Laggstav till en träbalja med lock. Nummer 15789 utgör huvudnummer för baljan. Tillhörande delar som baljan består av är:
Laggstavar: 15790-15800, 15807, 15808.
Botten: 15349 samt 15350.
Lock: 27520, 15804-15806 samt 15810.
Lockdelarna har hållits ihop genom regeln som suttit i rännan på locket ovansida. Regeln har skjutits genom urtagen som finns på de två längre laggstavarna och på så sätt låst locket vid baljan.
I baljan påträffades ett flertal föremål, fyndnummer 15551-15563. Föremålen och baljan omfattar eventuellt skeppets läkar- eller barberarutrustning.
Tillverkning av laggkärl:
Ett antal sidostycken, laggstavar eller stäver, fogas runt en botten och hålls samman med tunnband av hassel, pil eller björk. Träet kan formas genom uppvärmning, s k basning. Vid större kärl eller tunnor brukas bandjärn.
Barberare och läkare på 1600-talet:
Vid 1600-talets början fanns det ett fåtal läkare och vanligtvis var dessa knutna till hovet.
De som hade till uppgift att utöva den allmänna sjukvården vid denna tid var barberarna. Barberaren lade benbrott och vrickningar i rätt läge, behandlade nya sår och gamla skador, utförde amputeringar, åderlåtning, trepanering och mycket annat. Vid sidan av dessa uppgifter klippte de även hår, ansade skägg och rakade. Deras verksamhet var när förbunden med folkligt bruk och tro.
Inom flottan var barberaryrket mycket välbetalt samt gav en hög social status. Till lönen, som var lika hög som en del av befälens, tillkom också eventuella krigsbyten (Villner, 1986).
"Under 1500-talet var barberarna tidvis anställda vid skeppsgårdarna i Stockholm, Åbo och Viborg, liksom vid den sjögående flottan. De värvades för varje sjötåg och hemförlovades därefter. I allmänhet fanns barberare endast på de förnämsta skeppen...Under 1620-talet började barberarna förekomma i skeppsgårdens avlöningsregister...Enligt den 1621 fastställda besättningslistan skulle en barberare och två barbermästersvenner finas på vart och ett av de fem amiralsskeppen. För 1628 finns 24 barberare upptagna på en avlöningstablå upprättad hösten 1627" (Villner, 1986, s33f).
Enligt en tabell i ett dokument som kan dateras till hösten 1627 skall präster, trumpetare och barberare ingå i Wasas besättning. Detta torde bl a bero på att Wasa var ett amiralsskepp. Om den eller de barberare som skulle ingå i besättningen verkligen var med vid själva förlisningen finns det ännu inga svar på (Villner, 1986).
Enligt U Skenbäck råder det en viss tvekan om utrustningen som påträffades ombord på Vasa tillhört en barberar och inte en kock. Fyndplatsen, långt akterut i hålskeppet, i den del av skeppet som disponerats av befälet, talar dock för att det rör sig om en barberarutrustning (Skenbäck, 1981). Förutom barberarutrustningen bestod fyndmaterialet från förrådsutrymmet där baljan påträffades huvudsakligen av tunnor och personlig utrustning i form av tenntallrikar, verktyg, ett brädspel, en ljusstake, fiskeredskap mm (Skenbäck, 1982).
Litteratur
Skenbäck, U, Sjöfolk och knektar på Wasa. Rapport från utställningsgrupp Wasa, 1981.
Skenbäck, U, Om brödkammaren, krutdurken och andra förrådsrum på Wasa. Rapport från utställningsgrupp Wasa, 1982.
Villner, K., Blod, kryddor och sot. Läkekonst för 350 år sedan, Wasastudier 14. malmö 1986.
Utställt i "Livet ombord", Vasamuseet, 1990-.
Dokumentarat 1997 samt 2012.
Text in English: A wooden tub with lid. The lid was held in place by a crossbar placed in the groove on top of the lid. The crossbar was inserted through the notches of the two taller staves, thereby securing the container.
Several objects were found inside the tub, No.s. 15551-15563, which is thought to have belonged to the Barber-Surgeon on board.
Exhibited in "Life on Board", The Vasa Museum, 1990-.
Inventoried 1997.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».