BEDÖMNING
Troligen plym för generalitetet med modellår 1830. Bars till s.k. trekantig hatt (av dåtida modell, sannolikt som objekt AM.047850).
MOTIVERING
Plymen avviker från de flesta övriga blå-gula plymer i olika museer som vanligen tillskrivs vara till hatt m/1854-1859. Den är kortare och synes också ha en infästning syftande till att plymen riktas enbart uppåt.
I Kungl. Fortifikations historia (Munthe m.fl.) finns i del V:1 (häfte II) s. 411 ff. ett avsnitt om uniformerna från ca 1811 främst för detta truppslag (äldre uniformer för Fortifikationen beskrivs i del IV:1 s. 691 ff.). På s. 413 omnämns ett antal Generalorder (Go) år 1830 beträffande uniformer varav en den 12 april för Fortifikationen. Här nämns att officerarna skulle bära svarta hängande plymer. Vid tjänstgöring som adjutanter dock blå-gula hängande plymer. Beskrivningen hänvisar till en bild nr 12 på s. 414, som bekräftar beskrivningen ”hängande”. Sammanfattningsvis finns det därför inget som tyder på att aktuell plym är för officerare vid Fortifikationen.
Lite senare i samma kapitel (s. 418) anges emellertid dels att ”[e]tt halvår senare” bestämdes vissa saker i Go, dels att ”ungefär samtidigt” hade generalitetets uniforms fastställts, bild 12. Här anges en blå-gul plym och enligt bild 12 är den förhållandevis kort och riktas uppåt.
Det finns ingen källangivelse för ”bild 12”. Huruvida denna kommer från något känt planschverk är okänt för mig. Däremot anges i fotnot 1 på s. 419 i nämnda verk att avbildningar av bl.a. arméns uniformer förekommer i 1835 års Anciennetets-, tour och rangrulla, vilket måhända kan vara källan.
Jag saknar närmare kännedom om hur länge generalitetet bar den äldre trekantiga hatten och denna plym. Ett rimligt antagande är kanske att Brunius under sin tjänstgöring vid något tillfälle kommit över denna plym och vid tidpunkten för gåvan år 1893 ansåg att plymen, såsom utgången persedel, rätteligen hörde hemma på ett museum och då valde Skandinavisk-etnografiska samlingen, senare ombildat till Nordiska museet. Detta öppnades för visserligen för allmänheten först 1907 men grundades 1873. Måhända att Brunius var bekant med detta museums grundare Artur Hazelius, som var tre år äldre än Brunius.
GÅVOGIVAREN
Brunius, August Wilhelm (5/1 1836-1925) var officer vid Kungl. Fortifikationen (mellan 1811-1867 benämnd Ingenjörkåren).
Brunius antogs som underkonduktör (benämning av sergeantsgraden vid Fortifikationen före 1875) utan lön den 21/1 1858. Befordrades m.m. därefter enligt följande: den 17/1 1860 till underlöjtnant utan lön, från den 6 maj 1862 med lön, den 13/3 1866 till löjtnant, den 2/8 1870 till kapten och den 10 juli 1886 till major. Som major kan han antas ha gått i pension vid 55 års ålder, dvs. 1891. Om hans karriär är i övrigt f.n. inte mer känt än att han var lärare i befästningskonst vid Krigsskolan (Karlberg) mellan 1869-1870 och 1874-1884.
Dag Eckerberg,
October 3, 2016
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».
1 comment
Kommentar till objekt AM.011899
OBJEKTET
BEDÖMNING
Troligen plym för generalitetet med modellår 1830. Bars till s.k. trekantig hatt (av dåtida modell, sannolikt som objekt AM.047850).
MOTIVERING
Plymen avviker från de flesta övriga blå-gula plymer i olika museer som vanligen tillskrivs vara till hatt m/1854-1859. Den är kortare och synes också ha en infästning syftande till att plymen riktas enbart uppåt.
I Kungl. Fortifikations historia (Munthe m.fl.) finns i del V:1 (häfte II) s. 411 ff. ett avsnitt om uniformerna från ca 1811 främst för detta truppslag (äldre uniformer för Fortifikationen beskrivs i del IV:1 s. 691 ff.). På s. 413 omnämns ett antal Generalorder (Go) år 1830 beträffande uniformer varav en den 12 april för Fortifikationen. Här nämns att officerarna skulle bära svarta hängande plymer. Vid tjänstgöring som adjutanter dock blå-gula hängande plymer. Beskrivningen hänvisar till en bild nr 12 på s. 414, som bekräftar beskrivningen ”hängande”. Sammanfattningsvis finns det därför inget som tyder på att aktuell plym är för officerare vid Fortifikationen.
Lite senare i samma kapitel (s. 418) anges emellertid dels att ”[e]tt halvår senare” bestämdes vissa saker i Go, dels att ”ungefär samtidigt” hade generalitetets uniforms fastställts, bild 12. Här anges en blå-gul plym och enligt bild 12 är den förhållandevis kort och riktas uppåt.
Det finns ingen källangivelse för ”bild 12”. Huruvida denna kommer från något känt planschverk är okänt för mig. Däremot anges i fotnot 1 på s. 419 i nämnda verk att avbildningar av bl.a. arméns uniformer förekommer i 1835 års Anciennetets-, tour och rangrulla, vilket måhända kan vara källan.
Jag saknar närmare kännedom om hur länge generalitetet bar den äldre trekantiga hatten och denna plym. Ett rimligt antagande är kanske att Brunius under sin tjänstgöring vid något tillfälle kommit över denna plym och vid tidpunkten för gåvan år 1893 ansåg att plymen, såsom utgången persedel, rätteligen hörde hemma på ett museum och då valde Skandinavisk-etnografiska samlingen, senare ombildat till Nordiska museet. Detta öppnades för visserligen för allmänheten först 1907 men grundades 1873. Måhända att Brunius var bekant med detta museums grundare Artur Hazelius, som var tre år äldre än Brunius.
GÅVOGIVAREN
Brunius, August Wilhelm (5/1 1836-1925) var officer vid Kungl. Fortifikationen (mellan 1811-1867 benämnd Ingenjörkåren).
Brunius antogs som underkonduktör (benämning av sergeantsgraden vid Fortifikationen före 1875) utan lön den 21/1 1858. Befordrades m.m. därefter enligt följande: den 17/1 1860 till underlöjtnant utan lön, från den 6 maj 1862 med lön, den 13/3 1866 till löjtnant, den 2/8 1870 till kapten och den 10 juli 1886 till major. Som major kan han antas ha gått i pension vid 55 års ålder, dvs. 1891. Om hans karriär är i övrigt f.n. inte mer känt än att han var lärare i befästningskonst vid Krigsskolan (Karlberg) mellan 1869-1870 och 1874-1884.
Dag Eckerberg, October 3, 2016
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».