• Brev 1902-07-14 från John Bauer till Emma, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. 
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
München
den 14 Juli
1902
Snälla Mamma
Hjalmar och
Enne
Det är nu fjärde dagen
jag är här, och jag har fått
åtskilligt till lifs, skall jag
säga
Jag kom hit under störtregn
vid 8 t. p. kv. (Fick ej rum på Dre
Raben. Bor Hôt. PfälzerHof. Hämtar
brefven.) For genast ut till Sedan-
st. för att träffa Strindberg. Hela
huset sof redan. Jag väckte en
hygglig fru på ”pate—[?]” och fick
tala med henne genom ett fönster.
I hela huset fanns ingen som hyrde
ut rum och namnet Strindberg hade
hon aldrig hört. Jag åkte hem och la
.
[Sida 2]
mig. Dagen dårpa försökte jag
på Amalienstrasse för att träffa
Palme. I hela huset fanns ingen
som kände namnet. På kvällen
sökte jag återigen Strindberg med
samma resultat.
Jag har altså varit ensam och
det är ovillkorligen bäst.
Hela dagarna d.v.sa från 9 – 6
är jag på konstutställningar
och gallerier. Jag har inte hun-
nit slutet än. De äro kollo-
salt många. Mer eller mindre
goda naturligtvis. Här finns
så godt som hela Tusklands
konst, från älsta till nuva-
rande tid rikt representerad.
Dagarna går som ett nafs
Jag vet knappast hvad de
ta vägen, men på kvällar-
na är jag trött som bara
tusan. Då brukar jag sätta 
[överskrivet: p] mig på någon af de större
.
[Sida 3]
Musik Bierhallarna och äta
korf. (naturligtvis dricker jag
öl också)
De tre sista dagarna har 
jag ingenting åkt. Jag har
en bra karta och går hvart
jag vill. Stan är vacker
och har många monumenttala
byggnader, men jag får nöja
mig med att titta på dem ut-
vändigt Jag har nog med galle-
rierna.
[inritat böjt streck i marginalen 4 rader långt]
Jag tackar nästan [överstruken stapel på d] Gud att
Jag är ensam, man smälter
så bra sina intryck i ensam-
heten. Jag har inte talat 10 ord
om dan sen jag kom hit
Här finns målare i mängd
men de se för jäkliga ut.
Alla ha de långt hår (d v s
längre än mitt) slokiga hattar
.
[Sida 4]
och franska halsdukar. [överstruket: 9] 9/10
kunde gärna atervända till
näringarna att döma af
deras copieringsförsök på
gallerierna. På stora årsut-
ställningen finns ocka en
hel massa smörja. Tyska
konsten står, enligt mitt tycke
med några få undantag
jäklit lågt (för närvarande)
Då äro de bra mycke jämnare
hemma i Sverige.
Ja, jag reser antagligen i
öfvermorgon vidare och har 
ännu inte någon bestämd
adress. Hälsa dem alla så
hjärtligt
John
Tack ska du ha för
brefvet Enne.
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1902-07-14 från John Bauer till Emma, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. 
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
München
den 14 Juli
1902
Snälla Mamma
Hjalmar och
Enne
Det är nu fjärde dagen
jag är här, och jag har fått
åtskilligt till lifs, skall jag
säga
Jag kom hit under störtregn
vid 8 t. p. kv. (Fick ej rum på Dre
Raben. Bor Hôt. PfälzerHof. Hämtar
brefven.) For genast ut till Sedan-
st. för att träffa Strindberg. Hela
huset sof redan. Jag väckte en
hygglig fru på ”pate—[?]” och fick
tala med henne genom ett fönster.
I hela huset fanns ingen som hyrde
ut rum och namnet Strindberg hade
hon aldrig hört. Jag åkte hem och la
.
[Sida 2]
mig. Dagen dårpa försökte jag
på Amalienstrasse för att träffa
Palme. I hela huset fanns ingen
som kände namnet. På kvällen
sökte jag återigen Strindberg med
samma resultat.
Jag har altså varit ensam och
det är ovillkorligen bäst.
Hela dagarna d.v.sa från 9 – 6
är jag på konstutställningar
och gallerier. Jag har inte hun-
nit slutet än. De äro kollo-
salt många. Mer eller mindre
goda naturligtvis. Här finns
så godt som hela Tusklands
konst, från älsta till nuva-
rande tid rikt representerad.
Dagarna går som ett nafs
Jag vet knappast hvad de
ta vägen, men på kvällar-
na är jag trött som bara
tusan. Då brukar jag sätta 
[överskrivet: p] mig på någon af de större
.
[Sida 3]
Musik Bierhallarna och äta
korf. (naturligtvis dricker jag
öl också)
De tre sista dagarna har 
jag ingenting åkt. Jag har
en bra karta och går hvart
jag vill. Stan är vacker
och har många monumenttala
byggnader, men jag får nöja
mig med att titta på dem ut-
vändigt Jag har nog med galle-
rierna.
[inritat böjt streck i marginalen 4 rader långt]
Jag tackar nästan [överstruken stapel på d] Gud att
Jag är ensam, man smälter
så bra sina intryck i ensam-
heten. Jag har inte talat 10 ord
om dan sen jag kom hit
Här finns målare i mängd
men de se för jäkliga ut.
Alla ha de långt hår (d v s
längre än mitt) slokiga hattar
.
[Sida 4]
och franska halsdukar. [överstruket: 9] 9/10
kunde gärna atervända till
näringarna att döma af
deras copieringsförsök på
gallerierna. På stora årsut-
ställningen finns ocka en
hel massa smörja. Tyska
konsten står, enligt mitt tycke
med några få undantag
jäklit lågt (för närvarande)
Då äro de bra mycke jämnare
hemma i Sverige.
Ja, jag reser antagligen i
öfvermorgon vidare och har 
ännu inte någon bestämd
adress. Hälsa dem alla så
hjärtligt
John
Tack ska du ha för
brefvet Enne.
    Photo: Jönköpings läns museum
  • Brev 1902-07-14 från John Bauer till Emma, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. 
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
München
den 14 Juli
1902
Snälla Mamma
Hjalmar och
Enne
Det är nu fjärde dagen
jag är här, och jag har fått
åtskilligt till lifs, skall jag
säga
Jag kom hit under störtregn
vid 8 t. p. kv. (Fick ej rum på Dre
Raben. Bor Hôt. PfälzerHof. Hämtar
brefven.) For genast ut till Sedan-
st. för att träffa Strindberg. Hela
huset sof redan. Jag väckte en
hygglig fru på ”pate—[?]” och fick
tala med henne genom ett fönster.
I hela huset fanns ingen som hyrde
ut rum och namnet Strindberg hade
hon aldrig hört. Jag åkte hem och la
.
[Sida 2]
mig. Dagen dårpa försökte jag
på Amalienstrasse för att träffa
Palme. I hela huset fanns ingen
som kände namnet. På kvällen
sökte jag återigen Strindberg med
samma resultat.
Jag har altså varit ensam och
det är ovillkorligen bäst.
Hela dagarna d.v.sa från 9 – 6
är jag på konstutställningar
och gallerier. Jag har inte hun-
nit slutet än. De äro kollo-
salt många. Mer eller mindre
goda naturligtvis. Här finns
så godt som hela Tusklands
konst, från älsta till nuva-
rande tid rikt representerad.
Dagarna går som ett nafs
Jag vet knappast hvad de
ta vägen, men på kvällar-
na är jag trött som bara
tusan. Då brukar jag sätta 
[överskrivet: p] mig på någon af de större
.
[Sida 3]
Musik Bierhallarna och äta
korf. (naturligtvis dricker jag
öl också)
De tre sista dagarna har 
jag ingenting åkt. Jag har
en bra karta och går hvart
jag vill. Stan är vacker
och har många monumenttala
byggnader, men jag får nöja
mig med att titta på dem ut-
vändigt Jag har nog med galle-
rierna.
[inritat böjt streck i marginalen 4 rader långt]
Jag tackar nästan [överstruken stapel på d] Gud att
Jag är ensam, man smälter
så bra sina intryck i ensam-
heten. Jag har inte talat 10 ord
om dan sen jag kom hit
Här finns målare i mängd
men de se för jäkliga ut.
Alla ha de långt hår (d v s
längre än mitt) slokiga hattar
.
[Sida 4]
och franska halsdukar. [överstruket: 9] 9/10
kunde gärna atervända till
näringarna att döma af
deras copieringsförsök på
gallerierna. På stora årsut-
ställningen finns ocka en
hel massa smörja. Tyska
konsten står, enligt mitt tycke
med några få undantag
jäklit lågt (för närvarande)
Då äro de bra mycke jämnare
hemma i Sverige.
Ja, jag reser antagligen i
öfvermorgon vidare och har 
ännu inte någon bestämd
adress. Hälsa dem alla så
hjärtligt
John
Tack ska du ha för
brefvet Enne.
    Photo: Jönköpings läns museum

Brev

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Select the images you want to order

Share to