Kranium till skelettet Filip. I gott skick.
Tänderna 24573 och 24574 hör till kraniet.
10288 utgör huvudnummer för skelettet. Dit hör även följande fyndnummer: 10289, 10290, 24573-24574, 25949-25988, 25990-26000, 29008-29051, 29054-29070, 29086-29092.
Filip var ungefär 30 år gammal och 163 cm lång.
Han dog i styrhytten på Vasas övre batteridäck. Hans bett bör ha gett honom ett ganska speciellt utseende eftersom två yttre mjölkframtänder satt kvar innanför de permanenta i underkäken. Emaljskador på tänderna från mineraliseringsprocessen visar att även Filip periodvis kan ha varit undernärd som barn. Överarmsbenen har båda en grop i armbågsleden som kallas ledmus vilken är ett lossliten ben eller broskbit. Den är spår efter en skada eller påfrestning på leden som uppstår genom yttre våld. Zink och kopparvärden var låga och tyder på att Filips föda mest bestått av t ex bröd och gröt och att han inte ätit särskilt mycket kött, skaldjur eller fisk.
Filip hittades som ett väl sammanhållet skelett bredvid kollerstocken och stod troligen till rors när skeppet sjönk. Det fanns bara två rorsmän i besättningen och de var inte vanliga sjömän utan erfarna män av högre status. Detta framgår av Filips kläder, bland annat en jacka med glasknappar dekorerad med silkesband. Han var mindre än tre meter från räddningen, upp för en kort stege till övre däck. Han stannade dock på sin post och dog när han försökte vända skeppet mot vinden så att hon skulle kunna räta upp sig.
Över 1500 identifierbara skelettdelar efter människor har påträffats i och runt Vasa.
De osteologiska och arkeologiska analyserna pekar på att det finns 15 väl avgränsade skelett och ett antal separata ben. Det totala antalet individer kan vara uppemot 25, av de cirka 30 som omkom vid förlisningen. Elva av de komplettare skeletten hittades i skeppet (sex på övre batteridäck, två på nedre batteridäck, en på trossdäck och två i hålskeppet), de övriga utanför.
Individuella skelett har attribuerats med en bokstav i den ordning de påträffades och senare även ett fiktivt namn baserat på bokstaven.
De flesta skeletten har identifierats som män, men två är kvinnor och ett antal har inte varit möjliga att könsbestämma. Medelålder har varit 33 år, varav den yngste var i yngre tonåren och den äldste över 60 år. Kvinnorna har bägge varit relativt unga, det ena skelettet har åldersbedömts till 16-17 år och det andra till drygt 20 år. Längden varierar mellan 159 cm och 178 cm, med en medellängd för männen på 167 cm och för kvinnorna på 163 cm (i dag är medellängden för män 180 cm och för kvinnor 167 cm). Analyser pekar på att man ätit en relativt blandad kost. Flera av skeletten uppvisar dock indikationer på att individerna under någon period i sin barndom lidit av undernäring eller haft en svår barnsjukdom. Tandmaterialet är av förhållandevis god kvalitet även om en del individer har haft tandsten och smärre inflammationer i käken. Nästan en tredjedel av skeletten uppvisar spår av tidigare brutna ben, men endast en fraktur kan påvisas ha skett vid förlisningen (individen Adam). Bägge kvinnorna och några av männen har förändringar i ryggraden som tyder på sjukdom eller överansträngning.
Utställt i "Ansikte mot ansikte", Vasamuseet 2004-.
Inventerat 2004.
Inventerat 2020.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».