main article image
Foto: Anna Riwkin-Brick

Koscher

Kosher betyder lämplig. Det kan användas för att beskriva både mat och rituella föremål. Den judiska läran påbjuder hur man ska förhålla sig till mat: vad man äter, hur man äter, när man äter och med vem.

Att leva efter kosher är en hel livsstil och grunden för ett fungerande judiskt hem. Inom detta ryms olika tolkningar, men huvuddragen är desamma. Förhållningssättet till mat kallas ofta för kashrut, men i rabbinskt språkbruk heter det snarare använder snarare begreppen tillåtet (mutarr) eller förbjudet (assur).

För rabbinerna handlar kosher även om att begränsa det sociala umgänget till den egna gruppen. Man delar inte mat med utomstående eftersom man är medveten om måltidens betydelse för social sammanhållning. Man är mån om att bevara den judiska kulturens särart, och den religiösa akten som ätandet innebär. Föreskrifterna om kosher är några av de påbud som det inte alltid går att finna förnuftsmässiga förklaringar till, men kosherlagarna ska helt enkelt hållas därför att Gud uppfattas ha påbjudit dem.

Sederafton 1949 Foto: Anna Riwkin-Brick

Den princip de flesta känner till gällande kosher är att inte blanda kött och mjölk. Detta har tolkats i de rabbinska källorna utifrån Torans vers ”du ska inte koka en killing i sin moders mjölk” (5 Mos. 14:21). Rabbinerna tolkar det som att mjölkprodukter ska hållas separerade från köttprodukter. Det betyder att de varken ska tillagas eller ätas tillsammans. Man väntar Därför väntar man en viss tid mellan en köttmåltid och en mjölkig måltid. Man har ofta olika uppsättningar av köksredskap, eftersom vissa material anses överföra smak. Mat som är varken kött eller mjölk kallas parve och kan kombineras hur som helst. Exempel på detta är frukt, grönsaker, ägg och fisk.

Innan en måltid man äter säger man en bracha, en välsignelse. Man tackar Gud, som är den som gett människan föda. Människan har en upplyft position, med rätt och möjlighet att döda djur för mat och därför visar man tacksamhet och ödmjukhet inför måltiden. Det finns en slags hierarki bland föda, där bröd står högst. Utan bröd är det inte en full måltid, det är den mest grundläggande basfödan.

Duk att täcka brödet för shabbat med

Vid varje högtid är det en mitsva - ett påbud - att äta en måltid. Vid högtider och andra fester ska man också göra kiddush, att välsigna Gud med vin. Enligt rabbinerna är kött förknippat med fest, vilket reflekterar dess särställning på grund av människans makt över djuren, men också hur kött genom historien har varit en lyxvara.

Vid vissa högtiderna finns olika påbud kring hur man förhåller sig till maten. Vid pesach är en del mat man äter symbolisk och vid jom kippur har avsaknaden av mat (fastan) en betydelse. Maten finns alltid i ett sammanhang, och måltiden delas med andra.

Judiska Pensionärshemmet, pesach 1957 Foto: Anna Riwkin-Brick

Texten är hämtad ur Judiska Museets utställningskatalog Judarna & Sverige.

Order this image

Share to