100
Månen lyser upp ett stilla landskap där en å långsamt flyter fram. Träd avtecknar sig som mörka siluetter mot himlen. Hand i hand sveper älvor som en tunn slöja genom landskapet. Deras rörelser liknar en ringdans. En älva kysser vattenytan eller speglar sig i den. Hon har, som de andra, långt fladdrande hår som pryds av en krans. Man kan, som en samtida kritiker påpekade, antingen se morgondimman över landskapet som en älvalek eller så uppfattar man älvornas lek som morgondimma. Om man väljer att i första hand se morgondimman, kan älvorna förklaras som dimmornas rörelse. Målningen kan då beskrivas som en romantisk landskapsskildring, där naturen framställs som besjälad. Ser man istället älvornas lek som huvudmotiv kan målningen beskrivas som en skildring av sagoväsen. Enligt svensk folktro lever älvor i naturen och syns ofta dansande på kullar, gravhögar, berg och skogar. Man skulle akta sig för älvor då de gjorde människor sjuka. August Malmström Älvalek spreds genom bearbetningar och reproduktioner i tidskrifter och som illustrationer och blev ett mycket känt motiv.
Photo: Nationalmuseum
Accept license and download photo