• En ung man sitter bredvid en pojke vid en skolbänk. Trots att Sverige haft skolplikt sedan 1842 har inte alla barn haft rätt att gå i skolan. Redan 1933 skrev Johan Dimitri Taikon till skolöverstyrelsen och bad om skolundervisning för romska barn. Först tio år senare blev Dimitri Taikon hörsammad då han tillsammans med den frikyrkligt engagerade Otto Sundberg blev beviljad 1500 kronor för att starta en "försöksskola" vid lägret i Lilla Sköndal, Gubbängen i Stockholm. Denna verksamhet kom senare att drivas för Stiftelsen Svensk Zigenarmission, grundad 1945, som drev sommarskola för romska elever under hela 1940- och 1950-talen. Eleverna var mellan 6 och 60 år och satsningen blev mycket medialt uppmärksammad. Zigenarmissionen var dock kritiserad, både av romer och icke-romer, då man ansåg att romska barn skulle få samma möjligheter att gå i skola som andra svenska barn. Efter en tid med olika former av försöksverksamhet föreslog den s.k. ”Zigenarutredningen” (1954), den första ”invandrar- och integrationsutredningen” i Sverige, att romer skulle gå i vanliga skolor. Frågan om undervisningens organisering fick de enskilda skolorna att hantera på egen hand men från och med juni 1960 fanns möjlighet för kommuner att rekvirera bidrag från staten för speciell undervisning av romska barn. Först efter att alla romer fick bli bofasta på sextiotalet, fick samtliga svenska romer tillgång till skolundervisning.
    Photo: Romska Kulturcentret i Malmö

En ung man sitter bredvid en pojke vid en skolbänk. Trots att Sverige haft skolplikt sedan 1842 har inte alla barn haft rätt att gå i skolan. Redan 1933 skrev Johan Dimitri Taikon ...

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to