Block

About the object

• about
  Enkelblock med trissa och rep samt med rester av tjära, 16 x 13 x 8 cm. Blocket är tillverkat av ask eller alm. Det är obetydligt slitet och hittades vid undersökningen av fregatten Fredricus i delar som hört till fartygets lastutrymme. Ett seglande skepp var utrustat med en mängd olika block samt jungfrur. Dessa ingick i alla d...

  Enkelblock med trissa och rep samt med rester av tjära, 16 x 13 x 8 cm. Blocket är tillverkat av ask eller alm. Det är obetydligt slitet och hittades vid undersökningen av fregatten Fredricus i delar som hört till fartygets lastutrymme.
  Ett seglande skepp var utrustat med en mängd olika block samt jungfrur. Dessa ingick i alla de lyft- och draganordningar som fanns i fartygets rigg. Blockmakeri var ett hantverk som under tidigare århundraden var kopplat till städerna vid sidan om andra yrkesmän som skomakare, glasmästare, timmermän och tunnbindare m.fl.

  Anmärkning:
  Block. Enkelblock. Ovalt med relativt raka kort- och långsidor. Rester av rep och splits- z-slagen. Splitsen lös. Räster av tjära på block och splits. Vid utgrävningen hittades blocket på innergarneringen. Blocket använt men obetydligt slitet.

  En jämförelse mellan Meary Rose (1545) och Fredricus (1719) block visar att även om den yttre formen på blocken förändrats har blockmakarna på 1710-talet borrat och huggit ur blockhusen på samma sätt som kollegorna 1545. Blocken kan betraktas på två olika vis - som en teknisk maskindel eller som ett designprojekt. I det första avseendet är tillverkningssättet väletablerat 1545 och används fortfarande 1719 medan den yttre formen i någon mån följer ett mode (Pipping. O. 1999. Fredricus och den marinhistoriska forskningen. Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé årsskrift 1998. Göteborg).

  Funktion:
  Block, del av en mekanisk lyft- eller draganordning, bestående av ett blockhus i vilket trissor är lagrade. Block och linor utgör tillsammans en talja, med vilken dragkraften kan riktas och förstärkas. På en segelbåt sitter block och talja mellan båt och storsegelbom och används för att skota storseglet (National encyklopedin).

  Blocket fotograferat av SVK. Färgdia före konservering A 99-19:1-6, efter konservering: A 99-67: 15-20

  Bakgrund till den marinarkelogiska undersökningen:
  Mellan åren 1997 och 1998 dök Bohusläns museums marinarkeologer i Marstrands hamn. Här hittades rester av flera äldre fartyg, ett av de mest spännande fynden var fregatten Fredricus.

  Fredricus kom till Göteborg år 1700 för att ingå i den nyupprättade flottenheten på västkusten. Flera gånger var fartyget inblandat i stridigheter mellan den svenska och danska flottan.

  Fregatten Fredricus 1698-1719
  År 1698 byggdes fregatten Fredricus på Karlskrona örlogsvarv under ledning av skeppsbyggmästaren Charles Sheldon (1665-1739). Fartyget var en tremastad fullriggare med ett täckt batteridäck. Enligt förteckningar skulle Fredricus ha varit bestyckad med 40 kanoner, men under sin verksamma tid bar hon 36 kanoner och 16 mindre relingskanoner. Ombord fanns också musköter och handgranater. Fregatten var ett 4:e eller 5:e rangens örlogsfartyg, 34 meter lång och 9 meter bred. Fredricus var beräknad för en besättning om 190 man. En fregatt var ett snabbseglande, lättmanövrerat fartyg som användes vid snabba räder, konvojering och patrullering. I början av 1700-talet förändrades synen på sjökrigföring och flera mindre och jämstarka örlogsfartyg föredrogs vid sjöslag och styrkedemonstrationer.

  Fregatten Fredricus var ett av de första örlogsfartyg som år 1700 flyttades till Göteborg för att ingå i den nyupprättade flottenheten på västkusten, ofta kallad västkusteskadern. Flera gånger var fartyget inblandat i stridigheter mellan den svenska och danska flottan. Åren 1717-1718 var Fredricus utlånad till kaparkaptenen Lars Gathenhielm. Kaperiverksamhet var vanligt förekommande under stora nordiska kriget (1700-1721) och sanktionerades av staten. Syftet var att störa fiendens näringsliv och försörjning av krigsförnödenheter. Försäljning av last och skepp genererade också inkomster till staten.

  Den befästa ön Marstrand hade en betydande roll för den enhet ur flottan som periodvis var stationerad i Västsverige. Sommaren 1719 gick danskarna till angrepp mot Marstrand under amiral Peder Wessel Tordenskiolds ledning. Under belägringen låg stora delar av den svenska flottenheten i hamnen, där ibland fregatten Fredricus. Eftersom skeppen var inneslutna i hamnen och i underläge både taktiskt och resursmässigt, beslutade de svenska befälen att fartygen hellre skulle sänkas än överges till fienden. Tretton dugliga svenska skepp gick till botten och endast masttopparna blev kvar ovan ytan.
  Marinarkeologiska undersökningar i Marstrands hamn 1997-1998
  På uppdrag av Kungälvs kommun utförde Bohusläns museum marinarkeologiska undersökningar i Marstrands hamn mellan åren 1997 och 1998. Arbetet utfördes av dykande arkeologer. Flera fartygslämningar påträffades, däribland fregatten Fredricus.
  Projekt Fredricus var den första större uppdragsbaserade arkeologiska undersökning under vattnet som utfördes i Sverige. På tio meters djup sökte arkeologerna svaret på en rad frågor: Hur var fartyget konstruerat, vilken utrustning fanns ombord, hur sänktes fregatten och hur var livet ombord organiserat? Bärgningen av fynden blev en stor utmaning - tusentals fynd togs upp till ytan, dokumenterades, analyserades och ca tio procent gick till konservering.
  Unikt bland materialet var den stora mängd tågvirke och träföremål som bevarats i sedimenten. Att Fredricus var ett fullvärdigt krigsfartyg framgår av den uppsättning av artilleritillbehör som hittades, ammunition av olika dimension och klass, laddverktyg till kanoner, förvaring och mått till krut och kulor samt lavetthjul till kanoner. Av artilleripjäserna (eldrören) fanns inte några spår. Dessa hade troligen bärgats redan under 1700-talet, eller möjligtvis i slutet av 1800-talet.
  Få personliga tillhörigheter hittades ombord. Detta visar att besättningen varit noga med att tömma fregatten före förlisningen, eller att antalet sjömän ombord var begränsat vid den aktuella tidpunkten. Skosulor, textilfragment, knappar, skedar, ett bläckhorn, rakborstar, kritpipor glas- och keramikfragment var det som påträffades. Reservdelar och verktyg för underhållet ombord återfanns bland fyndmaterialet. Stora tågvirkesrullar, verktyg för kabelslagning och mindre repslageriarbeten samt reservdelar till länspump och rigg visar hur viktigt det var med löpande underhåll av skeppet. Laggkärl, fiskeutrustning – flöten och blysänken – och delar av Fredricus barlast (stabiliserande last av stenar) tillvaratogs också under utgrävningen.

  Konservering alternativt deponering
  Kostnader för konservering och bevarande kom att bedömas som orimliga om hela den stora fyndmängden skulle ha tagits omhand. I en uträkning angavs att konserveringsarbetet skulle ta tio år för två personer. Inrättandet av specialmagasin för förvaring av tjärindränkta fynd hade troligtvis blivit nödvändigt.
  Man valde istället återdeponering på havets botten som lösning på bevarandeproblematiken. Föremålen placerades i olika typer av etiketterade plastbackar och sänktes ner på utmärkta platser i fyndområdet. Forskning kring metoden som alternativ till konservering pågår såväl utomlands som i Sverige.
  Efter flera års konserveringsinsatser på Studio Västsvensk Konservering (SVK), Göteborg, finns nu fynden i Bohusläns museum samlingar i Uddevalla.

  Litt: Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé. Årsskrift 1998, nr 10. s. 6-20.
  Marinarkeologisk Tidskrift 2/2000
  Marinarkeologisk Tidskrift 3-4/2000
  Marstrands hamn. Arkeologi i Marstrands hamn 1, Arkeologisk utredning, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Bohusläns museum rapport 2006:17.
  Fartygslämningar och stadslager. Arkeologi i Marstrands hamn 2. Arkeologisk förundersökning, Marstrand 32, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Bohusläns museum rapport 2006:19.

  Expand text Collapse text
• DesignationBlock
• Precise designationEnkelblock med rep och splits
• IdentifierUM028888:0129
• Indexing termUndervattensarkeologi Rigg
• Type Thing

• Dimensions value
  • Width130.0 mm
  • Length165.0 mm
  • Height80.0 mm

• MaterialsTrä Hampa Ask

• TechniquesHugget Borrat Svarvat

• Other information

  Arkeologisk kontext

  Anläggningsnr: Md III Fredricus

  Ruta: 23

  Lager: 226

  Samhör med: 0129:2

  Expand text Collapse text