Broderi

About the object

• about
  Broderi på ylletyg, ursprungligen Försvarsmaktens s.k. fotlappar i vitt tovat ylletyg. Broderat med entrådigt ullgarn i 25 olika färger. Broderiet består av 27 enskilda motiv som monterats på ett svart ylletyg som utgör båda bakstycke och ramverk, fördelade över tre partier med en sammanlagd längd av 12 meter. Scenerna beskriver...

  Broderi på ylletyg, ursprungligen Försvarsmaktens s.k. fotlappar i vitt tovat ylletyg. Broderat med entrådigt ullgarn i 25 olika färger.
  Broderiet består av 27 enskilda motiv som monterats på ett svart ylletyg som utgör båda bakstycke och ramverk, fördelade över tre partier med en sammanlagd längd av 12 meter.
  Scenerna beskriver i bild och text olika händelser, platser och personer ur Bohusläns historia, från stenålder fram till freden i Roskilde 1658.

  Till broderiet hör en handledning som under följande rubriker närmare berättar om de 27 motiv som skildras:
  DEL 1
  Forntid
  Den förkristna tiden
  Viken på vikingatiden
  Svenneby gamla kyrka
  Tryggveröset på Sotenäs
  Sigrid Storråda - Slaget vid Svolder år 1000
  Tärningen med sju-tal
  Trekungamötet i Kongahälla år 1101
  Havets silver - sillen går till

  DEL 2
  Klosterlivet
  Båtbyggeri på Orust
  När öl släckte brand
  Ingeborg - mäktigast i Norden
  Kongahälla som marknadsplats
  Avtalet på Åby säteri 1307
  Digerdöden
  Tre kvinnor med makt - Drottning Blanka, Heliga Birgitta, Drottning Margareta

  DEL 3
  Smedsviksödlan - Olsborg - Naverstads kyrka
  Gustav Vasa säljer landskap
  Hornborg - slott med flera ägare
  Skrönor från Tjörn
  En bohuslänsk släktgård
  Margareta Hvitfeldt - en mäktig kvinna
  Fredsavtalet 1658
  Försvenskningen

  Expand text Collapse text
• DesignationBroderi
• IdentifierUM033801:025
• Indexing termHantverk och industri Folkkonst Folkbildning
• SubjectMargareta Hvitfeldt levde mellan 1608 o 1683. Hon var född i Norge och gifte sig med dansken Tomas Dyre. De var bosatta i Bohuslän. Margareta, som var en mycket mäkrig kvinna testamenterade hela sin förmögenhet till en stiftelse för utbildning av fattiga barn o ungdomar.
• Type Thing

• Dimensions value
  • Lengthöver tre delar, varje del fyra meter lång12.0 m (Totalmått)
  • Height55.0 cm (Totalmått)

• MaterialsFårull Silke

• TechniquesValkat BRODERAT

• Other information

  TEXTAVSNITT UR TÄCKLEBO BRODERIAKADEMIS HANDLEDNING:

  MARGARETS HVITFELDT – EN MÄKTIG KVINNA I det av krig och andra umbäranden utarmade Bohuslän fanns få rika personer på 1600-talet. Två av dem var märkligt nog kvinnor. Det var Dorotea Bielke på Morlanda säteri, Orust och Margareta Hvitfeldt på Sundsby, Tjörn.

  Margareta föddes den 5 november 1608 på gården Skjelbred i södra Norge. Hon blev moderlös tidigt och var ensam arvtagare till familjens rikedomar. Hon fick ett andra hem hos sin mormor på Sundsby säteri på Tjörn och ärvde också mormoderns hem med alla underlydande gårdar. Margareta blev en av de rikaste arvtagarna i Norge.

  Hon gifte sig inte förrän hon var 27 år. Hennes man var den 30-årige Tomas Dyre, en dansk adelsman. De slog sig ner på Sundsby. Tomas Dyre var ofta ute på resor. Margareta ägnade sig åt att sköta sina egendomar och utökade också dessa.

  Margareta och Tomas fick tre barn, varav två dog tidigt. Bara yngste sonen, Ivar Dyre, överlevde fadern, som dog 1651.

  Därefter ägnade änkan Margareta Hvitfeldt ännu större kraft åt skötseln av sina egendomar. Hon var också mån om sonens, sin ende arvtagares, fostran.

  När Ivar var 17 år fick han trots moderns oro, lov att resa ut i Europa för att förkovra sig ytterligare. I Frankrike drabbades han av en svår febersjukdom och avled i Montpellier, 19 år gammal.

  Detta blev ett hårt slag för modern, som trots alla sorger levde i ytterligare 20 år. Hon dog på Sundsby 1683. Till minne av sin son testamenterade hon förmögenheten till understöd åt fattiga skolpojkar och studenter från Bohuslän. Medlen förvaltas av Hvitfeldska stipendiefonden.

  Familjen Hvitfeldt-Dyre ligger begravd i gravkoret i Valla kyrka. Sundsby finns kvar idag, men i ny skepnad. Den ursprungliga byggnaden brann ned 1720. Det nya huset är öppet för allmänheten och är ett populärt utflyktsmål.

  Margareta Hvitfeldts eftermäle är blandat. Dels betecknas hon som en god och ädel kvinna. Hon var givmild mot kyrkor, bland annat den i Fiskebäckskil. Å andra sidan sades hon ha varit en hård kvinna med häftigt lynne.

  Margareta Hvitfeldt påverkades starkt av freden i Roskilde, som innebar en stor omställning för alla bohusläningar. Hon lär ha varit dansksinnad, men var förståndig nog att hålla sig väl med de nya svenska herrarna och vinna deras förtroende.

  Expand text Collapse text