Bonadsmålning

Jämför målning och textning med densamma på bonadsmålningen M 67527/A.12.16 vilken troligen har samma konstnär.

Eftersom årtalet 1793 är skrivet i mittersta valvfästet på M 67527/A.12.16 bör konstnären vara någon utav Clemet Håkansson eller hans son Abraham Clemetsson, båda verksamma i Urshult och med samma målartradition och liknande stil. Clemet Håkansson ska vara den med vackrast textning, med svagt bakåtlutad nästan kalligrafiska bokstäver. Textningen på dessa målningar är mycket jämn och prydlig vid jämförelse med t ex M 136 målad av Abraham Clemetsson med betydligt rörigare textning.

Allbo-Kinnevaldsgruppens bonadsmåleri är troligen upprinnelsen till den östsmåländska bonadstraditionen. Allbo-Kinnevaldsmåleriet utmärks framför allt av sin medeltida prägel. Motiven är ofta inplacerade under valvbågar som ibland kan inrymma änglahuvud med vingar, vilket ger en kyrklig karaktär. Speciellt för denna gruppen är också att de helt saknar den vita bottenfärg som annars är typisk för sydsvenskt bonadsmåleri utan istället använde en fältindelad bottenfärg i ömsom rosa, ljusblått och/eller grått. Grönt är sällsynt och vitt förekommer mest under textfält (Nyström 2012:189).

Den tidigaste kände bonadsmålaren från detta område är Jacob Danielsson (1711–1787) på gården Robbatorp i Västra Torsås socken, vilken enligt Strömbom också är upphovsmannen till Allbo-Kinnevaldtraditionen. Annars präglas denna tradition av en enda släkt som började med Clemet Håkansson (1729-1795) och fortsatte med hans son Abraham Clemetsson (1764-1841) och till sist den senares söner Clemet och Sven Abrahamsson (1795-1817 resp 1814-1858). (Kjerström-Sjölin 1971:4f; Strömbom 1972:226; Nyström 2012:73)

Produktion: 1780 - 1820 (Format: Efter, Före)

Användning

Accession: 1876