Stjärnhus på Parkvägen, Filipstad.
Stjärnhus på Parkvägen, Filipstad. Lars Sjöqvist Attribution-NonCommercial-ShareAlike (CC BY-NC-SA)

Javisst finns modernism i Filipstad!

I Filipstads nu 410 år långa historia har 1900-talets samhällsutveckling förmodligen satt den största prägeln på hur staden ser ut idag. Stora kliv togs i stadsplanering och bostadsbyggande, industrialismen förändrade byggnadssätten enormt. Detta hände i Filipstad, och runtom i Sverige. Perioden har kommit att benämnas som ”Folkhemsepoken” och ”Rekordåren”. Här nedan beskrivs i denna utveckling i allmänhet med exempel just från Filipstad.

Filipstad är Värmlands näst äldsta stad. 1611 namngavs den efter Karl Filip, son till kung Karl IX. Den senare ses som stadens grundare. 2021 finns avtryck från runt sexton generationers Filipstadsbor, längs gator, torg och kvarter. De fem senaste generationerna, och 1900-talets omvälvande modernisering gav en ny samhällelig infrastruktur som satt stor prägel på städer runt om i Sverige. Allt har sin bakgrund. Urbaniseringen var rekordsnabb (även då), bostadsköerna enorma och bostadsstandarden en av Europas lägsta. Under 1920-talet formas tanken om folkhemmet, där en social trygghet för alla medborgare ska formas vad gäller möjlighet till nioårig skolgång, sjukförsäkringar och pensioner. Med grund i en bostadssocial utredning 1933–47 formas en nationell bostadspolitik som blev betraktad som typisk svensk. Bostadsbristen skulle minskas, likaså trågboddheten men hyran skulle hållas låg och stabil. Alla skulle ha råd. Lyxartiklar som kyl, frys och skulle bli standard.

Nya byggnadsmetoder och teknikutvecklingen skapade en arkitektur som möjliggjorde nya ideal som enkelhet, ljus och luft. Det vill säga bort från det gamla och trångbodda och in med det vetenskapliga och rationella. Funktionen styrde utformningen därav byggdes avskalade och enkelt utformade byggnader som man kan se exempelvis på stjärnhusen längs Parkvägen i Filipstad.

Krigstiderna gav inte ekonomiska möjligheter att förverkliga folkhemstanken förrän i efterkrigstid. 1945 saknade 65% av Sveriges lägenheter vattentoalett och 80% saknade dusch- eller badrum. Efterkrigstiden däremot bjöd på en stark högkonjunktur med god tillgång till material och arbetskraft, starkt uppmuntrad av förmånliga statliga bostadslån till såväl enskilda som till stora allmännyttiga eller kooperativa bostadsbolag. 1950-talets byggande kombinerade fortfarande tradition och modernism i ett hantverksmässigt byggande med omsorg i materialval, men med funktionalismens grund; funktion, vetenskaplighet och rationalitet. Karaktärsdrag är fasader i tegel och puts, gärna i fältindelningar, framförallt i flerfamiljshus. Kompletterande material är skivor i sten, mosaik och kopparinklädda burspråk. Vi ser också asymmetriska branta takfall, udda fönsterformer och förskjutningar i byggnadskroppar och takfall. Allt detta ser man också i Filipstad.

Kommunernas samhällsinflytande ökade under 1950-talet. Trycket på stadens utveckling var stort. Den växande trafiken medförde att gator och vägar behövde planeras. Den ökande handeln och växande tjänstesektorn som gav behov av lokaler i centrumnära läge. Grannskapstanken var viktig men även planering utifrån ABC-tanken; närhet mellan Arbete, Bostad och Centrum. Inte sällan fick äldre byggnader rivas på bekostnad av trycket på förnyelse. Den i efterhand så starkt kritiserade saneringsvågen av stadskärnor drev fram även i Värmland.

Miljonprogrammet

1960- och 1970-talets byggande kom att kallas för rekordåren, en miljon bostäder skulle byggas på tio år. Det industriella och prefabricerade byggandet slår igenom, och elementfabriker innebär rationella vinster. Fasaderna utgjordes allt oftare av betongelement med frilagd ballast eller lättmonterade skivmaterial. Takens låga lutning, inte sällan med invändig avvattning, belades med takpapp. Billiga oljepriser gav tunn isolering, något som vi på flera sätt betalar för idag. Såväl villor på ett och ett halvt plan i souterräng med garage och gillestuga blev vanliga liksom långa längor lamellhus och loftgångshus med egen ingång.

Entréparti, Pålandsvägen 11, Filipstad. Sjöqvist, Lars / Värmlands Museum Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

1900-talets byggande är fantastiskt att följa. Industrialismen, urbanisering, ekonomi och politik och viljan till ett samhälle i välfärd har styrt utvecklingen. Mycket mer finns att beskriva om modernismens i Värmland och Filipstad, men denna artikel tillsammans med exempel nedan till det så med lätthet konstateras att -Javisst finns modernism i Filipstad.

Parkvägen

Del av fasaden på stjärnhusen, bakom fönsterpartiet ligger trapphuset. Sjöqvist, Lars / Värmlands Museum Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Utmed Parkvägen i Filipstad uppfördes två så kallade stjärnhus 1957 efter ritningar av Holmans Ingenjörsbyrå och uppfördes av Stiftelsen Filipstadsbyggen. Flerbostadshusen består av fyra våningar och har fått sina namn från byggnadernas form. Nämligen de tre byggnadskroppar anlagda i en stjärnform kring ett centralt trapphus. Husformen som introducerades under mitten av 1940-talet av arkitekterna Backström och Reinius, Stockholm blev vanlig i Sverige. Stjärnhusen väckte internationell uppmärksamhet. Formen gav förutsättningar för ljusa, välplanerade lägenheter. Trapphusen i mitten ljussattes med flera våningar höga fönsterpartier. Några få exempel finns i Värmland.

Bergsliden

Vid Bergsliden finns två radhuslängor belägna i sluttande mark. Ett av karaktärsdragen är de förskjutna byggnadskropparna med dova olikfärgade träfasader mot gatan och putsade gavelpartier. Längorna uppfördes 1957 av Filipstads drätselkammare utifrån ritningar från Åmåls Sågverks AB.

Radhuslänga vid Bergsliden. Sjöqvist, Lars / Värmlands Museum Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Nils Ferlins Väg, Filipstad

Villor på Nils Ferlins väg. Sjöqvist, Lars / Värmlands Museum Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Ett fint exempel på 1960-talets villabyggande finns på Nils Ferlins väg. Byggnadskropparna är symmetriskt välplacerade utmed gatans slutning. De har rätlinjiga, kantiga och kompakta fasader i rött tegel brunmålat trä. Taken är sluttande åt ett håll och byggnadskroppen innefattar inbyggda garage och inåtgående balkonger. De uppfördes 1964-67 efter ritningar av Gullringshus AB.

Trons kapell

Länge var jordbegravning det traditionella jordsättningsskicket. Under 1800-talet växte en internationell rörelse fram som förordade krematorium. Sveriges första togs i bruk i Stockholm 1887. Efter 1930-talet har allt fler krematorier byggts. Trons Kapell stod färdigt 1963. För ritningarna till begravningskapellet med krematorium stod arkitekt Åke Porné, Stockholm. Såväl exteriör som interiör har sparsmakade uttryck.

Trons kapell. Sjöqvist, Lars / Värmlands Museum Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)
Fönsterparti på Trons kapell. Sjöqvist, Lars / Värmlands Museum Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)
Altaret i Trons kapell. Sjöqvist, Lars / Värmlands Museum Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Lästips

Läs mer om modernismen i Värmlands Museums årsbok Värmlands förr och nu 2013- ”Det moderna Värmland” eller hur du vårdar en modernistisk byggnad på http://bilder.varmlandsmuseum.se/fotoweb/archives/5003-%C3%96ppet-arkiv/?q=%20modernismens%20bebyggelse

Share to