The Ceiling Opens Up and the Sky Sparkles Above [Skulptur]

About the object

• aboutSkulpturen består av ett fotografi bearbetat i photoshop som sedan tryckts på bomullspapper. Pappret är sedan laminerat med flera lager epoxyrecin och har ett ytskickt av glassplitter.
• ArtistAndersson, Christian-Pontus
• TitleThe Ceiling Opens Up and the Sky Sparkles Above
• Identifier17001-38303
• Type Fineart

• Other information

  Utställningstext:

  " Det var en stjärnklar natt. Duvorna flög med pojken över vackra skogar och böljande berg tills han slutligen föll i sömn."

  Christian-Pontus Andersson (1977) är född och uppvuxen i Brattfors, Värmland. Han utexaminerades från Konstfack, inriktning Glas och Keramik år 2007, sedan dess verksam i Stockholm.

  Christian-Pontus arbetar storskalig såväl som småskaligt, med det materiella såväl som med det sinnliga. I utställningen som visas vid Värmlands Museum med öppning maj 2019 får vi ta del av hans känslovärld. Det är en utställning som lyfter rädslans olika ansikten och hur den manifesteras och tar sig i uttryck. I kontrast finns tryggheten och i utställningen får vi möta olika surrealistiska figurer i en sensuell synergi. Christian-Pontus Andersson utgår från historier och erfarenheter ur sitt eget förflutna. Olika möten som mellan barndom och den vuxna världen blir till form. Föräldrarna finns med som trogna följeslagare på livets väg, men i utställningen visas även självporträtt, figurer och olika varelser. Flera av verken har en mytologisk karaktär, vilket för tankarna till sagor och myter. Att möta olika världar är ett sätt att förflytta sig mellan olika känslomässiga tillstånd. Det kan kännas skrämmande men också vilsamt och tryggt. Med humorn alltid närvarande har Christian-Pontus Anderssons skapat en utställning som är en källa för sinnlig inspiration.

  /Susanne Wilhelmsson

  Utställningsproducent

  Text av Christian-Pontus Andersson:

  När jag var liten kunde jag ligga i min säng. Ljuden och rösterna som fanns runt omkring mig försvann bort. Det enda som fanns kvar var ett tryck i huvudet. Inte som när man har huvudvärk, mer som ett tomrum som bredde ut sig därinne. Ett tomrum som innehöll ett tryck av rädsla. Jag låg blickstilla, hela kroppen spänd och andades långsamt. Det enda som fanns var trycket fyllt med smärta. Mitt huvud blev stort som en elefant. Mina händer och fötter kändes kolossala, men framförallt var det huvudet som var tungt och gigantiskt. Flera meter stort och så den lilla kroppen. Mitt i allt det där kändes det som jag svävade ovanför min säng. Det tunga huvudet och jag lyfte, sedan trycket och huvudet som växte. Och inget annat.

  Därute smällde bomberna.

  Jag åker tillbaka dit. Tänder ljusslingan med färgerna i fönstret. Sätter på bandspelaren och vaggar pojken med elefanthuvudet. Timmarna går, jag sitter därbredvid på sängen.

  Vid TV:n sitter mamma och pappa. Det är lugnt nu och jag vill frysa den stunden. Transformera den verkliga världen till min saga, ta kontrollen över mina marionetter. Jag är öm mot mina dockor, gör deras hår fint, klappar dem och lyfter försiktigt så att de inte går sönder. Vi ska vila, stäng era ögon så sover vi en stund.

  Famlar och börjar vakna till, något djupt därinne vill fram. Något dammigt, något dimmigt, vad har skett, vem är jag och hur blev det såhär. Jag åker upp och ned, ena stunden världens bästa konstnär och nästa värdelös. Greppar tag i något därinne, närmar mig trycket som vill stjälpa, förminska och få mig att upphöra. Försöker fånga känslan och tränger in i ett svävande mörkt mörker.

  Tillbaka vid sängkanten. Från källaren hörs pannrummets trolska rytm. I ett kärl brinner elden och skickar ut det upphettade vattnet. Lägger barnets hand på det varma trygga elementet. Glider ut från svärtan. Taket lättar och jag tittar upp mot himmelen, det är magi, gnistrande planeter, oändligt vackert. Det tar aldrig slut, jag flyger bland tindrande stjärnor.

  Expand text Collapse text
• Indexing termKonst : Skulptur
• SubjectMansfigur som står upprätt med armarna längs sidorna och huvudet vänt framåt lätt nedåtböjt, mannen har ögonen slutna och på hans kinder rinner tårar. Mannen bär ett par hudfärgade kalsonger, i övrigt är han naken. Skulpturen består av en platt halvgenomskinlig skiva med en yta bestående av krossat glas som gnistrar och för tankarna till snö eller rimfrost.
• Avbildad - namnKmezic, Ivan
  • DigitaltMuseumSearch in «Kmezic, Ivan»
• TitleThe Ceiling Opens Up and the Sky Sparkles Above
• DesignationSkulptur
• Catalog levelEnstakaverk

• Dimensions value
  • Height3500.0 mm
• MaterialsPapper Plast Glas