Photo: Rosberg, Pierre / Kalmar läns museum

Adventskalendern – en jultradition

Att förväntansfullt räkna ner till julafton är det många som gör, barn som vuxna. Det gjorde även den tyske pojken Gerhard Lang i slutet av 1800-talet, med hjälp av kakor med siffror på.

Gerhard frågade ständigt hur många dagar det var kvar till julafton och då bakade hans mor 24 små kakor med siffror på som hon lade på ett pappersark. Varje dag fick Gerhard äta en kaka och kunde då själv se hur många dagar som återstod.

Gerhard som vuxen och affärsman såg möjligheten att tjäna pengar på detta och tillverkade omkring 1920 den första adventskalendern, som bestod av två pappersark där man skulle klippa och klistra på bilder. Det blev stor succé. Han utvecklade detta sedan vidare, först till varianten med luckor och bakomliggande bilder, och sedan till den tredimensionella modellen, med saker bakom luckorna. Julkalendern spreds över världen. För Gerhard gick det tyvärr sämre. Hans julkalendrar blev mer och mer avancerade och till slut ville ingen köpa dem längre och hans företag gick i konkurs.

De första tyska kalendrarna föreställde små städer, hus, julmarknader och religiösa motiv. De svenska var mer lantliga med timmerhus, snögubbar, tomtar och natur. Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund, med syftet att dra in pengar till verksamheten. Kalendern illustrerades av Aina Stenberg MasOlle, som ända fram till 1964 skulle komma att illustrera kalendrar. På 1950- och sedan 1960-talet kopplades kalendrarna också till radio och TV och det var TV som 1972 bytte titeln till ”julkalendern”.

Utbudet av kalendrar är stort inom handeln, men det finns också egentillverkade varianter, exempelvis bonader med broderier och ringar för att hänga små paket i.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Share to