History
-
Elisabet (ryska Jelizaveta Petrovna), 1709-1762, rysk kejsarinna 1741-62, dotter till Peter den store och Katarina I. Genom att appellera till det ryska folkets patriotism och motvilja mot det tidigare tyskdominerade styret samt genom att utnyttja den inre förvirring som skapats av de svenska hattarnas anfallskrig mot Ryssland 1741 kunde Elisabet genom en palatskupp överta makten från den minderårige tsaren Ivan VI och den faktiska regenten Anna Leopoldovna. Kriget mot Sverige förde hon framgångsrikt fram till freden i Åbo 1743, då Sverige tvingades avträda ett större landområde öster om Kymmene älv. Som kejsarinna visade Elisabet ett begränsat intresseför maktutövningen, som hon i hög grad överlät åt gunstlingar som Pjotr Sjuvalov och Aleksej Bestuzjev-Rjumin. Dessa lade grunden till den ekonomiska tillväxt som ytterligare skulle öka under 1700-talets senare del. Också på det militära området skördade Ryssland stora triumfer; i sjuårskriget (1756-63) var landet en stödjepelare i den österrikisk-franska koalitionen mot Preussen och Storbritannien. Endast Elisabets död hindrade Ryssland från att helt tillintetgöra huvudfienden Preussen. Den franskinspirerade kejsarinnan ägnade personligen större uppmärksamhet åt att utveckla ett utsvävande hovliv och att introducera upplysningskulturen i Ryssland. I Moskva grundade hon universitetet (1755), medan hon i Sankt Petersburg skapade konstakademin (1757) och lät bygga Vinterpalatset.
/www.ne.se/lang/elisabet/ Klas-Göran Karlsson Nationalencyklopedin 2010-12-14Födelse: 1709
Död: 1762
References
License information
- License Inga rättigheter reserverade (CC0)
Metadata
- Part of datasetKungligheter (Nordiska museet)
- ProviderKulturNav
- Date publishedOctober 27, 2016
- Date updatedApril 18, 2024
- UUIDd4699849-f746-4687-9918-e3b9b63348d4