• Svarvad påtgaffel/"slingtjaugo" för snoddtillverkning. Smäcker med långa smala "horn". Knopp av ben som avslutning på skaftet. Förstärkt med en benring i hålet där snodden ska dras igenom. Enl. Ulla Melins inventering:"Enligt Nils Lithbergs Föredrag på Sällskapet DBV:s högtidsdag 1924, "Gotländsk kvinnlig husflit i äldre tider", skriver han följande angående "fingrade band". En synnerligen gammal bandvävnadsteknik är den som utföres medelst ett antal på en lång käpp eller mellan två stolar spända varptrådar, som, utan användning av inslag, flätas i varandra, därvid skälet upptages med fingrarna eller med användning av pinnar, som allt eftersom flätningen fortskrider utdragas ur det färdigslagna bandet. Dylika band benämnas ofta "fingrade". Tekniken är numera okänd på ön. Om dess forna förekomst minner möjligen den gamla visan: "Sma pejkar, sma pejkar sitar ej fynstrar u fingrar band".... Hämtad ut Gamble Valu. Gamla personer, som blivit utfrågade påminner sig, att dessa "fingrade" band avnändes som kantband på kjolarna. Dessa påminner sig också, att mormor, mormorsmor, farmor "fingrade" band, så alldeles okänd tycks tekniken ej vara. Gåva av fru Lully Wilkening, f. Ekman, Hannover, dotter till konsul Carl Emil Ekman, "gotlandskungen" kallad."
    Photo: Hemslöjdens Samlingar

Slynggaffel

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Share to