museum i samarbete med Hemslöjd Västra Götaland.
Produktion: 1751
- TillverkningsortSverige Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Göteborgs och Bohus län
Användning: 1751 - 1999
- Ägare av originalLychou, Kerstin (1935 - 2004)
- ProfessionHemslöjdskonsulent
- GenderKvinna
- DigitaltMuseumSearch in «Lychou, Kerstin»
- Ägare av originalLychou, Claes (1939)
- Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Lysekil Skaftö Fiskebäckskil Göteborgs och Bohus
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Lychou, Claes»
- Ägare av original, ortSverige Bohuslän Västra Götaland Lysekil Skaftö Fiskebäckskil Göteborgs och Bohus
Accession: October 27, 1999
Gåva- Givare till museetLychou, Kerstin (1935 - 2004)
- ProfessionHemslöjdskonsulent
- GenderKvinna
- DigitaltMuseumSearch in «Lychou, Kerstin»
- Givare till museetLychou, Claes (1939)
- Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Lysekil Skaftö Fiskebäckskil Göteborgs och Bohus
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Lychou, Claes»
Annat
- Historisk händelse, person med anknytning till föremåletBohuslänska finnvävstäcken (1751 - 1890)
- History
Finnväv eller finskeväv
Dubbelvävnader har vävts i tradition i bohuslänska hem under flera hundra år. Finnväv eller finskeväv är det vanligaste namnet. Vävnaderna användes främst som prydnadstäcken. Mönster i olika utförande har återkommit.
Vem vävde?
Yrkesväverskor ute i socknarna vävde. En extra merit var det när en piga behärskande finnvävstekniken. Endast det bästa ull- och lingarnet användes. Oftast lät man en yrkesfärgare färga ullgarnet.
Notera täckenas mittsöm. Två spegelvända våder vävdes och syddes samman.
Finsketäcken har vävts och använts i södra delen av Bohuslän. I bouppteckningar påträffar man då och då finske sängtäcken och finske bordstäcken.
Varför kallas vävnaderna finsketäcken?
Förslagen är flera
... att den mycket gamla kinesiska tekniken har kommit till Sverige via Ryssland och Finland. Ryssväv och finnväv skulle alltså visa att grannländerna i öster brukat vävsättet
... att väverskan skulle ha använt en finare vävsked än när hon vävde grövre textilier
... att det var gårdens finaste täcke
Hur användes finsketäcken?
Vid fest smyckades hemmen med textilier. Finsketäcket gavs hedersplatsen på en vägg. Det kunde också bredas över en säng för gästernas beundran.
Vid prästernas husförhör i hemmen kunde vävnaden tjäna som bordstäcke.
När ett barn bars till kyrkdopet lindades det gärna in i ett finsketäcke.
Textilier var en viktig måttstock på hemmets ekonomi. Vid arvskifte var det flickorna som ärvde gårdens finsketäcken, sönerna fick hålla till godo med ryatäcken.
Teknik och material
Finskeväv är en dubbelväv där två olika vävskikt korsar varandra. Varptrådar plockas upp på skälstickor, inslagen läggs in och fram träder mönster där vävlagren byter plats. Tekniken vävs i en vanlig vävstol.
Färgat ullgarn och oblekt lingarn förekommer mest. Det finns också med ullgarn i båda skikten.
Senare kommer även finskevävar med enbart bomullsgarn, eller med bomull som ersättning för lingarn.
Hemslöjden i Uddevalla
Presentationens svartvita foton kommer från Hemslöjden i Uddevalla. Gulli Kleberg var på 1930-talet ansvarig för de vävkurser i Uddevalla som drevs i Göteborgs och Bohusläns hemslöjdsförenings regi.
Hennes far John Kleberg samt faster Bertha Kleberg hade bildat föreningen år 1913. Föreningens arbete övergick i privat regi under 1940-talets början. Både kurs- och affärsverksamhet bedrevs. Man arbetade för att få äldre tekniker och mönster att passa i en tid med nya krav och ideal. År 1980 lades Hemslöjden i Uddevalla ner.
I bilagelåda sorterat under UM016002 finns en pärm med klipp ur tidskrifter och böcker med mera kring både dåtida och nutida alster i tekniken dubbelväv eller finnväv. Pärmen sammanställd av Marie Johansson i samband med utställningen "Finnväv idag och imorgon" år 2010 på Bohusläns museum i samarbete med Hemslöjd Västra Götaland.
- Adress,Sverige (SE) Bohuslän Göteborgs och Bohus län
- ProfessionTextil teknik Vävteknik
- Alternative namesBohuslänsk finnväv
- DigitaltMuseumSearch in «Bohuslänska finnvävstäcken»
- History
Classification
-
- 2866OU 2866
- Heminredning och möbleringOU 353
- Konsthantverk och formgivningOU 531
License information
Metadata
- IdentifierUM027302
- Part of collectionS14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedAugust 11, 2014
- Date updatedSeptember 11, 2019
- DIMU-CODE011024286126
- UUIDed047a07-7cca-4b2f-ac56-156399cd8bc0
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».