Bonadsmålning

Bonaden tillhör Unnarydsgruppen och är troligen målad av Nils Lundbergh (ca 1720-1790). Den kan också vara målad av hans yngre medarbetare Per Nilsson (1747-1820) eftersom det är svårt att särskilja på de två målarnas arbeten vid osignerade bonader, speciellt med Nilssons tidigare verk (Nyström 2012:62). Denna är nog för sen (1782) för att vara det, och därför troligen målad av Nils Lundbergh.

Unnarydsgruppen anses vara ursprunget till det västsmåländska bonadsmåleriet. En av de första bonadsmålarna är Anders Sillman (tidigt 1700-1747), målargesäll och kyrkomålare som även ska ha målat bonader. Ursprungligen västgöte flyttade han 1741 till Reftele i Småland där han kom i kontakt med hantverksmålare Peter Edberg som eventuellt introducerade Sillman för bonadsmåleriet. Anders Sillman kan sedan ha mött eller influerat Nils Lundbergh främst genom sitt kyrkomåleri (Nyström 2012:60). Per Nilson blev senare Nils Lundberghs medarbetare.

Nils Lundbergh (ca 1720-1790) bonadsmålare med signaturen NLB kallades tidigare felaktigt Nils Lindberg. Han var troligen soldat och bodde i Fägerhult, Södra Unnaryd i Småland och började måla bonadsmålningar kring 1750 (Nyström 2012:61). Han var den förste folklige bonadsmålaren som målade bonader i en större skala och anses vara en förbindelselänk mellan det icke skråbundna hantverksmåleriet och det folkliga bonadsmåleriet (Bringeus 1994:16).

Lundbergh har vissa karaktäristiska drag som återkommer. Hans ryttare bär karolinerrockar med detaljerade stövlar, och bildfälten är ofta inramade med dekorerade band och stolpar ofta med rutmålade golv nästan textilt geometriskt mönstrade som i en väv eller ett broderi. Han har möjligen inspirerats av vävda kyrkotextilier (Nyström 2012:61).

Per Nilsson (1747-1820) även kallad ”Per i Lusshult” efter sin hemby Ljushult i Vrå socken var Nils Lundberghs närmaste medarbetare och var honom mycket trogen i komposition och figurstil. Det är svårt att särskilja på de två målarnas arbeten vid osignerade bonader, speciellt med Nilssons tidigare verk. Per Nilssons son Nils Persson blev sedermera upphovsman till Sunnerbogruppen (Nyström 2012:62).

Produktion: 1782 (står i textremsa)

Användning

Accession: 1867