Ålstens gårds torp och stugor
miniatyr|höger|stående=1.5|Ålstens marker med Ålstens gård uppe på bergshöjden på en oljemålning från början av 1900-talet av J.W. Berglund.
miniatyr|höger|300px|Del av "karta över belägenheten omkring Stockholm", som visar Ålsten och Smedslätten, utgiven av W.M. Carpelan 1817.
Ålstens gårds torp och stugor fanns vid Ålstensängen i Bromma i Västerort vid Ålstensklippan vid den västra stranden nedanför Ålstens gård och bestod av flera torp och stugor, som numera är försvunna. Husen, som gränsade till åker- och ängsmarken, fanns där från 1700-talets början och fram till 1974, då den sista villan på platsen revs ned. Ålstensängen var tidigare en vik av Mälaren. Den tidigare sanka våtmarken vid Ålstensängen utfylldes av Stockholms stad i början av 1900-talet.Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, Historik, lägen och lämningar, 2010, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, . Sidorna 115-120.
Ålstens gård köptes år 1893 av ingenjör Pehr Bergstedt att användas som sommarvilla. Han ägde gården 1892-1905. Gården såldes 1905 till Stockholms stad, med rätt för Bergstedt att arrendera sommarvillan. 1905 styckades markerna till tomträtter. Pehr Bergstedt bodde sommartid i huvudbyggnaden till 1916. I övrigt var gården utarrenderad. Själva gårdshuset vilar på grunden från Gustav Vasas tid och finns på Brantstigen 12. Vidare finns östra flygeln och trädgårdsmästarbostaden kvar. Av de hus som ingick i Ålstens gård på Gustav Vasas kungsgård och Ålstens marker, finns i dag tre stycken kvar, alla som privatbostäder.Edvard Bolin, Brommaboken, En kulturhistorisk vägvisare, 1979, Bromma hembygdsförening.
Omkring år 1700 var allting i södra Bromma skog, med åkrar och ängar. Åker- och ängsmarker fanns bara vid omkring fem områden, nämligen Guldsmedstorpet (det som senare blev Tranebergs gård), Alvikens gård, fram emot Ulvsunda och omkring nuvarande Äppelvikstorget, vid Smedslätten, Ålsten i trakten av Ålstens gård och omkring nuvarande Ålstensgatan. Det fanns även åkrar och ängar kring tre torp, nämligen Humlegårdstorpet (Bryggartorp), som låg vid nuvarande Ådalsvägen i kvarteret Teskeden i Nockebyhov, Fiskartorpet, som låg vid Rånövägens förlängning över Drottningholmsvägen ungefär vid ingången till Nockeby reningsverk vid Gustav III:s väg i Nockeby, och kring Nytorpet i Åkeshov-Olovslundstrakten ungefär vid nuvarande Olovslunds skola. Vid en titt på 1829 års karta över Bromma i Carl af Forsells bok Bromma Socken År 1825,1829 års karta över Bromma. "Karta öfver Bromma Socken uti Stockholms Län och Sollentuna Härad, upprättad i Kongl. General Landtmäteri Contoiret 1829". Kartan finns som bilaga (dock inte i färgtryck) till Carl af Forsells bok Bromma Socken År 1825. Boken tryckt i Stockholm 1829. ser vi samma relativt ödsliga bild vad beträffar åker- och ängsmarker i Bromma. Strandlinjen börjar nu långsamt att förändras, men även andra ställen börjar bli bebyggda med sommarnöjen. Sommarhusen är ofta på- och ombyggda torp, men det finns även nybyggen.Åke Eriksson, Brommaliv, 1977, P A Norstedt & Söners förlag, Stockholm, sidan120. .
Oljemålningen Ålstens gård från 1904
J.W. Berglund målade år 1904 ett motiv med Ålstens gård uppe på bergshöjden, Ålstensklippan, och markerna runt omkring. På tavlan syns från vänster till höger: vid foten av berget från Mälarens strand låg två röda stugor. Ålstens skogvaktarbostad låg ovanför bryggan väster om Ålstensängen och nedanför berget, där Ålstens gård ligger. Omkring år 1900 byggdes där en villa, Sjövillan. Den röda stugan närmast det vita huset var drängstugan, och till höger därom, det vita huset, var den till boningshus ombyggda smedjan. Det var trädgårdsmästare Sundells vita stuga. Ålstens smedstuga var belägen vid Per Albins Väg strax söder om korsningen med Vallarestigen öster om Ålstens gård. Det var från början en smedja, som tillhörde Ålstens gård. Ålstens statarstuga låg vid vägen mot bryggan (idag Per Albins Väg) nära Ålstens gård. Stugan byggdes som statarstuga för två familjer på 1860-talet. Stugan kallades Kapernaum och tillhörde Ålstens gård. Det var ett timrat parhus med två rum om 30 m2. Framför smedjan syns i tavlans vänstra hörn Ålstensängen och i förgrunden på höjden framför ängen syns det vikingatida gravfältet, Ålstensgravfältet (RAÄ 2), vid Alviksvägen mitt för Storskogsvägen. Drängbostaden och smedjan är rivna. Till höger om berget skymtar mangårdsbyggnaden av Ålstens gård, den gulvita byggnaden, och flyglar (arrendatorsflygeln), trädgårdsmästarbostaden, ladugården och några ekonomibyggnader. Framför ladugården syns trädgården med sina planterade träd och trädgårdsodlingar samt det omgivande staketet av gärdesgårdstyp. I förgrunden syns åkermarker. Nuvarande Alviksvägen går tvärs igenom där ladugården låg, den låg vid korsningen av Brantstigen och Alviksvägen.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».