Jönköpings läns museum

  • Brev 1905-10-17 från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av sju sidor skrivna på bägge sidor av två vikta pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck, ort och datum i svart. Brevet saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Jönköping 17 okt. 1905. Kära Du ä sjuk min Esther. Dina tankar måste vara sjuka du få inte dö från mej hör du. Du få aldrig gå bort från mej Esther mina 30 år ville jag vara. konstnär ville jag vara. O Esther min. hvarför är jag då inte detta. Då hade jag kunna gifva dej ett hem eller ock vara . [Sida 2] [överstruket: m-n] redo att dö med dej [inskrivet: nu är [?] bara 23] Änn finns ju hoppet för mej att kunna bli något. Altså får jag inte då [överstruket: 2 oläsliga ord] kan jag ge dej ett hem. Kara [överstruket: älskade] Esther min. Jag svär dej. Jag skall gör allt allt, allt för att du och jag ska få ett bo att vara i. Det ä sjuka tankar din spådom att vi aldrig få hvaran du och jag. Du ska bli min lilla hustru. [överstruket: Esth] Du ska dela mitt lif och jag vill . [Sida 3] du ska bli lycklig Kara Esther hvarför skall jag som vill din lycka nest af alla människor, [överstruket: jag] [överskrivet: är] vara den människa som gör dej mest sorg. Men Esther hur vill du nu jag skall göra om du ska bli riktigt riktigt lycklig. Blir du lyckligare om vi förlofva oss. Manniskorna ska beklaga dej och tycka mej vara galen som utan alla existensmedel går och förlofvar mej och det är ju ändå för människorna . [Sida 4] vi förlofva oss. Gifta oss inför människorna kunna vi andå inte utan pängar mycke mindre lefva gifta. Esther min jag gör dej lessen igen. Vi ska ju kunna gifta oss det är bara Nu vi inte kunna det. Jag vill du skall vara glad Vi ega ju hvarandra redan vi skola alltid ega hvarandra. Hvad är det du fruktar att mista mej? Esther. När jag får rättighet att komma till dej, när jag [överstruket: kan ge/be] . [Sida 5] har ett bo, att be dej dela, ett litet litet och enkelt och torftigt, men endå ett bo för 2. [överstruket: Då har du mej Från den stunden] Då ska jag komma. Då ska jag högtidligt komma och be dej bli min Lilla hustru och vi ska för lofva oss, och gå arm i arm och visa oss för människor- na, och Jag [överstruket: med] skall ha upprätt hufvud därför att jag vet hvad jag kan gifva dej, Och vi ska låta lysa i kyrkor- na och be människorna hogtidligt om lof, [inskrivet: gi—a och betala p—ten ] men sedan gå vi från dem . [Sidan 6] och gömma oss i [överskrivet: b] vårt bo och lefva dem förutan Du och jag. Esther min Du och jag. Tycker du det låter så illa. Och när jag då blir lugn riktigt lugn och vet hvad jag vill i min konst. Då jag tidligt ser målen och kan arbeta. Då jag ser goda konstvert[?] [överskrivet: vacks/xa] fram under mina händer Ja du Esther vi ska också ha annat [överstruket: godt] som skall växa och bli goda. Esther Esther . [Sidan 7] skall [inskrivet] inte [överstruket: du] också du vara riktigt lugn och lycklig då. Och jag svär dej Esther min. Så skall det bli. Hör, du att jag vill det. Till något skall väl min vilja här i verlden räcka till
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1905-10-17 från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av sju sidor skrivna på bägge sidor av två vikta pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck, ort och datum i svart. Brevet saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Jönköping 17 okt. 1905. Kära Du ä sjuk min Esther. Dina tankar måste vara sjuka du få inte dö från mej hör du. Du få aldrig gå bort från mej Esther mina 30 år ville jag vara. konstnär ville jag vara. O Esther min. hvarför är jag då inte detta. Då hade jag kunna gifva dej ett hem eller ock vara . [Sida 2] [överstruket: m-n] redo att dö med dej [inskrivet: nu är [?] bara 23] Änn finns ju hoppet för mej att kunna bli något. Altså får jag inte då [överstruket: 2 oläsliga ord] kan jag ge dej ett hem. Kara [överstruket: älskade] Esther min. Jag svär dej. Jag skall gör allt allt, allt för att du och jag ska få ett bo att vara i. Det ä sjuka tankar din spådom att vi aldrig få hvaran du och jag. Du ska bli min lilla hustru. [överstruket: Esth] Du ska dela mitt lif och jag vill . [Sida 3] du ska bli lycklig Kara Esther hvarför skall jag som vill din lycka nest af alla människor, [överstruket: jag] [överskrivet: är] vara den människa som gör dej mest sorg. Men Esther hur vill du nu jag skall göra om du ska bli riktigt riktigt lycklig. Blir du lyckligare om vi förlofva oss. Manniskorna ska beklaga dej och tycka mej vara galen som utan alla existensmedel går och förlofvar mej och det är ju ändå för människorna . [Sida 4] vi förlofva oss. Gifta oss inför människorna kunna vi andå inte utan pängar mycke mindre lefva gifta. Esther min jag gör dej lessen igen. Vi ska ju kunna gifta oss det är bara Nu vi inte kunna det. Jag vill du skall vara glad Vi ega ju hvarandra redan vi skola alltid ega hvarandra. Hvad är det du fruktar att mista mej? Esther. När jag får rättighet att komma till dej, när jag [överstruket: kan ge/be] . [Sida 5] har ett bo, att be dej dela, ett litet litet och enkelt och torftigt, men endå ett bo för 2. [överstruket: Då har du mej Från den stunden] Då ska jag komma. Då ska jag högtidligt komma och be dej bli min Lilla hustru och vi ska för lofva oss, och gå arm i arm och visa oss för människor- na, och Jag [överstruket: med] skall ha upprätt hufvud därför att jag vet hvad jag kan gifva dej, Och vi ska låta lysa i kyrkor- na och be människorna hogtidligt om lof, [inskrivet: gi—a och betala p—ten ] men sedan gå vi från dem . [Sidan 6] och gömma oss i [överskrivet: b] vårt bo och lefva dem förutan Du och jag. Esther min Du och jag. Tycker du det låter så illa. Och när jag då blir lugn riktigt lugn och vet hvad jag vill i min konst. Då jag tidligt ser målen och kan arbeta. Då jag ser goda konstvert[?] [överskrivet: vacks/xa] fram under mina händer Ja du Esther vi ska också ha annat [överstruket: godt] som skall växa och bli goda. Esther Esther . [Sidan 7] skall [inskrivet] inte [överstruket: du] också du vara riktigt lugn och lycklig då. Och jag svär dej Esther min. Så skall det bli. Hör, du att jag vill det. Till något skall väl min vilja här i verlden räcka till
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1905-10-17 från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av sju sidor skrivna på bägge sidor av två vikta pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck, ort och datum i svart. Brevet saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Jönköping 17 okt. 1905. Kära Du ä sjuk min Esther. Dina tankar måste vara sjuka du få inte dö från mej hör du. Du få aldrig gå bort från mej Esther mina 30 år ville jag vara. konstnär ville jag vara. O Esther min. hvarför är jag då inte detta. Då hade jag kunna gifva dej ett hem eller ock vara . [Sida 2] [överstruket: m-n] redo att dö med dej [inskrivet: nu är [?] bara 23] Änn finns ju hoppet för mej att kunna bli något. Altså får jag inte då [överstruket: 2 oläsliga ord] kan jag ge dej ett hem. Kara [överstruket: älskade] Esther min. Jag svär dej. Jag skall gör allt allt, allt för att du och jag ska få ett bo att vara i. Det ä sjuka tankar din spådom att vi aldrig få hvaran du och jag. Du ska bli min lilla hustru. [överstruket: Esth] Du ska dela mitt lif och jag vill . [Sida 3] du ska bli lycklig Kara Esther hvarför skall jag som vill din lycka nest af alla människor, [överstruket: jag] [överskrivet: är] vara den människa som gör dej mest sorg. Men Esther hur vill du nu jag skall göra om du ska bli riktigt riktigt lycklig. Blir du lyckligare om vi förlofva oss. Manniskorna ska beklaga dej och tycka mej vara galen som utan alla existensmedel går och förlofvar mej och det är ju ändå för människorna . [Sida 4] vi förlofva oss. Gifta oss inför människorna kunna vi andå inte utan pängar mycke mindre lefva gifta. Esther min jag gör dej lessen igen. Vi ska ju kunna gifta oss det är bara Nu vi inte kunna det. Jag vill du skall vara glad Vi ega ju hvarandra redan vi skola alltid ega hvarandra. Hvad är det du fruktar att mista mej? Esther. När jag får rättighet att komma till dej, när jag [överstruket: kan ge/be] . [Sida 5] har ett bo, att be dej dela, ett litet litet och enkelt och torftigt, men endå ett bo för 2. [överstruket: Då har du mej Från den stunden] Då ska jag komma. Då ska jag högtidligt komma och be dej bli min Lilla hustru och vi ska för lofva oss, och gå arm i arm och visa oss för människor- na, och Jag [överstruket: med] skall ha upprätt hufvud därför att jag vet hvad jag kan gifva dej, Och vi ska låta lysa i kyrkor- na och be människorna hogtidligt om lof, [inskrivet: gi—a och betala p—ten ] men sedan gå vi från dem . [Sidan 6] och gömma oss i [överskrivet: b] vårt bo och lefva dem förutan Du och jag. Esther min Du och jag. Tycker du det låter så illa. Och när jag då blir lugn riktigt lugn och vet hvad jag vill i min konst. Då jag tidligt ser målen och kan arbeta. Då jag ser goda konstvert[?] [överskrivet: vacks/xa] fram under mina händer Ja du Esther vi ska också ha annat [överstruket: godt] som skall växa och bli goda. Esther Esther . [Sidan 7] skall [inskrivet] inte [överstruket: du] också du vara riktigt lugn och lycklig då. Och jag svär dej Esther min. Så skall det bli. Hör, du att jag vill det. Till något skall väl min vilja här i verlden räcka till
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1905-10-17 från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av sju sidor skrivna på bägge sidor av två vikta pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck, ort och datum i svart. Brevet saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Jönköping 17 okt. 1905. Kära Du ä sjuk min Esther. Dina tankar måste vara sjuka du få inte dö från mej hör du. Du få aldrig gå bort från mej Esther mina 30 år ville jag vara. konstnär ville jag vara. O Esther min. hvarför är jag då inte detta. Då hade jag kunna gifva dej ett hem eller ock vara . [Sida 2] [överstruket: m-n] redo att dö med dej [inskrivet: nu är [?] bara 23] Änn finns ju hoppet för mej att kunna bli något. Altså får jag inte då [överstruket: 2 oläsliga ord] kan jag ge dej ett hem. Kara [överstruket: älskade] Esther min. Jag svär dej. Jag skall gör allt allt, allt för att du och jag ska få ett bo att vara i. Det ä sjuka tankar din spådom att vi aldrig få hvaran du och jag. Du ska bli min lilla hustru. [överstruket: Esth] Du ska dela mitt lif och jag vill . [Sida 3] du ska bli lycklig Kara Esther hvarför skall jag som vill din lycka nest af alla människor, [överstruket: jag] [överskrivet: är] vara den människa som gör dej mest sorg. Men Esther hur vill du nu jag skall göra om du ska bli riktigt riktigt lycklig. Blir du lyckligare om vi förlofva oss. Manniskorna ska beklaga dej och tycka mej vara galen som utan alla existensmedel går och förlofvar mej och det är ju ändå för människorna . [Sida 4] vi förlofva oss. Gifta oss inför människorna kunna vi andå inte utan pängar mycke mindre lefva gifta. Esther min jag gör dej lessen igen. Vi ska ju kunna gifta oss det är bara Nu vi inte kunna det. Jag vill du skall vara glad Vi ega ju hvarandra redan vi skola alltid ega hvarandra. Hvad är det du fruktar att mista mej? Esther. När jag får rättighet att komma till dej, när jag [överstruket: kan ge/be] . [Sida 5] har ett bo, att be dej dela, ett litet litet och enkelt och torftigt, men endå ett bo för 2. [överstruket: Då har du mej Från den stunden] Då ska jag komma. Då ska jag högtidligt komma och be dej bli min Lilla hustru och vi ska för lofva oss, och gå arm i arm och visa oss för människor- na, och Jag [överstruket: med] skall ha upprätt hufvud därför att jag vet hvad jag kan gifva dej, Och vi ska låta lysa i kyrkor- na och be människorna hogtidligt om lof, [inskrivet: gi—a och betala p—ten ] men sedan gå vi från dem . [Sidan 6] och gömma oss i [överskrivet: b] vårt bo och lefva dem förutan Du och jag. Esther min Du och jag. Tycker du det låter så illa. Och när jag då blir lugn riktigt lugn och vet hvad jag vill i min konst. Då jag tidligt ser målen och kan arbeta. Då jag ser goda konstvert[?] [överskrivet: vacks/xa] fram under mina händer Ja du Esther vi ska också ha annat [överstruket: godt] som skall växa och bli goda. Esther Esther . [Sidan 7] skall [inskrivet] inte [överstruket: du] också du vara riktigt lugn och lycklig då. Och jag svär dej Esther min. Så skall det bli. Hör, du att jag vill det. Till något skall väl min vilja här i verlden räcka till
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1905-10-17 från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av sju sidor skrivna på bägge sidor av två vikta pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck, ort och datum i svart. Brevet saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Jönköping 17 okt. 1905. Kära Du ä sjuk min Esther. Dina tankar måste vara sjuka du få inte dö från mej hör du. Du få aldrig gå bort från mej Esther mina 30 år ville jag vara. konstnär ville jag vara. O Esther min. hvarför är jag då inte detta. Då hade jag kunna gifva dej ett hem eller ock vara . [Sida 2] [överstruket: m-n] redo att dö med dej [inskrivet: nu är [?] bara 23] Änn finns ju hoppet för mej att kunna bli något. Altså får jag inte då [överstruket: 2 oläsliga ord] kan jag ge dej ett hem. Kara [överstruket: älskade] Esther min. Jag svär dej. Jag skall gör allt allt, allt för att du och jag ska få ett bo att vara i. Det ä sjuka tankar din spådom att vi aldrig få hvaran du och jag. Du ska bli min lilla hustru. [överstruket: Esth] Du ska dela mitt lif och jag vill . [Sida 3] du ska bli lycklig Kara Esther hvarför skall jag som vill din lycka nest af alla människor, [överstruket: jag] [överskrivet: är] vara den människa som gör dej mest sorg. Men Esther hur vill du nu jag skall göra om du ska bli riktigt riktigt lycklig. Blir du lyckligare om vi förlofva oss. Manniskorna ska beklaga dej och tycka mej vara galen som utan alla existensmedel går och förlofvar mej och det är ju ändå för människorna . [Sida 4] vi förlofva oss. Gifta oss inför människorna kunna vi andå inte utan pängar mycke mindre lefva gifta. Esther min jag gör dej lessen igen. Vi ska ju kunna gifta oss det är bara Nu vi inte kunna det. Jag vill du skall vara glad Vi ega ju hvarandra redan vi skola alltid ega hvarandra. Hvad är det du fruktar att mista mej? Esther. När jag får rättighet att komma till dej, när jag [överstruket: kan ge/be] . [Sida 5] har ett bo, att be dej dela, ett litet litet och enkelt och torftigt, men endå ett bo för 2. [överstruket: Då har du mej Från den stunden] Då ska jag komma. Då ska jag högtidligt komma och be dej bli min Lilla hustru och vi ska för lofva oss, och gå arm i arm och visa oss för människor- na, och Jag [överstruket: med] skall ha upprätt hufvud därför att jag vet hvad jag kan gifva dej, Och vi ska låta lysa i kyrkor- na och be människorna hogtidligt om lof, [inskrivet: gi—a och betala p—ten ] men sedan gå vi från dem . [Sidan 6] och gömma oss i [överskrivet: b] vårt bo och lefva dem förutan Du och jag. Esther min Du och jag. Tycker du det låter så illa. Och när jag då blir lugn riktigt lugn och vet hvad jag vill i min konst. Då jag tidligt ser målen och kan arbeta. Då jag ser goda konstvert[?] [överskrivet: vacks/xa] fram under mina händer Ja du Esther vi ska också ha annat [överstruket: godt] som skall växa och bli goda. Esther Esther . [Sidan 7] skall [inskrivet] inte [överstruket: du] också du vara riktigt lugn och lycklig då. Och jag svär dej Esther min. Så skall det bli. Hör, du att jag vill det. Till något skall väl min vilja här i verlden räcka till
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1905-10-17 från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av sju sidor skrivna på bägge sidor av två vikta pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck, ort och datum i svart. Brevet saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Jönköping 17 okt. 1905. Kära Du ä sjuk min Esther. Dina tankar måste vara sjuka du få inte dö från mej hör du. Du få aldrig gå bort från mej Esther mina 30 år ville jag vara. konstnär ville jag vara. O Esther min. hvarför är jag då inte detta. Då hade jag kunna gifva dej ett hem eller ock vara . [Sida 2] [överstruket: m-n] redo att dö med dej [inskrivet: nu är [?] bara 23] Änn finns ju hoppet för mej att kunna bli något. Altså får jag inte då [överstruket: 2 oläsliga ord] kan jag ge dej ett hem. Kara [överstruket: älskade] Esther min. Jag svär dej. Jag skall gör allt allt, allt för att du och jag ska få ett bo att vara i. Det ä sjuka tankar din spådom att vi aldrig få hvaran du och jag. Du ska bli min lilla hustru. [överstruket: Esth] Du ska dela mitt lif och jag vill . [Sida 3] du ska bli lycklig Kara Esther hvarför skall jag som vill din lycka nest af alla människor, [överstruket: jag] [överskrivet: är] vara den människa som gör dej mest sorg. Men Esther hur vill du nu jag skall göra om du ska bli riktigt riktigt lycklig. Blir du lyckligare om vi förlofva oss. Manniskorna ska beklaga dej och tycka mej vara galen som utan alla existensmedel går och förlofvar mej och det är ju ändå för människorna . [Sida 4] vi förlofva oss. Gifta oss inför människorna kunna vi andå inte utan pängar mycke mindre lefva gifta. Esther min jag gör dej lessen igen. Vi ska ju kunna gifta oss det är bara Nu vi inte kunna det. Jag vill du skall vara glad Vi ega ju hvarandra redan vi skola alltid ega hvarandra. Hvad är det du fruktar att mista mej? Esther. När jag får rättighet att komma till dej, när jag [överstruket: kan ge/be] . [Sida 5] har ett bo, att be dej dela, ett litet litet och enkelt och torftigt, men endå ett bo för 2. [överstruket: Då har du mej Från den stunden] Då ska jag komma. Då ska jag högtidligt komma och be dej bli min Lilla hustru och vi ska för lofva oss, och gå arm i arm och visa oss för människor- na, och Jag [överstruket: med] skall ha upprätt hufvud därför att jag vet hvad jag kan gifva dej, Och vi ska låta lysa i kyrkor- na och be människorna hogtidligt om lof, [inskrivet: gi—a och betala p—ten ] men sedan gå vi från dem . [Sidan 6] och gömma oss i [överskrivet: b] vårt bo och lefva dem förutan Du och jag. Esther min Du och jag. Tycker du det låter så illa. Och när jag då blir lugn riktigt lugn och vet hvad jag vill i min konst. Då jag tidligt ser målen och kan arbeta. Då jag ser goda konstvert[?] [överskrivet: vacks/xa] fram under mina händer Ja du Esther vi ska också ha annat [överstruket: godt] som skall växa och bli goda. Esther Esther . [Sidan 7] skall [inskrivet] inte [överstruket: du] också du vara riktigt lugn och lycklig då. Och jag svär dej Esther min. Så skall det bli. Hör, du att jag vill det. Till något skall väl min vilja här i verlden räcka till
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1905-10-17 från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av sju sidor skrivna på bägge sidor av två vikta pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck, ort och datum i svart. Brevet saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Jönköping 17 okt. 1905. Kära Du ä sjuk min Esther. Dina tankar måste vara sjuka du få inte dö från mej hör du. Du få aldrig gå bort från mej Esther mina 30 år ville jag vara. konstnär ville jag vara. O Esther min. hvarför är jag då inte detta. Då hade jag kunna gifva dej ett hem eller ock vara . [Sida 2] [överstruket: m-n] redo att dö med dej [inskrivet: nu är [?] bara 23] Änn finns ju hoppet för mej att kunna bli något. Altså får jag inte då [överstruket: 2 oläsliga ord] kan jag ge dej ett hem. Kara [överstruket: älskade] Esther min. Jag svär dej. Jag skall gör allt allt, allt för att du och jag ska få ett bo att vara i. Det ä sjuka tankar din spådom att vi aldrig få hvaran du och jag. Du ska bli min lilla hustru. [överstruket: Esth] Du ska dela mitt lif och jag vill . [Sida 3] du ska bli lycklig Kara Esther hvarför skall jag som vill din lycka nest af alla människor, [överstruket: jag] [överskrivet: är] vara den människa som gör dej mest sorg. Men Esther hur vill du nu jag skall göra om du ska bli riktigt riktigt lycklig. Blir du lyckligare om vi förlofva oss. Manniskorna ska beklaga dej och tycka mej vara galen som utan alla existensmedel går och förlofvar mej och det är ju ändå för människorna . [Sida 4] vi förlofva oss. Gifta oss inför människorna kunna vi andå inte utan pängar mycke mindre lefva gifta. Esther min jag gör dej lessen igen. Vi ska ju kunna gifta oss det är bara Nu vi inte kunna det. Jag vill du skall vara glad Vi ega ju hvarandra redan vi skola alltid ega hvarandra. Hvad är det du fruktar att mista mej? Esther. När jag får rättighet att komma till dej, när jag [överstruket: kan ge/be] . [Sida 5] har ett bo, att be dej dela, ett litet litet och enkelt och torftigt, men endå ett bo för 2. [överstruket: Då har du mej Från den stunden] Då ska jag komma. Då ska jag högtidligt komma och be dej bli min Lilla hustru och vi ska för lofva oss, och gå arm i arm och visa oss för människor- na, och Jag [överstruket: med] skall ha upprätt hufvud därför att jag vet hvad jag kan gifva dej, Och vi ska låta lysa i kyrkor- na och be människorna hogtidligt om lof, [inskrivet: gi—a och betala p—ten ] men sedan gå vi från dem . [Sidan 6] och gömma oss i [överskrivet: b] vårt bo och lefva dem förutan Du och jag. Esther min Du och jag. Tycker du det låter så illa. Och när jag då blir lugn riktigt lugn och vet hvad jag vill i min konst. Då jag tidligt ser målen och kan arbeta. Då jag ser goda konstvert[?] [överskrivet: vacks/xa] fram under mina händer Ja du Esther vi ska också ha annat [överstruket: godt] som skall växa och bli goda. Esther Esther . [Sidan 7] skall [inskrivet] inte [överstruket: du] också du vara riktigt lugn och lycklig då. Och jag svär dej Esther min. Så skall det bli. Hör, du att jag vill det. Till något skall väl min vilja här i verlden räcka till
    Photo: Jönköpings läns museum

Brev

About the object

  • about
  • DesignationBrev
  • Precise designationBauers brevsamling
  • IdentifierJMA.00454
  • Indexing termKontor och papper Brev
  • Type Thing
  • Dimensions value
    • Width142.0 mm
    • Height161.0 mm
Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

History

Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

Classification

References

License information

  • License Contact owner for more information

Metadata

  • IdentifierJMA.00454
  • Part of collectionArkivhandling
  • Owner of collectionJönköpings läns museum
  • InstitutionJönköpings läns museum
  • Date publishedMarch 21, 2019
  • Date updatedFebruary 9, 2024
  • DIMU-CODE021028305461
  • UUID14be0780-724d-43ca-a2d3-82a4f746ce29
  • Tags

There are 967 results for «Kontor och papper» in Jönköpings läns museum:

Skrivställ

Skrivställ. Skrivdon, även kallat skrivtyg, av tenn med formen so...

4 pictures

Jönköpings läns museum
Skrivställ

Skrivställ, även kallat skrivtyg, av tenn med formen som ett fat ...

4 pictures

Jönköpings läns museum
Brev

Brev 1918-10-13 från Ester Bauer till John bauer, bestående av åt...

8 pictures

Jönköpings läns museum
Brev

Brev 1908-09-07 från John Bauer till Emma, Joseph, Hjalmar och Er...

8 pictures

Jönköpings läns museum
Brev

Brev 1910-02-01 från Esther Bauer till John Bauer bestående av åt...

8 pictures

Jönköpings läns museum

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You are not logged in –

Select the images you want to order

Share to