• Blad ur mässbok "Missale Upsalense vetus" år 1484. Museets blad från år 1616. Tryckt i svart, rött och blått på benvitt pergament (djurhud). Upptill längs ena långsidan: "Joen nielsons dombok anno 1616. Här Lefrerat den 20? Marty 1617:/ effler?"

Äldre historik:
Biskop Jakob Ulvsson engagerade Johann Snell år 1483 för att trycka Uppsala stifts mässbok, Missale Upsalense vetus. Snell medförde fem olika typsnitt, varav fyra nyskurna, säkerligen levererade av stilgjutaren Lucas Brandis, dessutom flera serier inidaler. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk. Den var färdig år 1484. (Psalmerna.se)

Biografi:
Johann Snell tryckte Sveriges första bok den 20 december 1483, Dialogus creaturum optime moralisatus alt. Dyalogus creaturum moralizatus ("De skapade varelsernas bästa moral-samtal"). Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s.k. lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (n.v. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av Bartholomeus Ghotan.

Hans främsta arbete i Sverige var att trycka Uppsala stifts mässbok 1484, Missale Upsalense vetus. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk.

Hans boktryckarmärke var två sköldar som hänger från en gren; den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk.

Snell tryckte även Danmarks första bok, Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano, som handlar om johanniternas försvar av Rhodos mot turkarna, och strax därefter Breviarium Ottoniense. Dessa trycktes i Odense 1482. (Wikipedia)
    Photo: Borås Museum och Textilmuseet
  • Blad ur mässbok "Missale Upsalense vetus" år 1484. Museets blad från år 1616. Tryckt i svart, rött och blått på benvitt pergament (djurhud). Upptill längs ena långsidan: "Joen nielsons dombok anno 1616. Här Lefrerat den 20? Marty 1617:/ effler?"

Äldre historik:
Biskop Jakob Ulvsson engagerade Johann Snell år 1483 för att trycka Uppsala stifts mässbok, Missale Upsalense vetus. Snell medförde fem olika typsnitt, varav fyra nyskurna, säkerligen levererade av stilgjutaren Lucas Brandis, dessutom flera serier inidaler. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk. Den var färdig år 1484. (Psalmerna.se)

Biografi:
Johann Snell tryckte Sveriges första bok den 20 december 1483, Dialogus creaturum optime moralisatus alt. Dyalogus creaturum moralizatus ("De skapade varelsernas bästa moral-samtal"). Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s.k. lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (n.v. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av Bartholomeus Ghotan.

Hans främsta arbete i Sverige var att trycka Uppsala stifts mässbok 1484, Missale Upsalense vetus. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk.

Hans boktryckarmärke var två sköldar som hänger från en gren; den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk.

Snell tryckte även Danmarks första bok, Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano, som handlar om johanniternas försvar av Rhodos mot turkarna, och strax därefter Breviarium Ottoniense. Dessa trycktes i Odense 1482. (Wikipedia)
    Photo: Borås Museum och Textilmuseet
  • Blad ur mässbok "Missale Upsalense vetus" år 1484. Museets blad från år 1616. Tryckt i svart, rött och blått på benvitt pergament (djurhud). Upptill längs ena långsidan: "Joen nielsons dombok anno 1616. Här Lefrerat den 20? Marty 1617:/ effler?"

Äldre historik:
Biskop Jakob Ulvsson engagerade Johann Snell år 1483 för att trycka Uppsala stifts mässbok, Missale Upsalense vetus. Snell medförde fem olika typsnitt, varav fyra nyskurna, säkerligen levererade av stilgjutaren Lucas Brandis, dessutom flera serier inidaler. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk. Den var färdig år 1484. (Psalmerna.se)

Biografi:
Johann Snell tryckte Sveriges första bok den 20 december 1483, Dialogus creaturum optime moralisatus alt. Dyalogus creaturum moralizatus ("De skapade varelsernas bästa moral-samtal"). Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s.k. lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (n.v. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av Bartholomeus Ghotan.

Hans främsta arbete i Sverige var att trycka Uppsala stifts mässbok 1484, Missale Upsalense vetus. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk.

Hans boktryckarmärke var två sköldar som hänger från en gren; den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk.

Snell tryckte även Danmarks första bok, Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano, som handlar om johanniternas försvar av Rhodos mot turkarna, och strax därefter Breviarium Ottoniense. Dessa trycktes i Odense 1482. (Wikipedia)
    Photo: Borås Museum och Textilmuseet

Blad ur mässbok

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Share to