History
-
Den första svenska kulsprutan, 12 mm m/1875 m/Palmcrantz
Omkring 1870 började på allvar en utveckling av kulsprutor. Bland de mest framgångsrika var i USA Gatling och i Sverige Helge Palmcrantz och Theodor Winberg. Kulsprutorna då var inte helautomatiska utan automatiken var ”handdriven”. Gatling vevade runt en cylinder på 6 pipor, Palmcrantz lade 10 pipor bredvid varandra som avfyrades i stort sett samtidigt.
Till artilleriet köptes ett stort antal avsedda för fästningar. Marinen köpte även för mindre fartyg och där även 2-och 4-pipiga, grova på 25 mm kaliber. Palmcrantz sålde licensen till vapenhandlaren Nordenfelt (även kopplad till vapenindustrin Maxim). Kulsprutan var säker i funktion och såldes i olika varianter i stort antal med olika antal pipor och med olika kalibrar.
Funktion: Då hävarmen på högersidan föres framåt spännes gevärspipornas mekanismer. I främsta läget med hävarmen avskjutes piporna.
Vid tillbakaföringen av hävarmen dras tomhylsorna ut och faller ner under och till sist faller nya patroner ner i laddlägena.
Ammunitionen var den samma som för Remingtongevären.
Ovanpå sitter en patronledare som delar ut skotten på piporna. Denna fylls på genom magasin på 100 patroner. På museets kulspruta sitter patronledaren. Upp till 400 skott per minut var möjligt om det var en skytt, stark i arm.
Kulsprutan fanns kvar in på 1920-talet men redan 1900 hade en första modell av helautomatiska kulsprutor tillkommit vilka utnyttjade rekylkrafterna för matning av patroner.
Fram till 1914 skedde arméns utbildning på kulspruta på Positionsartilleriregementet. Från ca 1914 blev kulsprutan främst ett infanteriets vapen då den vattenkylda 6,5 mm kulspruta m/1914
License information
-
License
Attribution (CC BY)
- Photographer Artillerimuseet
Metadata
- IdentifierART.600025
- Part of collectionArtillerimuseet
- Owner of collectionArtillerimuseet
- InstitutionArtillerimuseet
- Date publishedMay 30, 2020
- Date updatedMay 30, 2020
- DIMU-CODE021028612691
- UUID33f4ec0d-d543-4413-b6fa-a6fa18c7446f
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».