1
4
100
Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av fyra sidor skrivna på fram och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. På första sidan finns kludd skrivet med rött bläck. Brevet är oavslutat och saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] rara rara Esther. Hvad Min[?] egenlegen Jag blef så ond för ditt svarta papper i ---[?] Ester min Jag blir kärare i dej for var dag som går. Och jag dromer om dej om nätterna. Det gjorde jag sal lan för Och alltid dromer jag på samma gång om vår stuga. O du min egen lilla Esther. Du tror jag al---[?] mera tänker på den ens [inskriven rad svårläst] Det är början och slutet på alla mina tankar. Och vi ska skaffa oss den du Ester vet du ibland känner jag mej strak trots min stora stora svaghet. Jag --[?] svag att jag stundtals gråter ibland af sorg ---[?] ---[?], men i bland af glade Ja ---[?] ---[?]---[?] ---[?]---[?] vacker du är [oläsligt] du är nu mycke mycke För det ä vår s---[?] sannig ---[?] jag behöfver ju inte tvifla på . [Sida 2] eller vara rädd för grosshand laren med västen. Jag har setat och dromt har nere i afton. Den stora ensamheten har legat omkring mej. Jag ä så ensam du Esther. Jag har eldat en väldig brasa vid den –[?] jag nu setat [skrivet snett över den övre raden: och] svermat och kommit på godt hu- mör Min atelje är så rolig vid skenet af en brasa Jag kanner mej så lugn och tr-gg[?] när jag hör björkarna spraka Det är för mej den brinner bara för mej, för mej och mina dromar . [Sida 3] Esther min hvarfor satt du inte –[?] på fällen vid mina fötter. Jag drömde du satt där och jag talade vid dej och du svarade men båda stirrade in i elden tills glöden började svartna. Jag vågade aldrig se på dej. Jag stirrade envist i elden. Hade jag sett på dej hade du för- svunnit. Jag fick inte se dej inte kyssa dej inte känna din hand i min. Jag viste att undvek jag detta kunde du sita bredvid mej och jag drömde du gjorde det Ester skrif aldrig mera ”John kyss mej nu”]” När du . [Sida 4] står fråmför mej lifs lefvnde med din lila kropp ---[?] läppar dina ögon ditt hår då får du saja det. skrf det inte i bref när du ä 40 mil långt borta Du ä förrästen aldrig riktigt säker för mej i Stockholm Jag tänker aldrig tala m för dej när jag kom mer om jag skulle komma Öfverraskad ska du bli och det är manga många kyssar du ä skyl dig mej
Photo: Jönköpings läns museum
Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av fyra sidor skrivna på fram och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. På första sidan finns kludd skrivet med rött bläck. Brevet är oavslutat och saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] rara rara Esther. Hvad Min[?] egenlegen Jag blef så ond för ditt svarta papper i ---[?] Ester min Jag blir kärare i dej for var dag som går. Och jag dromer om dej om nätterna. Det gjorde jag sal lan för Och alltid dromer jag på samma gång om vår stuga. O du min egen lilla Esther. Du tror jag al---[?] mera tänker på den ens [inskriven rad svårläst] Det är början och slutet på alla mina tankar. Och vi ska skaffa oss den du Ester vet du ibland känner jag mej strak trots min stora stora svaghet. Jag --[?] svag att jag stundtals gråter ibland af sorg ---[?] ---[?], men i bland af glade Ja ---[?] ---[?]---[?] ---[?]---[?] vacker du är [oläsligt] du är nu mycke mycke För det ä vår s---[?] sannig ---[?] jag behöfver ju inte tvifla på . [Sida 2] eller vara rädd för grosshand laren med västen. Jag har setat och dromt har nere i afton. Den stora ensamheten har legat omkring mej. Jag ä så ensam du Esther. Jag har eldat en väldig brasa vid den –[?] jag nu setat [skrivet snett över den övre raden: och] svermat och kommit på godt hu- mör Min atelje är så rolig vid skenet af en brasa Jag kanner mej så lugn och tr-gg[?] när jag hör björkarna spraka Det är för mej den brinner bara för mej, för mej och mina dromar . [Sida 3] Esther min hvarfor satt du inte –[?] på fällen vid mina fötter. Jag drömde du satt där och jag talade vid dej och du svarade men båda stirrade in i elden tills glöden började svartna. Jag vågade aldrig se på dej. Jag stirrade envist i elden. Hade jag sett på dej hade du för- svunnit. Jag fick inte se dej inte kyssa dej inte känna din hand i min. Jag viste att undvek jag detta kunde du sita bredvid mej och jag drömde du gjorde det Ester skrif aldrig mera ”John kyss mej nu”]” När du . [Sida 4] står fråmför mej lifs lefvnde med din lila kropp ---[?] läppar dina ögon ditt hår då får du saja det. skrf det inte i bref när du ä 40 mil långt borta Du ä förrästen aldrig riktigt säker för mej i Stockholm Jag tänker aldrig tala m för dej när jag kom mer om jag skulle komma Öfverraskad ska du bli och det är manga många kyssar du ä skyl dig mej
Photo: Jönköpings läns museum
Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av fyra sidor skrivna på fram och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. På första sidan finns kludd skrivet med rött bläck. Brevet är oavslutat och saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] rara rara Esther. Hvad Min[?] egenlegen Jag blef så ond för ditt svarta papper i ---[?] Ester min Jag blir kärare i dej for var dag som går. Och jag dromer om dej om nätterna. Det gjorde jag sal lan för Och alltid dromer jag på samma gång om vår stuga. O du min egen lilla Esther. Du tror jag al---[?] mera tänker på den ens [inskriven rad svårläst] Det är början och slutet på alla mina tankar. Och vi ska skaffa oss den du Ester vet du ibland känner jag mej strak trots min stora stora svaghet. Jag --[?] svag att jag stundtals gråter ibland af sorg ---[?] ---[?], men i bland af glade Ja ---[?] ---[?]---[?] ---[?]---[?] vacker du är [oläsligt] du är nu mycke mycke För det ä vår s---[?] sannig ---[?] jag behöfver ju inte tvifla på . [Sida 2] eller vara rädd för grosshand laren med västen. Jag har setat och dromt har nere i afton. Den stora ensamheten har legat omkring mej. Jag ä så ensam du Esther. Jag har eldat en väldig brasa vid den –[?] jag nu setat [skrivet snett över den övre raden: och] svermat och kommit på godt hu- mör Min atelje är så rolig vid skenet af en brasa Jag kanner mej så lugn och tr-gg[?] när jag hör björkarna spraka Det är för mej den brinner bara för mej, för mej och mina dromar . [Sida 3] Esther min hvarfor satt du inte –[?] på fällen vid mina fötter. Jag drömde du satt där och jag talade vid dej och du svarade men båda stirrade in i elden tills glöden började svartna. Jag vågade aldrig se på dej. Jag stirrade envist i elden. Hade jag sett på dej hade du för- svunnit. Jag fick inte se dej inte kyssa dej inte känna din hand i min. Jag viste att undvek jag detta kunde du sita bredvid mej och jag drömde du gjorde det Ester skrif aldrig mera ”John kyss mej nu”]” När du . [Sida 4] står fråmför mej lifs lefvnde med din lila kropp ---[?] läppar dina ögon ditt hår då får du saja det. skrf det inte i bref när du ä 40 mil långt borta Du ä förrästen aldrig riktigt säker för mej i Stockholm Jag tänker aldrig tala m för dej när jag kom mer om jag skulle komma Öfverraskad ska du bli och det är manga många kyssar du ä skyl dig mej
Photo: Jönköpings läns museum
Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist, bestående av fyra sidor skrivna på fram och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. På första sidan finns kludd skrivet med rött bläck. Brevet är oavslutat och saknar underskrift. Handstilen tyder på John Bauer som avsändare. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] rara rara Esther. Hvad Min[?] egenlegen Jag blef så ond för ditt svarta papper i ---[?] Ester min Jag blir kärare i dej for var dag som går. Och jag dromer om dej om nätterna. Det gjorde jag sal lan för Och alltid dromer jag på samma gång om vår stuga. O du min egen lilla Esther. Du tror jag al---[?] mera tänker på den ens [inskriven rad svårläst] Det är början och slutet på alla mina tankar. Och vi ska skaffa oss den du Ester vet du ibland känner jag mej strak trots min stora stora svaghet. Jag --[?] svag att jag stundtals gråter ibland af sorg ---[?] ---[?], men i bland af glade Ja ---[?] ---[?]---[?] ---[?]---[?] vacker du är [oläsligt] du är nu mycke mycke För det ä vår s---[?] sannig ---[?] jag behöfver ju inte tvifla på . [Sida 2] eller vara rädd för grosshand laren med västen. Jag har setat och dromt har nere i afton. Den stora ensamheten har legat omkring mej. Jag ä så ensam du Esther. Jag har eldat en väldig brasa vid den –[?] jag nu setat [skrivet snett över den övre raden: och] svermat och kommit på godt hu- mör Min atelje är så rolig vid skenet af en brasa Jag kanner mej så lugn och tr-gg[?] när jag hör björkarna spraka Det är för mej den brinner bara för mej, för mej och mina dromar . [Sida 3] Esther min hvarfor satt du inte –[?] på fällen vid mina fötter. Jag drömde du satt där och jag talade vid dej och du svarade men båda stirrade in i elden tills glöden började svartna. Jag vågade aldrig se på dej. Jag stirrade envist i elden. Hade jag sett på dej hade du för- svunnit. Jag fick inte se dej inte kyssa dej inte känna din hand i min. Jag viste att undvek jag detta kunde du sita bredvid mej och jag drömde du gjorde det Ester skrif aldrig mera ”John kyss mej nu”]” När du . [Sida 4] står fråmför mej lifs lefvnde med din lila kropp ---[?] läppar dina ögon ditt hår då får du saja det. skrf det inte i bref när du ä 40 mil långt borta Du ä förrästen aldrig riktigt säker för mej i Stockholm Jag tänker aldrig tala m för dej när jag kom mer om jag skulle komma Öfverraskad ska du bli och det är manga många kyssar du ä skyl dig mej
Photo: Jönköpings läns museum
Accept license and download photo