Hanna kommer med "tvättekaffe" [Oljemålning]

About the object

• about

  Oljemålning på duk, ramad i enkel guldlist.
  Bykning av tvätt, sköljning vid brygga och barn som badar.

• ArtistBohlin Landström, Tora
• TitleHanna kommer med "tvättekaffe"
• IdentifierUM033728
• Materials and techniquesOlja på duk
• Type Fineart

• Other information

  Målningen är en av 21 i sviten ”Barnsliga bilder med gullkant på”. Här skildrar Tora Bohlin Landström upplevelser från sin barndom vid mitten på 1920-talet i norra Bohuslän. Teman är vardagens arbete, förhållande mellan vuxna och barn, uppfostran, årets och livets högtider, lekar, kalas, dans, emigration, vandringsfolk. På varje motiv finns barnen med liksom djur av alla de slag. Stilen är naivistisk, detaljrik och ofta humoristisk.

  “Barnsliga bilder med gullkant på” är målade i början av 1980-talet och är publicerade med Tora Bohlins egen text i boken med samma namn. Den utkom på Bohusläns museums förlag 1986 och samma år visade Bohusläns museum också en utställning med bilderna.

  Målningarna är en gåva av Tora Bohlin Lanfdströms söner.

  Expand text Collapse text
• Indexing termKonst Målningar
• Specific subject termsBykkar Brygga Trasmatta Tvätt Tvättgryta Kaffe Ved Lek
• General subject termScen
• Subject

  Vårtvätt vid Bullaren

  Bullaren ligger gråvattrad som ett ålskinn i kväll. Pappa har kört till sjön med såar och ved och smutstvätt. Mamma lägger tvätten i blöt, och tror på väderlycka. Och det får hon. Det är så soligt och fint och tursamt.

  Att göra vårbyken är ett storföretag, som inte är klart på en dag. Hulda tvättar också. Bettan och jag vadar i vattnet. Vi har på oss vita brodyrkalsonger med "smäck" som man knäpper på, på vinterns nötta livstycke som är av röd flanell. Vi letar roliga stenar och växter och vi gör långa flätor av säv.

  Vid Smedviksö bor det en hemskt stor ödla. Det är många som sett den både nu och långt tillbaka i tiden. Den kallas för "den store fyrfötta" för den har fyra fötter säjs det. Mormor har berättat att en gång när hon tvättade kläder vid Arnäs, så satte hon sig på en avsats på berghällen som stupade ner i sjön, och tog sig en pipa rök. Plötsligt stänkte vatten över henne. Hon tittade på himlen, och där fanns inte ett moln, men när hon såg utåt sjön fick hon se "ett huvud som såg ut som en stor svart bricka, och med gult gap, och så den ena puckeln efter den andra utöver vattnet". Det var nog den som skvätte på henne trodde mormor.

  Vi kikar ut över sjön i hopp om att få se detta rysansvärda monster men där tuffar bara ångbåten "Södra Bullaren" på väg hem till Torslund från sin tur till Långvallsfors.

  Det är iallafall roligt att se båten och kanske få höra visslan. Vi ropar: "Fottekalle, fottekalle, fottekalle", för så tycker vi båten säger. Det är Karl Ehn som är skeppare, och han är bror till Frans som kör posten.

  Hanna bor närmare Bullaren än vi gör. Hon bor i det röda huset ovanför tvättplatsen. Hon är snäll och rolig. När Hanna gifte sej med August var hon tjugofem år och han femtio. "Härlekens Petter da" sa Hanna, "när jej är femtio ä August hundra da." Så blev det nu inte, för nu är Hanna femtio, och August är död.

  En nyfiken kalv följer efter Hanna, så den måste Klara mota undan, så den inte kliver på mammas rena tvätt, som ligger på enebuskar och torkar. Hanna och Klara kommer med kaffe och bullar, och vi sätter oss i gräset och njuter.

  "Va Tora ä lik sin mamma" säjer Klara, och jag blir glad, för jag vill gärna vara lik mamma. Men "nej", menar Hanna "Tora ä lik Bohlin, Bettan ä lik Linna, hon har ett sånt nätt litet ansikte". Ja, då känner jag hur hjärtat sjunker långt ner i magen på mej.

  Hanna har två fina vita porslinshundar med guld och kedjor på. De står högt uppe på ett skåp så man knappt kan se dem, långt mindre röra vid dem. August har haft dem med hem från "sjön". August har varit på "sjön". "Sjön" det är all världens hav och hamnar.

  Hanna bjuder på middag. Potatis och köttbullar, och rabarberkräm, som är så gott. Bara vi inte måste gå förbi kalkonerna, som väsnas och springer efter oss, och ser så farliga ut. "Klu-klu-kluuk" låter de, och slänger med sina röda snablar.

  Mamma tittar på Hannas "roser". "Roser" kallar de alla blommor ute och inne. Pelargon, kaktus, nerium, geranium, prästkrage, akvilejor, löjtnantshjärtan, pioner — alltihop är "roser". Hanna har väldigt fina "roser".

  Mamma tvättar och får tork, och tvätten ligger fin och vit, i en soffa i väntan på mangel och strykjärn.

  Vi har hittat ett ekorrbo, och matar de fyra ungarna så de är alldeles tama och skuttar ut och in i huset, mellan fötterna på oss. Ibland sover de i fickorna på pappas grå vadmalsrock som hänger i förstun. Nu händer sig så, att någon glömt stänga dörren ordentligt in till kammaren, med soffan med den vita tvätten på, och ekorrar behöver inte bjudningskort för att smita in genom en dörrspringa. Inte är de väl så mycket för att skriva med bläck heller, men när det nu står ett bläckhorn på skåpet, med locket av, och det välter omkull, och små nyfikna ekorrungar hoppar i det, så skriver de sina namnstämplar kors och tvärs på det vitaste som finns. För de vet just ingenting om stortvätt heller. — — — Nu ska de ur huset, och dörrarna ska vara stängda!

  Mamma snickrar en holk och sätter opp, och tycker att de gärna kan hållas där. Men det har ekorrarna en helt och hållet annan åsikt om. De gnager sig till och med igenom dörren — som enligt tillsägelse hålls stängd, - för det är mycke trivsammare i pappas rockficka!

  Tora Bohlin Landström ur "Barnsliga bilder med gullkant på", sid. 49 - 51.

• TitleHanna kommer med "tvättekaffe" (bildtext)
• DesignationOljemålning
• Catalog levelGruppering

• Inscription
  • Primär, Signatur: TORA BOHLIN LANDSTRÖM
• Dimensions value
  • Height450.0 mm
  • Width650.0 mm
• TechniquesOlja