Pappersblommor

Idag finns det ett nyvaknat intresse för att tillverka pappersblommor och på internet finns det mängder med så kallade DIY (do-it-yourself) projekt. Men att tillverka blommor av papper går flera hundra år tillbaka i tiden.

Blommor har sedan långt tillbaka varit ett populärt motiv att pryda allt från målade möbler i hemmen till utsmyckning i kyrkor. Blommor som rosor och liljor var laddade med symbolik för kärlek och kyskhet. Under 1700-talet blev det modernt att pryda sina kläder med konstgjorda blommor. I städerna fanns det blomstertillverkare s.k. ”fleurister” som tillverkade blommor av tyg och papper. Blommorna var så uppskattade att de till och med kunde lämnas in på lagning.

Under 1800-talets andra hälft blev det allt vanligare att tillverka sina egna blommor och mönstren fanns i tidskrifter och böcker. På 1850-talet publicerades Lättfatteliga anvisningar att förfärdiga blommor af papper och tyg samt Praktisk blomsterskola Baksidestexten till Lättfatteliga anvisningar skriver att ”Den vackra konsten att förfärdiga blommor af papper och tyg // har redan blifvit en älsklingssysselsättning bland våra unga damer och förtjenar att blifva allmänt känd, sedan såväl virkning som knytning // kommit ur modet."

Böckerna innehåller utförliga instruktioner på vilka verktyg som behövs, kruspinnen anses särskilt viktigt. Det finns också beskrivningar på hur man blandar sitt eget lim och hur pappret ska färgas för att få rätt nyans. Mindre delar som frökapslar och små blomblad fanns att köpa, men det gick även att tillverka egna. Krossade risgryn kunde till exempel användas till att göra små vallmofrön. Böckerna innehåller också mallar på ett trettiotal blommor bland annat rosor, vallmo, pioner, violer och narcisser. Blommorna formades och krusades för att bli så verklighetstrogna som möjligt. En del blommor var komplicerade att tillverka och krävde över sextio delar. Det finns också enklare blommor som ”Ros som kan göras på en minut” (vilket är en kraftig underskattning av tid). Efter beskrivningen står det ”denna ros är alldeles icke ful, fast den är den lättaste att göra”.

Förutom att pryda kläder och hår så användes pappersblommor som dekor vid dukningar eller som ersättning för färska blommor, speciellt på vinterhalvåret då färska blommor var dyrbara. Stockholmstidningen skriver i december 1901 om ”en enkel pappersblomma på hennes bår”. Andra användningsområden för pappersblommor har varit på minnestavlor samt till bröllop- och begravningskonfekt.

Ett bredare användningsområde för pappersblommor var till enklare brudkronor där en stomme dekorerades med både blad och blommor av papper. Kronorna smyckades även med pärlor, tygblommor och band.

Idag är det ovanligt att ha pappersblommor i julgranen men blommor tillhör de äldsta juldekorationerna. I Svenska Dagbladet från 1898 finns en beskrivning av en julgran ”i salen en väldig gran med en gigantisk pappersblomma i toppen”. 1893 beskriver Norrlandsbladet hur det gick till när en fattig kvinna skulle gifta sig. ”I håret fäste nu Blända en skär pappersblomma. Den hade hon fått två år förut, då fröknarna på herrgården plundrade julgranen.” Pappersblomman hade setts som så vacker att den hade sparats från en julgran och nu fick den en ny användning för att smycka en brud.

Källor: - Flinck Maria, Granna granen, Stockholm 1998 - Lacre, L de, Den aldra nyaste fleuristen eller lättfattlig anvisning att förfärdiga blommor af papper och tyg. Stockholm 1858 - Krona och krans, smycka till fest och bröllop, red. Cecilia B Dackenberg, Örebro 2005 - Siebert M, Praktisk blomsterskola eller lättfattelig anvisning att genom sjelfundervisning lära förfärdigandet af de till hvarje fruntimmers toilett behöfliga tyg och pappersblommor, Stockholm 1856 - Stockholmstidningen 1901-12-27 - Svenska Dagbladet 1898-12-28 - Norrlandsbladet 1893-12-15 - Digitalt museum, Jönköpings läns museum