1
5
100
Grupp D II. Upptill har den fyrkantig ansats men är i övrigt tveeggad. Längst upp har den på bägge sidor en grund skålslipning, vid vars ända JOHANNES WUNDES i Solingens stämpel, ett konungahuvud, är inslagen. Fästet är av järn. Knappen är mandelformig och har upptill liten nitknapp, nedtill mycket kort hals. Kaveln fattas. Parerstången är lång och S-formigt krökt. Ändarna är skadade. Från korset utgår nedåt ett par fingerhakar, vars ändar på terssidan är förende av en horisontal bygel. Från nedre ändan på den bakre fingerhaken går en S-formigt krökt tersspång, uppåt, utåt, framåt och så i båge inåt mot korset. På mitten är spången bredare och genombruten av två klöverbladsliknande hål. På kvartsidan finns en liknande, men enklare spång. Till denna kvartspång går från var och en av fingerhakarnas nedre ändar en S-formigt krökt spång. Spängerna träffar den förstnämnda spången ungefär 55 mm från varandra. De sistnämnda spängerna korsar varandra och förenas av ett järnbeslag vid korsningspunkten.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Upptill har den fyrkantig ansats men är i övrigt tveeggad. Längst upp har den på bägge sidor en grund skålslipning, vid vars ända JOHANNES WUNDES i Solingens stämpel, ett konungahuvud, är inslagen. Fästet är av järn. Knappen är mandelformig och har upptill liten nitknapp, nedtill mycket kort hals. Kaveln fattas. Parerstången är lång och S-formigt krökt. Ändarna är skadade. Från korset utgår nedåt ett par fingerhakar, vars ändar på terssidan är förende av en horisontal bygel. Från nedre ändan på den bakre fingerhaken går en S-formigt krökt tersspång, uppåt, utåt, framåt och så i båge inåt mot korset. På mitten är spången bredare och genombruten av två klöverbladsliknande hål. På kvartsidan finns en liknande, men enklare spång. Till denna kvartspång går från var och en av fingerhakarnas nedre ändar en S-formigt krökt spång. Spängerna träffar den förstnämnda spången ungefär 55 mm från varandra. De sistnämnda spängerna korsar varandra och förenas av ett järnbeslag vid korsningspunkten.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Upptill har den fyrkantig ansats men är i övrigt tveeggad. Längst upp har den på bägge sidor en grund skålslipning, vid vars ända JOHANNES WUNDES i Solingens stämpel, ett konungahuvud, är inslagen. Fästet är av järn. Knappen är mandelformig och har upptill liten nitknapp, nedtill mycket kort hals. Kaveln fattas. Parerstången är lång och S-formigt krökt. Ändarna är skadade. Från korset utgår nedåt ett par fingerhakar, vars ändar på terssidan är förende av en horisontal bygel. Från nedre ändan på den bakre fingerhaken går en S-formigt krökt tersspång, uppåt, utåt, framåt och så i båge inåt mot korset. På mitten är spången bredare och genombruten av två klöverbladsliknande hål. På kvartsidan finns en liknande, men enklare spång. Till denna kvartspång går från var och en av fingerhakarnas nedre ändar en S-formigt krökt spång. Spängerna träffar den förstnämnda spången ungefär 55 mm från varandra. De sistnämnda spängerna korsar varandra och förenas av ett järnbeslag vid korsningspunkten.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Upptill har den fyrkantig ansats men är i övrigt tveeggad. Längst upp har den på bägge sidor en grund skålslipning, vid vars ända JOHANNES WUNDES i Solingens stämpel, ett konungahuvud, är inslagen. Fästet är av järn. Knappen är mandelformig och har upptill liten nitknapp, nedtill mycket kort hals. Kaveln fattas. Parerstången är lång och S-formigt krökt. Ändarna är skadade. Från korset utgår nedåt ett par fingerhakar, vars ändar på terssidan är förende av en horisontal bygel. Från nedre ändan på den bakre fingerhaken går en S-formigt krökt tersspång, uppåt, utåt, framåt och så i båge inåt mot korset. På mitten är spången bredare och genombruten av två klöverbladsliknande hål. På kvartsidan finns en liknande, men enklare spång. Till denna kvartspång går från var och en av fingerhakarnas nedre ändar en S-formigt krökt spång. Spängerna träffar den förstnämnda spången ungefär 55 mm från varandra. De sistnämnda spängerna korsar varandra och förenas av ett järnbeslag vid korsningspunkten.
Photo: Armémuseum
Grupp D II. Upptill har den fyrkantig ansats men är i övrigt tveeggad. Längst upp har den på bägge sidor en grund skålslipning, vid vars ända JOHANNES WUNDES i Solingens stämpel, ett konungahuvud, är inslagen. Fästet är av järn. Knappen är mandelformig och har upptill liten nitknapp, nedtill mycket kort hals. Kaveln fattas. Parerstången är lång och S-formigt krökt. Ändarna är skadade. Från korset utgår nedåt ett par fingerhakar, vars ändar på terssidan är förende av en horisontal bygel. Från nedre ändan på den bakre fingerhaken går en S-formigt krökt tersspång, uppåt, utåt, framåt och så i båge inåt mot korset. På mitten är spången bredare och genombruten av två klöverbladsliknande hål. På kvartsidan finns en liknande, men enklare spång. Till denna kvartspång går från var och en av fingerhakarnas nedre ändar en S-formigt krökt spång. Spängerna träffar den förstnämnda spången ungefär 55 mm från varandra. De sistnämnda spängerna korsar varandra och förenas av ett järnbeslag vid korsningspunkten.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo