Kopia av målning av Alex Kircher. Föreställer fartygen Kungsholm och Gripsholm från den Svenska Amerikalinjen. Motivet är från Göteborgs hamn. Förgylld skylt nedtill med text: Svenska Amerikalinjen, Göteborg - New York.
Tryckt hos Isacsons i Göteborg.
Brun träram.
Originalet finns på Postmuseet. Postmuseets information om målningen:
Oljemålning av Alexander Kircher, som visar det första motorfartyget med namnet "Kungsholm" på utgående ur Göteborgs hamn vid sin första tur år 1928. Hon ses snett framifrån, och hon omges och bogseras av mindre fartyg. Kvar vid kajen ligger systerfartyget "Gripsholm". På målningen är "Kungsholms" skrov svartbrunt, det blev senare vitmålat.
M/S Kungsholm var ett svenskt passagerarfartyg som tillhörde Svenska Amerika Linien och byggdes 1927-28 av skeppsvarvet Blohm + Voss i Hamburg. M/S Kungsholm var systerfartyg till det 1924 sjösatta M/S Gripsholm, båda hade beställts av Svenska Amerika Linien och båda var drivna med dieselmotorer, som var mycket ovanligt och nytt för linjefartyg på den tiden. De hade samma exteriör: svart skrov med vit överdel, stäven i rätt vinkel mot vattenlinjen, två blekgula skorstenar med riksvapnet Tre kronor i ljusblå oval. Kungsholm sjösattes 17 mars 1928 och 11 november kom hon till Göteborg. Den 24 november avgick hon till New York, dit hon anlöpte 3 december 1928. M/S Kungsholms storhetstid varade i ungefär tio år, från 1929-1939. På somrarna korsade hon Atlanten ungefär två gångar i månaden och under vintern fungerade hon som kryssningsfartyg, oftast med start i New York. Många kända svenska personligheter hade rest med henne, bland dem Greta Garbo, Sigvard Bernadotte och paret Alva och Gunnar Myrdal med son Jan. Han beskriver sin resa på M/S Kungsholm i september 1938 i sin bok En annan värld.
Med utbrottet av andra världskriget blev atlantresorna farliga och när USA inträdde i kriget år 1942, beslagtogs M/S Kungsholm under nära kuppartade former av den amerikanska regeringen (och betalades senare). M/S Kungsholm byggdes om till trupptransportfartyg för 410 man och döptes om till M/S John Ericsson. All inredning revs ut, slängdes eller spreds för vinden. I biblioteket inreddes kojer för 410 sjömän och man slog i spikar i svinläderstapeterna och valnötspanelerna. Praktiskt taget ingenting av M/S Kungsholms fantastiska ursprungsinteriör är bevarad idag.
Efter kriget lades fartyget upp men eldhärjades svårt i New Yorks hamn år 1947. Samma år köpte Svenska Amerika Linien tillbaka sitt fartyg och reparerade det på ett varv i Genua. Avsikten var att hon skulle återfå sitt ursprungliga namn men redan 1948 såldes hon till ett dotterbolag, där hon seglade under namnet M/S Italia. På 1960-talet fungerade fartyget bland annat som ett flytande hotell på Bahamas som M/S Imperial Bahama, år 1965 blev hon slutligt upphuggen i Bilbao.
M/S Gripsholm var ett passagerarfartyg, byggt av Armstrong, Whitworth & Co, Ltd i Newcastle, England. Hon levererades den 27 november 1925 till Svenska Amerika Linien i Göteborg som rederiets första nybygge. M/S Gripsholm var Sveriges och världens första dieseldrivna passagerarfartyg i atlanttrafik, med två 6-cylindriga B&W (Burmeister & Wain) dieslar på 13500 hk. Hon tog 1643 passagerare och hade 301 mans besättning. Jungfruresan påbörjades den 21 november 1925. Hon var inte bara svenska handelsflottans största fartyg, utan även internationellt ett av de modernaste fartygen på Atlanten. Att döma av samtida kommentarer var detta fartyg en unik händelse i svensk sjöfartshistoria. Teknisk Tidskrift redogjorde noggrant och entusiastiskt för alla finesser, från skrov till maskineri och gav äran för det förstklassigt utförda projektet åt Svenska Amerika Liniens chef, Filip Lindahl. En besvikelse blev tydligen inredningen av M/S Gripsholm, som gjordes av en engelsk arkitekt, A. Durand, som hade kontor i Westminster i centrala London. I tidskriften Byggmästaren gjorde arkitekt Eskil Sundahl en kritisk analys och tyckte att M/S Gripsholms inredning var ett beklagligt exempel på tom hotellgrannlåt i engelsk 1500- och 1600-talsstil. Tydligen skämdes det svenska formetablissementet över att rederiet valt att inreda den nya och tekniskt så moderna amerikabåten i "barock, rokoko och gustaviansk stil". Detta inredningsmisstag reparerades grundligt tre år senare i systerfartyget M/S Kungsholm, som fick en mycket uppskattad interiör i art déco. År 1939 chartade den amerikanska regeringen fartyget med uppgift att tjänstgöra som ett internationellt Röda Kors fartyg för utbyte av sårade och krigsfångna. Fram till krigsslutet hade hon transporterad 27 712 personer. 1946 lämnades hon tillbaka till Svenska Amerika Linien. Mellan 1949-1950 byggdes hon om och moderniserades på varvet Howaltswerke i Kiel, bland annat fick hon nya skorstenar och ny för och passagerarantalet reducerades till 976 personer. 1954 såldes hon till rederiet Norddeutscher Lloyd och blev omdöpt till Berlin. Berlin var den första tyska atlantseglaren efter andra världskriget, hon gick på routen mellan Bremerhaven och New York. Till 1966 var hon i tjänst för Norddeutscher Lloyd sedan ansågs hon för omodern. I november 1966 såldes hon till en skrotfirma i Italien för upphuggning. Samma år sjösattes Svenska Amerika Liniens sista nybygge M/S Kungsholm.