Ägare:/1955-60/: Otto Fahje & Sohn. Hemort: Hamburg.

Created with Sketch.

Sydostbrotten (fyrskepp)

Sydostbrottens fyrskepp markerade grundet Sydostbrotten i norra Kvarken under åren 1862 till 1963. Fyrskepp nr 2A Sydostbrottet förankrades 1862 på ca 50 meters djup, omkring 2,5 distansminuter (4,6 km) söder om Sydostbrottens södra ände. Det var ett segelfartyg som förde två gaffelsegel och två stagsegel i två master. Som fyrljus användes åtta rovoljelampor i en lanternin, fäst vid fockmasten. Lanterninen hissades varje kväll efter daglig rengöring. 1881 utrustades 2A med ångpanna för att driva ankarspel och hissa lanterninen. Dessutom installerades en ångmist. 1895 ersattes 2A med det ångdrivna skeppet nr 14 Svinbådan. Skeppet fick namnet Sydostbrotten målat på sidan och lanterninerna från skepp nr 2A flyttades över. År 1927 byggdes skeppet om och fick en fyrmast av järn med en Aga linspendelapparat med Dahlénljus i en lanternin. Ljusstyrkan blev 3 800 Hefnerljus och lysvidden 11 distansminuter. Skeppet fick också en ny apparat för mistsignalering. Skepp nr 14 Svinbådan blev liggande på Sydostbrotten fram till 1933. Fyrskepp nr 33 Sydostbrotten blev det sist byggda fyrskeppet i Sverige. Hon låg på stationen mellan 1934 och 1964. Det var ett skepp byggt i stål som drevs av en fyrcylindrig, direkt omkastbar Lavalmotor (de Laval råoljemotor) om 400 hk. Dessutom fanns två stycken Bolindermotorer på 50 hk vardera som hjälpmaskineri. Sydostbrottens lanternin var utrustad med en 1 000 W strålkastarlampa som gav 27 000 Hefnerljus. Dessutom fanns en nautofon, en tyfon, samt radiofyr och radiomistsignalapparat. Skålankaret vägde 1 750 kg och till det fanns 450 meter kätting.

Fyrskepp

miniatyr|Fyrskeppet Noord Hinder miniatyr|Fyrskepp nr. 25 Finngrundet med Isbrytaren Sankt Erik i bakgrunden vid Vasamuseets brygga på Djurgården, Stockholm, 2006. miniatyr|Nantucket LV-112 som ersatte det påseglade och sänkta Nantucket LV-117 miniatyr|Skålankare på fyrskeppet Portsmouth miniatyr|"Flensburg" på plats i Flensburgfjorden, 1961. miniatyr|Bürgermeister O´Swald II var en gång världens största bemannade fyrskepp, det sista på position Elbe 1, det är nu B&B i Cuxhaven. På bilden på besök i Ystad 12 juli 2017. Fyrskepp kallas ett fartyg försett med en fyrliknande belysningsanordning, avsett att ligga för ankar för att varna sjöfarare för fara (exempelvis grund), markera farleder eller som angöringsfyr. Fyrskeppet kan sakna egen framdrivning och används där det är för djupt att bygga en konventionell fyr. Gemensamt för fyrskepp världen över är att så gott som samtliga är rödmålade med stationens eller grundets namn skrivet på båda sidor om skrovet. Undantaget är fyrskepp med lots fast placerad ombord. Dessa skepp är svartmålade och har antingen stationsnamnet eller det lokala ordet för lots skrivet på båda sidor. Historia Världens första fyrskepp lades ut 1732 i Storbritannien. Det var ett litet enmastat fartyg som ankrades upp vid Nore Sand i Themsens mynning. Fartyget som var inhyrt utrustades med lanternor, en på varje sida om nocken. Det skulle förhindra förväxling med andra nattliggande skepp. 1736 lades ett andra fyrskepp av samma typ ut vid Dudgeon Shoal. Att skeppen fungerade bra gjorde att det, speciellt i Nordsjön, började placeras ut fyrskepp vid rev och flodmynningar. Men det dröjde ända till 1815 innan de tyska myndigheterna började användningen och då på initiativ av den danske kungen.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to