Givarens far var förrådsförvaltare i Tingstäde på Gotland, och då alla tröjor som fanns kvar i förrådet skulle skickas till Armémuseum i Stockholm, på 1920-talet, fick han löfte om att behålla en tröja (denna tröja). Avsedd som sjukhuströja, nattröja för arméns sårade soldater efter 1808-1809 års krig. Se vidare i bilagor.
Gåva 1996 av Karl Heike Leijon, Bjursnäs, Ljungbyholm.
Månadens föremål, november 2011, utställningstext.
Nattröja av kattun
Sverige var ett fattigt land vid tiden för 1808-09 års krig. Armén hade inga nattröjor till sina sårade soldater som låg i fältsjukhusen och frös. Det rådde allmänt stor materialbrist. För att råda bot på eländet fick man helt enkelt ta vad man kunde komma över av tygbuntar från väverier och tryckerier i Stockholm för att sy upp flera tusen tröjor. I vanliga fall var arméns nattröjor för sjukvården sydda av blårandig lärft.
Tröjan är sydd av kattun, ett för tiden moderiktigt tyg av tryckt tunn bomull. Den enkla modellen vittnar om att de sytts upp i all hast. Tröjan är fodrad med vitt bomullstyg. Turligt nog är halskanten fodrad med det tryckta tygets avslutningskant. Tröjan är signerad "...Blecktornet 1808 95 HB Möller" vilket avslöjar vem som var tillverkaren.
Tyget är tryckt 1808 på Blecktornets Kattuntryckeri på Södermalm i Stockholm, ett välkänt textiltryckeri. Man kan anta att av Blecktornets kattuner med konstfärdiga mönster blev det tröjor på löpande band. Levi Aron Moses Lamm och hans son Salomon var mästertryckare på Blecktornet. Vem H B Möller var är inte känt i dagsläget, möjligen kan det vara namnet på gesällen som tryckte tyget.
Efter kriget såldes en hel del tröjor till fängelser för fästningsfångar samt till sjukhus. Först 1919 uppmärksammade en museiman de märkligt mönstrade tröjorna hos förrådsförvaltningen i Tingstäde på Gotland. Ett 80-tal tröjor hade blivit kvar där.
Uppmärksamheten kring de kvarvarande tröjorna med sina helt avvikande mönster gjorde att de togs om hand och till största delen finns på Armémuseum i Stockholm. Tack vare Ingegerd Henschens mycket omfattande tygtrycksforskning har tröjornas ursprung blivit klarlagt.
Givarens far, löjtnant Leijon, var på 1920-talet förrådsförvaltare i Tingstäde. Han fick löfte att behålla en tröja. Denna överlämnades långt senare som gåva 1996 till länsmuseet i Kalmar av Karl Heike Leijon i Bjursnäs, Ljungbyholm.
Utställningstext/Birgit Körge, antikvarie.
Lästips: Ingegerd Henschen, Kattuntryck, svenskt tygtryck 1720-1850. Tryckt 1992.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».