• Stålindustrin Klosterverken var en del av Klosters bruk beläget i bruksorten Långshyttan i Hedemora kommun.
De äldsta beläggen för ortens existens härstammar från 1427. Det kan redan under 1400-talet ha funnits en hytta på platsen.

På 1500-talet anlades hammarsmedjor längs ån. Två hyttor var i bruk parallellt i Långshyttan under en stor del av 1600-talet. En av lades dock ned på 1670-talet.
Långshyttan i Husby socken kom att bli en del i Klosters bruks ägo från och med 1859. 1861 lades den gamla bergsmanshyttan ned och en ny hytta startades, som under en lång tid var den största i Sverige. Samma år anlade man också ett bessemerverk.

Under 1800-talet började man att använda en mer modern typ av masugn. Bruket i Långshyttan var banbrytare när det gäller arbetet med denna. Även inom tillverkning av rostfritt stål var man framstående.
Moderniseringen som här skedde under 1800-talet ledde till att arbetarna blev fler och orten utökades.

Christopher Polhems Stjärnsunds bruk köptes 1871 och samlades tillsammans med all annan järnhantering i Husby socken under aktiebolaget Klosters AB. Efter detta skedde flertalet ut- och ombyggnationer. Vid slutet av seklet kom även en järnväg att anläggas hit.

Trots en rad framgångar drabbades Klosters AB av några svåra år ekonomiskt. Detta ledde till att bolaget 1927 blev införlivat i Fagerstakoncernen, såsom Klosterverken.
1948 upphörde produktionen av tackjärn vid Långshyttan, varpå hyttan lades ned. Bara några år tidigare hade Stjärnsunds bruk stängts ned. Därför stod Långshyttan ensamt under namnet Klosterverken.
Under 1900-talets andra hälft kom fler delar av koncernen att läggas ned, följt av ett antal ägarskiften. Från 2014 finns inte längre någon verksamhet kvar vid Långshyttan.
    (Public Domain-märke (PDM))

Klosterverken (Bruk)

Stålindustrin Klosterverken var en del av Klosters bruk beläget i bruksorten Långshyttan i Hedemora kommun.
De äldsta beläggen för ortens existens härstammar från 1427. Det kan redan under 1400-talet ha funnits en hytta på platsen.

På 1500-talet anlades hammarsmedjor längs ån. Två hyttor var i bruk parallellt i Långshyttan under en stor del av 1600-talet. En av lades dock ned på 1670-talet.
Långshyttan i Husby socken kom att bli en del i Klosters bruks ägo från och med 1859. 1861 lades den gamla bergsmanshyttan ned och en ny hytta startades, som under en lång tid var den största i Sverige. Samma år anlade man också ett bessemerverk.

Under 1800-talet började man att använda en mer modern typ av masugn. Bruket i Långshyttan var banbrytare när det gäller arbetet med denna. Även inom tillverkning av rostfritt stål var man framstående.
Moderniseringen som här skedde under 1800-talet ledde till att arbetarna blev fler och orten utökades.

Christopher Polhems Stjärnsunds bruk köptes 1871 och samlades tillsammans med all annan järnhantering i Husby socken under aktiebolaget Klosters AB. Efter detta skedde flertalet ut- och ombyggnationer. Vid slutet av seklet kom även en järnväg att anläggas hit.

Trots en rad framgångar drabbades Klosters AB av några svåra år ekonomiskt. Detta ledde till att bolaget 1927 blev införlivat i Fagerstakoncernen, såsom Klosterverken.
1948 upphörde produktionen av tackjärn vid Långshyttan, varpå hyttan lades ned. Bara några år tidigare hade Stjärnsunds bruk stängts ned. Därför stod Långshyttan ensamt under namnet Klosterverken.
Under 1900-talets andra hälft kom fler delar av koncernen att läggas ned, följt av ett antal ägarskiften. Från 2014 finns inte längre någon verksamhet kvar vid Långshyttan.

Share to