Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM

Dygden – örlogsfartyg på löpande band

By Vrak – Museum of Wrecks

Åren 1782–1785 genomförde flottan ett omfattande nybyggnadsprogram på örlogsvarvet i Karlskrona under ledning av den nytänkande skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman. För att kunna hålla så hög byggtakt som möjligt använde man en sorts förindustriell löpande band-produktion. Dygden, ett av Chapmans seriebyggda nya linjeskepp, överlevde flera sjöslag bara för att explodera och sjunka på Karlskronas yttre redd 1793.

På bara fyra år blev tio fregatter och tio linjeskepp färdiga; ett tempo utan motsvarighet i den svenska flottans historia. Ett av linjeskeppen – flottans största och kraftigast beväpnade fartygstyp – döptes till Dygden. Resterna av fartyget ligger idag på havsbotten en bit från Tjurkö i Karlskrona skärgård.

Chapman konstruerade en ny typ av linjeskepp efter de krav som ställts upp av flottan och kung Gustav III. Fartygen skulle vara grundgående för att bland annat kunna användas i de östra delarna av Finska viken men även i de södra delarna av Öresund. De skulle även vara snabba och lättmanövrerade men ändå kunna utrustas med ett stort antal kanoner på två batteridäck.

Spantmodell av linjeskepp av Kronprins Gustav Adolf-typ. De s.k. kantringsspanten återfinns mellan förstäven och de egentliga spanten. Foto: Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM

Linjeskeppet Dygden sjösattes 1784, efter bara 66 dagars byggtid, och utrustades med 60–64 kanoner. Fyra andra fartyg, bland annat linjeskeppet Rättvisan och fregatten Diana, byggdes ännu fortare och sjösattes efter endast 45 dagar.

Fartygen var vid sjösättningen inte färdigbyggda avseende de övre delarna, interiör och rigg. Chapman ville att produktionstakten skulle ökas ytterligare, och lät söndagarna bli vanliga arbetsdagar trots protester från kyrkan. Dessutom införde han ett bonussystem där arbetarna fick bättre betalt ju snabbare de blev färdiga.

För att kunna hålla snabbast möjliga tempo användes mallar och prefabricerade delar. Detta var möjligt eftersom linjeskeppen och fregatterna byggdes enligt var sin typritning utan några individuella variationer.

På Sjöhistoriska museet visas en modell av Dygden och hennes systerfartyg. Den visar det gemensamma grundutförandet för Chapmans standardtyp av linjeskepp som de såg ut när de var nya. Modellen, som är i skala 1:16, tillverkades troligen 1793 för att användas för undervisning på kadettskolan vid Karlberg.

Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM

Dygden deltog i flera sjöslag under sjökriget mot Ryssland 1788–90, bland annat Hogland 1788, Ölands södra udde 1789 och Reval 1790. Samma år deltog hon även vid utbrytningen ur Viborgska viken, det så kallade Viborgska gatloppet.

Därefter återvände Dygden till Karlskrona, där hon i juni 1793 mötte sitt öde. När besättningen skulle värma tjära ombord började den brinna och rann ut på däck. På bara några minuter övertändes fartyget, som slets i stycken av en explosion då elden nådde krutdurken. Delar av besättningen kunde rädda sig ur infernot till närliggande fartyg, men troligen omkom ca 60–70 man.

Dygdens vrak finns utmärkt på en karta från tidigt 1800-tal. Foto: Marinmuseum

Dygdens galjonsfigur bärgades och finns idag på Sjöhistoriska museet Foto: Oliver Lindkvist, SMTM

Direkt efter förlisningen bärgades ett antal föremål, bland annat galjonsfiguren som placerades på det vid Hogland erövrade ryska fartyget Vladislaff. Vad som togs upp från vraket i övrigt är okänt, och efter bärgningarna föll Dygdens position i glömska.

Under våren 2010 påträffade marinens minröjningsfartyg HMS Sturkö en fartygslämning på cirka 20 meters djup strax nordväst om Tjurkö utanför Karlskrona. Senare samma år utfördes en undersökning av vrakplatsen som ett gemensamt projekt mellan Sjöhistoriska museet, Marinmuseum i Karlskrona och Försvarsmakten.

Undersökningen visade på en minst 40 meter lång och 13 meter bred fartygslämning med mycket grova spant och bordläggningsplankor av ek. Årsringsdatering av träprover från lämningen visade att virket fällts efter 1747 i nuvarande Polen. Med allra största säkerhet var det Dygden som hittats.