Part of exhibition
History
-
Till utställningen Vi fåglar 2020 har biolog Jan Uddén med hjälp av kontakter på Nordens Ark köpt in utrustning för falkenering via Almaty zoo i Kazachstan. Detta zoo har i sin tur kontakt med en känd falkenerare "Alik" Berkutchi som jagar med kungsörn. Utrustningen visas i utställningen Vi fåglar tillsammans med fågel som kläs i huva och visas i den monter där också duvhöksben från det medeltida Kungahälla är utställda. Förekomsten av ett flertal duvhöksben visar att man använt sig av rovfågel vid jakt, s k falkenering. Det var en populär sport som eliten sysselsatte sig med under 1100 - 1200 talet.
När fågeln utan att det är jakt vistas utanför mews [inhägnad] exempelvis vid transport, har den en huva som skymmer sikten, för att inte fågeln ska stressas av synintryck.
Ur artikel Falkenering, se Arkivreferens:
Falkenering, eller falkjakt, är en form av jakt som bedrivs med rovfåglar. Rovfåglarna, vanligen falk, hök, örn eller uggla, tämjs och tränas att jaga åt sin förare. Sporten har varit populär bland kungligheter och adel i Mellanöstern, Kina, Indien och Västvärlden sedan förhistorisk tid. Unesco listade falkenering 2012 som ett levande kulturarv.
Ur Tilander (1964), se Digital referens:
F O R N A T I D E R S F A L K J A KT
”För att han ej skulle förskräckas inför allt det myckna
nya, som han fick bevittna och åskåda bland människorna, sydde
man ihop hans ögonlock. Det tillgick så, att man med en liten
fin nål försedd med en smäcker tråd genomborrade de undre
ögonlocken, först det ena, sedan det andra. De båda trådändarna sammanknötos bakom nacken och åtdrogos så hårt, att de undre ögonlocken fördes upp mot de övre, så att ögat på det sättet tillslöts och falken ingenting kunde se. Gradvis öppnades sedan ögonen genom att man lät tråden slakna, så att springan mellan ögonen blev större och större. På så sätt vande sig falken så småningom vid allt det nya och okända, han fick bevittna. För att vänja honom vid buller satte man honom ofta i köket, där det slamras med grytor och annat.
Detta barbariska sätt att hindra falken att se ersattes av ett
annat, mera humant, som varmt förordades av kejsar Fredrik II
av Hohenstaufen (1194—1250), i hans stora verk om falkdressering och falkjakt De arte venandi cum avibus, skrivet på latin och slutfört strax före kejsarens död.
Man gjorde en liten nätt och prydlig huva av kalvskinn med öppning för näbbet och utbuktning för ögonen, på det att de ej skulle skadas. I denna lilla huva, ofta försedd med en prydlig hjälmbuske av brokiga fjädrar, inneslöt man falkens huvud efter fångsten och sedan, när han blivit tämd, så fort man bar honom till fots eller till häst. På så sätt höll han sig lättare lugn.”
Förvärv
- Säljare till museetAlmaty Zoo
- FörmedlareStiftelsen Nordens Ark (1989)
- DigitaltMuseumSearch in «Stiftelsen Nordens Ark»
- Förmedlare, ortSverige Bohuslän Västra Götaland Sotenäs Tossene Åby Åby säteri Göteborgs och Bohus
- Säljare till museet, ortKazakstan Almaty
Proveniens
- Brukare"Alik" Berkutchi,
- BrukningsortKazakstan Almaty
Accession: September 22, 2020
Relation
Classification
References
-
- ArkivreferenserFalkenering. (2020, maj 6). Wikipedia, . Hämtad 12.45, oktober 14, 2020 från //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Falkenering&oldid=47608721.
- Digital ReferensTilander, Gunnar: Den krönte falkeneraren i Risinge kyrka och forna tiders falkjakt. Artikel i Fornvännen 1964.
- LitteraturreferenserGalster, Georg: Unionstidens Udmøntninger, København 1972.
- ArkivreferenserDnr 20/0303 Insamlingsmöte
License information
Metadata
- IdentifierUM033794
- Part of collectionS14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedOctober 17, 2020
- Date updatedMarch 8, 2024
- DIMU-CODE021028796358
- UUID3963ccbd-7d27-4fc2-a3fe-17e8f12b0e99
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».