Brev 1918-10-06 från Ester Bauer till Karin Cervin-Ellqvist, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark, samt kuvert. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck.
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Kuvert framsida]
Fru Karin Cervin-Ellqvist
Hagagatan 39
Stockholm
.
[Kuvert baksida]
[två poststämplar: STOCKHOLM 8.10 – TUR 1]
avs. E. Bauer
Björkudden
Grenna
.
[Sida 1]
[på denna sida börjar brevet men avslutas även i text inskriven på tvären samt längst ned; x stund viskar han till mej; ”tanse, om
vi stannaj häj jiktigt länne, att vi få kaffe”
”Vill- Putte ha
de då” sa jag
”Nä, men moj
o Putte få kaker.”
Sån’ liten filur
att räkna ut.
Och när vi
kom hem nästan
grät han för
att han inte
tagit kakor
med sej hem,
han är en sådan
liten läckergom.
Och så älskar han
sin Mamma över
allt, ibland säger
han sej inte tycka
om far för att han
är elak mot mor.
Om bara John insåg
att han borde akta sej
i tid. [inritad prick]
[längst ned på papperet fortsätter
texten under ett streck, med en likadan inritad prick: Det var av samma orsak jag aldrig kunde
tycka om min far. Tusen hälsningar till dej
o Carl. Din tillgivna Ester]
.
[Här börjar brevet:]
Björkudden 6. 10 1918
Kära Karin
Tack för brev för länge sen’ och nu
brevk från Lund. Vad du reser o roar
dej i sommar och ut på sena hösten.
Har du inte varit i Stckhlm emellan?
Jag stackare har setat här ute på
udden och nästan glömt bort att
tala, jag träffar ju aldrig någon mänska.
Och min jungfru är inte sådan att
jag törs resa hemifrån, när man
.
[Sida 2]
har en liten Putte som man är
rädd om, så är man vackert fast
för återstående delen av livet. Men
gudskelov att jag har honom. Det är
för tråkigt med arkitekt Stubbe
och de andra som har bygget
om hand, de ljuga ju och sling-
rar sej och det blir ändå aldrig
färdigt. Nu är John i St. sedan 14 dar
undrar om det går bättre nu, han
skriver så sparsamt. Har du varit
ute och sett på det?
Det har du
väl inte. Ingen av mina släktingar
har varit där ännu, så långt
.
[Sida 3]
räcker inte intresset. Vi måtte
vara ett underligt släkte. Gerda
skrev ett underligt brev, däri
hon talade om att hon skulle
flytta till Göteborg och så bjöd
hon ut mor till mej, hon påstår
att ”ingen vill ha henne”. Jag blev
ledsen över att mor ska lämna
Stockholm, jag hade tängt mej att
nu kunna ha henne mycket hos
mej. d.v.s. när inte John är
hemma, och det är ju ganska
ofta numera, men att ha mor
alltid tillåter nog inte John [inritad stjärna] och
[inritad stjärna] jag mins väl hur John var när Mor var här
en sommar, han var nästan förtvivlad ibland
.
[Sida 4]
förresten är det ju våra besvärliga och
långa resor höst och vår, det skulle
mor väl knapt stå ut med. Jag
tycker för min del att det vore synd
om Gerda, om hon inte hade Mor.
Men det är tråkigt att Mor ska
resa från oss. Eller vad tycker du?
Skriv till mej, jag behöver det! Här sitter
jag som på en öde ö, mitt arbete är att
koka in grädde o mjölk o frukt o
svamp, sen’ sträcker sej inte mitt intresse
längre, resten av tiden sover jag - man
blir sådan av sådant. Skriv.
Putte är bedårande, han var på middag
på Aranas i dag och tog alla med storm.
Han älskar kaker, när vi varit där en [inritat kryss, texten fortsätter längst upp på sidan 1 och jag har kopierat den hit också för att få flyt i läsningen:
stund viskar han till mej; ”tanse, om
vi stannaj häj jiktigt länne, att vi få kaffe”
”Ville Putte ha
de då” sa jag
”Nä, men moj
o Putte få kaker.”
Sån’ liten filur
att räkna ut.
Och när vi
kom hem nästan
grät han för
att han inte
tagit kakor
med sej hem,
han är en sådan
liten läckergom.
Och så älskar han
sin Mamma över
allt, ibland säger
han sej inte tycka
om far för att han
är elak mot mor.
Om bara John insåg
att han borde akta sej
i tid.
Det var av samma orsak jag aldrig kunde
tycka om min far. Tusen hälsningar till dej
o Carl. Din tillgivna Ester]
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».