Tekniska museet +

Laxåverken.

Laxåverken.
Laxå bruks kronologi.
Ur Carl Sahlins bergshistoriska samling.

About the object

Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

History

Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

Classification

Placement

References

    • ArkivreferenserCarl Sahlins bergshistoriska samling / Tekniska museet (CS-F1-222)

License information

Metadata

  • Identifier TEKA0218302
  • Alternative name CS-F1-222-3_001_24 - Institutionsintern katalog/lista
  • Part of collection Tekniska museets arkiv
  • Owner of collection Tekniska museet
  • Institution Tekniska museet
  • Date published February 21, 2018
  • Date updated May 14, 2025
  • DIMU-CODE 021017509462
  • UUID cd513237-a544-46e2-aaee-5adb7d40aecc
  • Tags

There are 47,323 results related to «Sahlin, Carl Andreas» in Tekniska museet:

Industripollett

Industripollett. 55 diverse myntsubstitut eller polletter. Utgivn...

7 pictures

Tekniska museet
Osmundjärn, stycken

Osmundjärn, stycken. Ursprungligen 59 st. bitar av kluvna osmunds...

9 pictures

Tekniska museet
Mynt

Avesta

Mynten ligger i fem olika kuve...

5 pictures

Tekniska museet
Industripollett

Industripollett

4 pictures

Tekniska museet
Industripollett

Industripollett

4 pictures

Tekniska museet

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Laxå bruk

Laxå Bruk är ett svenskt företag som bildades 1643 av Anders Boij och hans kompanjon Anders Nilsson. Idén bakom företaget var att framställa järn av Tivedens malm, skog och vattentillgångar. Boij och Nilsson fick den 11 december 1643 sex års frihet från hammarskatten genom ett privilegiebrev från Drottning Kristina. Historik Detta privilegiebrev var utfärdat ett år innan Kristina formellt blev regent i Sverige så dåvarande rikskanslern Axel Oxenstierna stod bakom privilegiebrevet. Efter att bruket varit verksamt i fyra år avled Nilsson och kompanjonen Boij löste ut hans änkas del för 17.000 daler, Boij fortsatte att expandera brukets verksamhet – bland annat ett stort antal fastigheter för att trygga skogstillgången – fram till sin död 1668 då hans son Anton Boij tog över ledningen av företaget. Anton Boij fortsatte att likt sin far utveckla bruket och han kom för detta att adlas till Anton von Boij 1676 av Karl XI. Samma år gifte han sig även med Magdalena Coyet, dotter till kanslirådet Peter Julius Coyet. 1686 började Anton von Boij byggnationen av Ramundeboda kyrka som stod färdig 1688 bredvid Ramundeboda kloster invid Borasjöns strand. Under 1680-talet byggdes även Stora Lassåna som en karolinsk bruksherrgård, men byggdes om i empirkaraktär i början av 1800-talet. Boij köpte även Lilla Lassåna och utvecklade ett jordbruk kring dessa fastigheter, emellertid skulle hans aggressiva expansioner leda till att han vid sin död 1710 vid en ålder av 80 år i det närmaste var utblottad. Under resterande del av 1600-talet och fram till 1872 ägdes bruket av ett flertal framstående släkter inom svensk industri däribland släkten Cassel som övertog styret av bruket 1811. Brukets verksamhet varierade genom åren men järnframställningen var alltid den huvudsakliga produktionen. 1872 bildades Laxå Bruks AB med släkterna Cassel och Bohnstedt som de huvudsakliga ägarna, aktieinnehavet övertogs dock 1890 av Carl Sahlin som samma år tillträdde som disponent. Under 1900-talet övergick bruket från järnframställning till stålsand och sedermera till stenbaserad mineralull. 1898 till 1899 bekostade bruket också en flytt av Ramunderboda kyrka från sitt ursprungliga läge vid Borasjön till centrala Laxå. Under 1970-talet producerade man även ersättningsprodukter till asbestprodukter som under den tiden började förbjudas. Den tillverkningen lades ner under 1990-talet. Man kom även att lägga ner den egna tillverkningen av mineralull och fokusera sig på vidareförädlingen och formpressning av mineralullsprodukter. 2005 begärde sig Laxå Bruk i konkurs på grund av dålig likviditet, bruket köptes då av företagsgruppen Laxab men majoriteten av aktierna togs sedan över av bröderna Pär och Stefan Jinnestrand. Idag kvarstår formpressning av mineralull som en av huvuddelarna i Laxå Bruks produktion, men även pelleterad och löspressad fiber för asfaltering, stallströ och annan granulering och paketering av olika material. Se även

Laxå

Laxå är en tätort i västra Närke samt centralort i Laxå kommun, Örebro län. Laxå är en gammal järnvägsknutpunkt och industriort. I närheten av Laxå ligger Porla brunn. Ortnamn Namnet Laxå kommer av läget vid Laxån (i Lassåhna 1529). Förledet Lass- kommer troligen av det dialektala lad 'hög, stapel; vägbank' som rimligtvis syftar på en vägbank där Eriksgatan passerade Laxån.Wahlberg, Mats, 1948- (utgivare), Svenskt ortnamnslexikon, s 187. Språk- och folkminnesinstitutet 2003 År 1643 anlades här Laxå Bruk. Historia Under Karl XII:s likfärd genom Sverige stannade man till på en av Laxås två herrgårdar, Stora Lassåna, för övernattning.Laxå kommuns hemsida - Laxåverkens kronologi 1700–1780. Läst 2010-08-01 Västra stambanan genom Laxå öppnades 1862. Laxå blev därpå en järnvägsknut när Nordvästra stambanan (numera kallad Värmlandsbanan) öppnades år 1866. För att undvika att tågen vände i Laxå byggdes en förbifart norr om stationen år 1962. Detta betyder att tågen på Värmlandsbanan numera i allmänhet inte går till Laxå station, utan direkt till Hallsbergs station, varför Laxås karaktär av järnvägsknut till stor del har upphört.

Gäddsjön (Laxå socken, Närke, 652927-142948)

Gäddsjön är en sjö i Laxå kommun i Närke och ingår i . Gäddsjön ligger i Natura 2000-område. Sjöns area är  kvadratkilometer och den är belägen  meter över havet. Se även Lista över insjöar i Laxå kommun Källor Externa länkar

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You are not logged in –

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to