Plåtmynt
miniatyr|Ett stort 4-dalers kopparmynt från 1719 med en vikt på cirka 3 kg.
miniatyr|Ett stort 8-dalers kopparmynt från 1658.
Plåtmynt var ett stort fyrkantigt kopparmynt, som slogs i Sverige under åren 1644–1776 och utgjordes av stämplade, tjocka kopparplåtar med värdet i daler silvermynt samt årtal och myntmärken i de vanligtvis runda mitt- och hörnstämplarna.
De största tiodalersplåtarna vägde mer än 2 lispund (omkring 19 kg) och är världens största mynt. Uppkomsten av detta egendomliga och opraktiska myntslag tros ha berott på att staten ville ge kopparverken fördelar, vilka efterhand fick tillstånd att själva slå myntplåtar av sitt malmförråd. De flesta plåtmynten slogs och stämplades vid Avesta, som till år 1674 var landets enda plåtmyntningsort, men även vid Garpenbergs, Svappavaara, Ljusnedals och Gustafsbergs (i Jämtland) kopparverk.
De vanligaste sorterna var myntplåtar på 8, 4, 2, 1 samt 1/2 daler silvermynt; dessutom förekom tidvis plåtar om 10, 5 och 3 daler silvermynt. De på 10 och 8 daler var rektangulära, de övriga mer kvadratiska.
De svenska kopparmynten är särskilt kända för sin storlek. Valören 10 daler silvermynt räknas som världens största mynt och finns i Ekonomiska museets samlingar. Myntet väger 19,7 kilo. I Västerås domkapitels protokoll för år 1636 omtalas en kvinna som begått någon förseelse och väntade att bli dömd till böter, varför hon haft med sig sex kopparmynt till staden. Men då domens avkunnande blivit uppskjuten "nedsatte hon dessa mynt hos en person i staden" eftersom "hon icke kunde bära ett sådant tungt mynt av och an".
