Läsvanor till sjöss – moralkakor och tidsfördriv

Idag kan det vara svårt att förstå att Sveriges tredje största hamn i slutet av 1700- talet fanns längs Norra Skeppsbron i Gävle. Ett foto från 1903 visar skillnaden mellan förr och nu bättre än ord.

Foto från inre hamnen i Gävle 1903. Skarin, E. / Sjöhistoriska museet Public domain mark (CC pdm)

Hamnen som den en gång var försvann i eldslågorna år 1869 liksom de större delarna av staden. Ur branden reste sig nya byggnader, och en av dessa var Sjömanskyrkan.

Den Evangeliska Lutherska Fosterlands-Stiftelsen fick möjlighet att förskaffa sig en tomt att bygga en kyrka på. Den 6 december 1891 invigdes kyrkan och snart kom man igång med den lokala sjömansmissionen.

Sjömännen, vilka besökte kyrkan, uppmanades att skriva brev hem till de sina när de kom till sjömanskyrkan. I protokollet från den 28 april 1892 beslutar styrelsen att införskaffa brev och kuvert. Breven stämplades med "Gefle Evangeliska Lutherska missionsförening, sjömansmission, Gefle", och kuverten med texten "Sjömanskyrkan, Gefle". Samtidigt bestämde styrelsen att införskaffa en ”liggare” där alla sjömän som besökte lokalerna kunde skriva in sig.

Det beslutades att i liggaren skulle namn, befattning, hemort, fartygets namn och destination skrivas in. Boken för de efterföljande åren finns idag hos Arkiv Gävleborg.

Foto: Anna Nyberg, Arkiv Gävleborg.

Ett odaterat brev utan signatur tyder på att det var ett upprop från högre instans, och inte församlingens egen idé. Brevet vänder sig till kvinnorna i förbundet och uppmanar dem att ha en liggare med just dessa uppgifter att fylla i. I detta brev uppmuntras även kvinnorna att sy bokpåsar, eller så kallade bibelpåsar. Påsarna delades ut till fartygen med religiösa skrifter. Påsarna kunde bytas med andra fartyg i vilken hamn som helst i världen, eller återföras till den EFS-församling de lånats ut ifrån. Det finns en utförlig beskrivning hur påsen skulle sys. Hos Arkiv Gävleborg finns en bokpåse bevarad.

Foto: Anna Nyberg, Arkiv Gävleborg.

Bokpåsen skulle spikas upp i skansen för att vara tillgänglig för sjömännen när de hade en stund över. Påsarna fylldes med både litteratur och tidskrifter.

Foto: Anna Nyberg, Arkiv Gävleborg.

Kan vi idag veta vilka böcker som lämnades ut i bokpåsarna? Inte för alla år som sjömanskyrkan bedrev denna service, men för väldigt många år. Bevarat finns förteckningar med bokpåsens nummer och titlar på de böcker som lades i.

Första boken i påsen var en bibel, sedan pietisten (religiös tidning som utgavs ca 1842– 1919). Flititgt använd var den kristna kalendern Korsblomman, även sångböcker var populära. En sångbok var Joël Blomkvists sånger (en tapetserare som skrev en mängd väckelsesånger, vilka en del finns med i dagens psalmbok). I övrigt var det många titlar innehållande orden "rusdryck" och "trohet" som vände sig till unga män.

Än mer spännande vore det att se vilken båt som fick vilken påse.

Går vi tillbaka till det anonyma odaterade brevet där föreningen uppmanas att bedriva denna verksamhet står det även hur förfarandet av påsutlämnandet skulle ske. Därmed finns det förteckningar sparade på vilka fartyg som besöktes, vilken kapten som mottog påsen och båtens destination.

Foto: Anna Nyberg, Arkiv Gävleborg.

Vilka var då sjömännen som läste böckerna?

I bokförteckningen står det att kapten P. Olsen tar emot bokpåsen nr: 212. Skeppet heter Alf och är hemmahörande i Tvedestrand, Norge. Destinationen är "Buenes Ayres" (Buenos Aires).

Foto: Anna Nyberg, Arkiv Gävleborg.

I liggaren kan vi leta upp kaptenen och båten.

Den 16 juni 1892 kan vi se att P. Olsen skriver in sig i liggaren som "skibsförer", han har norsk nationalitet, hemorten är Tvedestrand, fartyget heter Alf och är en bark, destination har han inte skrivit.

Den 17 juni kommer styrman Pedersen till Sjömanskyrkan, även han från Norge. Han skriver destination "Bono Aeres".

Den 19 juni ligger Alf ännu i hamn i Gävle för då kommer den norske deksguten Emil Olsen till kyrkan. Han ska resa till "Bonaseires".

Jag hoppas att de kom fram.

Att leta i historien är rysligt spännande och för varje båt och plats väcks nya frågor.

Foto: Anna Nyberg, Arkiv Gävleborg.

Till vänster kan man läsa titlar på böcker vilka lagts i påse nr 535. I förteckningen ser vi att kapten Bring tar emot påsen i maj 1904, fartyget heter Nordhvalen, hemort fylls inte i, men skeppet ska gå på Alexandria.

Foto: Anna Nyberg, Arkiv Gävleborg.

I liggaren är det tre sjömän från båten Nordhval som besöker Sjömanskyrkan. Två av dem, matros Ambrosen och lättmatros Rosen, uppger "ryss" som nationalitet. Platsen de kommer ifrån är Nargö (en ö belägen i Finska viken, 20 km från Estlands kust). Deras svenskklingande namn kan bero på att ön under den här tidsperioden bestod till närmare hälften av estlandssvenskar och det talade språket var svenska. Varför de uppger ryss som nationalitet vet jag inte.

Kanske någon läsare vet hur maktpositionerna länderna emellan såg ut 1904.

Eldaren A. W. Anderson är svensk och ifrån Norrsundet, och det är lätt att veta var det ligger.

Dessa tre uppger Estland som hemort för fartyget. De vill alla att fartyget ska gå på Alexandria. Skeppet då? Framför namnet Nordhval står det s/s. Alltså ett steamship, en ångbåt.

Finns det några fartyg hemmahörande i Gävle?

Barkskeppet Ceylon hade Gävle som hemmahamn. Det byggdes 1888 på Rettigs varv. Den seglade på Australien vid flera tillfällen för att slutligen förlisa utanför ön Ven 1908.

År 1893 är Jungman Fernqvist från Gävle med för att segla till "Houbert-Town" (Hobart Town), Australien. Han besöker Sjömanskyrkan innan de seglar ut. På skeppet har kapten A Broman tagit emot bokpåse nr: 221. Broman har uppgett "Hobart Tasmania" som destination (Tasmanien är en ö och delstat till Australien). Det finns inga bokförteckningar från den här tiden, därför vet vi inte vad de båda Gävleborna fick läsa.

Fartygsmålning, gouache, föreställande barkskeppet "Ceylon". Signerad nedtill till höger: "J.G. Berg 1931". Målad av styrman John G Berg 1931 enligt accessionskatalog. Länsmuseet Gävleborg / Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Målningen finns på Länsmuseet Gävleborg och är målad av styrman John Gustaf Berg. När Berg seglade med Ceylon år 1889 var han lättmatros.

1897 var Ceylon åter i Gävle. Den åländske matrosen Öhberg besökte Sjömanskyrkan. Det här året var Bromans sista år som kapten och han mönstrade av för att bli landkrabba. Från det året saknas tyvärr förteckningar och det förblir en gåta om de fick några böcker med sig.

Jag kan räkna upp fler Gävlefartyg och fler bokpåsar med titlar och fler världsdelar som var ljungmän och matrosers destination, men det skulle göra texten alltför lång.

För den som vill veta mer finns förteckningar över utlämnade bokpåsar fram till 1919, förteckningar över böcker vilka packats i påsarna fram till 1925 och liggaren är fylld med sjömännen och deras fartygs namn fram till 1924.

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to