Vykort – Sociala medier 100 år före Facebook

Okänd / Privat samling CC CC0

Vykortet lanserades i Sverige mot slutet av 1800-talet. Rekordåret 1903 sändes 43 miljoner vykort i Sverige. Alla medborgare tycks ha deltagit i det som ibland kallades för vykortsraseriet. Vykortets framgång kan förklaras med väl fungerande postförsändelser, den fototekniska utvecklingen, den framväxande konsumtionskulturen och att alla medborgare var skrivkunniga. Tiden mellan 1900–1920 kallas för vykortets gyllene tidsålder då det skickades 200–300 miljarder vykort i Europa.

Bakgrund

Utställningen Vykort- Sociala medier 100 år före Facebook är ett resultat av projektet Berättelser om det moderna. Vykortet som socialt medium vid industrisamhällets genombrott 1900–1920 som genomförts i samverkan med Mittuniversitet.

Utställningen visas 30 oktober 2021 – 24 april 2022.

Vykortets gyllene tidsålder 1900–1920

Vykortet från tidigt 1900-tal är unikt. För första gången kunde alla medborgare kommunicera med hjälp av skrift. Portot var hälften så dyrt som för brev, fem öre. Det krävdes inga förkunskaper om hur vykortsmeddelandet skulle utformas, till skillnad från brevet där det fanns förväntningar på hur ett brevs inledning, avslutning och hälsningsfraser skulle vara utformade. Vykort med bilder av landskap och stadsmiljöer, så kallade topografiska vykort, var de vanligaste bilderna i Sverige ända fram till första världskriget. Vykortens bilder stillade antagligen människors bildtörst i en vardag som annars var mycket bildfattig för de allra flesta.

Sociala medier igår och idag

Att kommunicera i sociala medier med bild och text brukar ofta beskrivas som något unikt för vår tid. Dagens sociala medier har dessutom fått konsekvenser för människors vardagsliv och sociala relationer. Vykortet som också innehåller både bild och text kan beskrivas som det tidiga 1900-talets sociala medium. Vykorten bär på berättelser om det moderna samhället, på samma sätt som dagens sociala medier berättar om dagens samhälle. Vykortet kan jämföras med dagens sociala medier som Facebook, Instagram eller Snapchat. Vilka likheter finns det mellan 1900-talets vykort och 2000-talets sociala medier?

En skrivande medborgare i en enspråkig nation

De allra flesta människor tycks ha skickat vykort i början av 1900-talet. En förutsättning var att kunna läsa och skriva, vilket inte varit en historisk självklarhet. Under andra hälften av 1800-talet fick alla medborgare möjlighet att lära sig läsa och skriva. År 1842 beslöts att folkskolor skulle inrättas i Sverige. Det kom dock att dröja många år innan alla barn på landsbygden i norra Sverige fick tillgång till regelbunden skolundervisning.

Den läs- och skrivkompetens som folkskolan lärde ut var endast mekanisk. Man lärde sig att läsa utantill och skriva av texter. Att självständigt kunna producera egna texter är en sen skrivkompetens som inte utvecklades förrän under tidigt 1900-tal. Under vykortets gyllene tidsålder talade människor sin lokala dialekt eller något av minoritetsspråken, främst finska och samiska. Men man kunde även förstå och tala det som kallades för boksvenska, som var ett läsuttal av det svenska skriftspråket. Det var först när radion lanserades under 1920-talet som alla svenska medborgare för första gången kunde höra samma variant av det talade språket. I folkskolan spreds nationalspråket svenska under 1800-talet.

Användningen av svenska hade både ett demokratiskt och ett uppfostrande syfte. Idealet var en enspråkig nation där alla medborgare kunde delta i det demokratiska samtalet eftersom alla talade samma svenska språk. Den påtvingade användningen av svenska var också uppfostrande. Skolbarnen fick endast prata svenska vare sig de pratade en avlägsen dialekt eller något av minoritetsspråken. Vykortet blev en viktig symbol för den moderna tiden. En modern medborgare skrev vykort och man skrev det på svenska. Vare sig vykortsskribenterna talade skånska, dalmål eller pitemål så tycks många ha eftersträvat att följa skriftnormerna för det svenska nationalspråket. Men precis som i dagens sociala medier så kan språknormerna användas fritt. Vi ser att vykortsskribenterna inte tycker att punkt och komma behövs för att meddelandena ska kunna förstås.

Att uttrycka känslor med chiffer och frimärksspråk

Vykortet hade flera fördelar gentemot brevet. Det var billigare att skicka och meddelandena var enklare att skriva. Men vykortet hade också en besvärande nackdel. Meddelandet var läsbart för varje nyfiket öga som fick se vykortet. Skribenterna kunde därför göra det svårare för ovälkomna läsare genom att använda chifferspråk och frimärksspråk.

Frimärksspråket

Hur frimärket placerades på vykortet bar på ett dolt budskap. Frimärkets placering på vykortet kunde bära på olika meddelanden som ”Skriv snart” eller ”Jag älskar dig”.

Vykort med motiv över olika fastklistrade frimärken att använda som facit för att tyda frimärksspråket på exempelvis vykort. Okänd / Sundsvalls museum CC CC0

Chiffermeddelanden med siffror och noter

De meddelanden som skrivits på chiffer är ofta avsända mellan unga kärlekspar. En chiffertext kan se ut så här: ”Hjärtligt tack för kortet min älskling. Många kyssar från din egen Algot”. Olika typer av chiffer användes där olika tecken ersatte bokstäverna. I sifferchiffret motsvarar varje siffra bokstavens placering i alfabetet. I chiffret gömmer sig ett meddelande: ”Du har blifvit mycket upptagen sen jag reste?? Efter som du ej haft tid att skrifa.”

Meddelande skrivet på chiffer. Vykort med motiv över Utsiktstornet och Turistpaviljongen på Norra Stadsberget, Sundsvall. Kihlbaum, Maria Helmina Gustafva / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Brevkort och vykort

Vykortets föregångare var brevkorten. De introducerades 1872 i Sverige med samma porto som för brev, tolv öre. Meddelanden skrevs på ena sidan av kortet, medan den andra sidan var reserverad för mottagarens adress och för Postverkets anteckningar. Brevkortet lanserades som ett enklare och effektivare sätt att kommunicera i företagsvärlden. Man sparade på kostnader för kuvert, brevpapper och sigillvax. Meddelandet skulle också bli kort och effektivt.

När vykorten lanserades i slutet av 1800-talet kallades de först för brevkort med vyer eller vybrevkort. Under tidigt 1900-tal började ordet vykort användas. 1885 sänktes portot för brevkort och vykort till fem öre, vilket var knappt halva brevportot. Adressidan var fortfarande reserverad för adress och Postverkets anteckningar, vilket innebar att det handskrivna meddelandet endast fick skrivas på vykortets bildsida. 1905 blev det tillåtet att skriva meddelanden på vykortens adressida vilket innebar att det rymdes längre meddelanden på kortet

Vykort med motiv över Kubikenborgs herrgård i Sundsvall. Okänd / Sundsvalls museum CC CC0
Adressidan av vykortet. Okänd / Sundsvalls museum CC CC0

Vykortsraseriet och vykortsmanin

Vykortet blev tidigt ifrågasatt. Under början av1900-talets diskuteras vykortsraserin, vykortsmanin och vykortsvurmen i dagspressen. Notiser visar också på vykortets popularitet. Det berättas om en vagsnlast med vykort som anlänt från Tyskland, om antal miljoner avsända vykort och om en dam i Motala som fick 411 vykort på sin födelsedag. Antalet vykortsgratulationer överträffar antagligen dagens Facebook-gratulationer. De som ifrågasatte vykorten använde både moralargument och ekonomiska argument. Korten ansågs osedliga eller fantasifulla samtidigt som de riskerade att ruinera den fattiga delen av befolkningen. ”Detta sätt att ödsla bort slantarna är nätt opp ett af de sämsta som kunna väljas” (Trelleborgstidningen 9 september 1907). Det fanns också de som försvarade vykorten. Ungdomarna lärde sig skriva och de topografiska vykortens bilder av Sverige stärkte fosterlandskänslan: ”bruket att kringsända dylika kort är verkligt fostrande. Det vidgar blicken och stärker fosterlandskänslan” (Hessleholms tidning 13 oktober 1906).

Okänd / Privat samling CC CC0
Okänd / Privat samling CC CC0
Okänd / Privat samling CC CC0
Okänd / Privat samling CC CC0
Okänd / Privat samling CC CC0
Okänd / Privat samling CC CC0
Okänd / Privat samling CC CC0

Riktiga vykort eller privatframställda vykort

Har du kanske appen "Riktiga vykort" installerad på din smartphone? I så fall har du kanske själv tagit bilder som förvandlats till vykort av PostNord som dessutom ser till att vykortet landar i fysisk form i mottagarnas brevlådor. Riktiga vykort är dock inte någon nyhet även om det digitala formatet är det. Redan i början av 1900-talet kunde man framställa vykort med privata motiv. De privatframställda vykorten är ett unikt titthål in i människors vardagsliv, arbetsliv och helgfirande. De privata motiven kan vara både selfies och groupies, eller foton av miljöer, till exempel den egna gården eller den nya bron i byn.

Om privatframställda vykort. Inlägg från bloggen Vykortens berättelser om det moderna

Ett urval av privatframställda vykort

Vykort och brevbärarna

De stora volymer av vykort som skickades under det tidiga 1900-talet ställde stora krav på Postverket. Brevbärare delade ut posten till fots och ibland på cykel. Ångbåtar, järnväg, häst och vagn var alla en förutsättning för att vykorten skulle nå sina mottagare. Oftast nådde de sin mottagare senast nästa dag. Postgången kunde i sekelskiftets Stockholm innebära att posten delades ut fem–sju gånger på vardagarna, och två gånger på helgdagarna.

Att vya och vykortsdejta

Att byta vyer med varandra var populärt. Man vyade både med vänner och främlingar enligt principen: Du skickar ett vykort till mig så skickar jag ett till dig. Meddelandena var kortfattade. Det var bilderna som stod i centrum i vyandet. Ett meddelande kunde vara uppbyggt så här: Skribenten tackar för den erhållna vyn, uttrycker en önskan om att få en ny vy och avslutar med en artig hälsningsfras. "Tack för vyen. Många hjärtliga hälsningar från Otto Sjöström. Sänd snart svar."

Att dejta på distans

Man bytte också vykort med främlingar som man kom i kontakt med via annonser i dagspressen. Annonserna kunde vara anonyma där den uppgivna adressen var det lokala postkontoret eller poste restante (p.r.). Vykortet hämtades av mottagaren på postkontoret mot uppgivande av den pseudonym som angivits i annonsen.

Frida fotograferad som brevbärare A Stenholm. Privat samling

Frida Westin (född 1882) var en av de kvinnor som annonserade efter vybyten i Stockholmstidningen den 8 november 1902 under pseudonymen Greta. Hennes annons resulterade i minst 40 svar. Samtliga vykort anländer under en vecka mellan den 9 och 15 november 1902 och är avsända från Kiruna i norr till Landskrona i söder. På många av vykortens meddelanden och bilder blir det tydligt att vyandet inte bara handlar om att byta bilder – utan också om att dejta på distans. Romantiska vykortssviter som innehåller bilder på kärlekspar är vanliga. På sista bilden i vykortssviten förenas de ofta i en kyss. Frida fortsätter att vydejta med minst åtta av männen under det kommande året. Men hon verkar aldrig ha träffat någon av dem.

Några av de svar Frida fick på annonsen i Stockholmstidningen 1902

Ett av vykorten som sändes till Frida Okänd / Privat samling CC CC0
Ett av vykorten som sändes till Frida Okänd / Privat samling CC CC0
Ett av vykorten som sändes till Frida Okänd / Privat samling CC CC0
Ett av vykorten som sändes till Frida Okänd / Privat samling CC CC0
Ett av vykorten som sändes till Frida Okänd / Privat samling CC CC0
Ett av vykorten som sändes till Frida Okänd / Privat samling CC CC0

Läs mer om Frida Westins brevkortsalbum och bekanta dig med vykorten

Att dejta med vykort Inlägg från bloggen Vykortens berättelser om det moderna

Att vydejta IRL vid basarer

Ett av de vykort Hjalmar Öberg fick på Fridhems basar 1906 Okänd / Privat samling

Under det sena 1800-talet anordnades välgörenhetstillställningar med försäljning, så kallade basarer. Vid basarerna tycks man ha kunnat lämna hälsningar via vykort till andra deltagare på basaren. Antagligen fanns det ett stånd där man efterfrågade om det fanns något vykort adresserat i det egna namnet. Dessa vykortshälsningar var sällan undertecknade. Kanske att avsändaren ville vara anonym? Eller så kunde avsändaren kanske identifieras av mottagaren med hjälp av avsändarens handstil? När Hjalmar Öberg som är 33 år går på Fridhems basar den 27 oktober 1906 får han ta emot minst fem vykort adresserade ”Herr Hjalmar Öberg Basaren Sunnås”. Vykortet med paret som åker automobil innehåller följande osignerade meddelande: ”Tack för kortet jag fick för mycket länge sen. många hälsningar god fortsätning på Basaren." Hälsningen på basarkortet med de spelande änglarna lyder: "Tack för kortet Hoppas att få flera med nasta påst Manga tusen halsningar från Gina God fortsättning på Basaren Svar väntas med nästa påst".

Att samla och bevara vykort

Vykorten användes inte bara för att kommunicera. De blev också samlarobjekt och bevarades i brevkortsalbum. Albumen fungerade som en form av statussymbol samtidigt som vykorten erbjöd en unik bildvärld. Brevkortsalbumen bär på många olika berättelser om den moderna tiden under tidigt 1900-tal.

Brevkortsalbum från vykortets gyllene tidsålder 1900–1920 Inlägg från bloggen Vykortens berättelser om det moderna

Läs mer

Edlund, Anne-Catrine. 2012. Att skriva vykort. En vardaglig skriftpraktik i början av 1900-talet. Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000. Umeå universitet. S. 137–160

Edlund, Ann-Catrine 2021. Vykort – ett förbisett kulturarv. I: Jarnkvist, Karin & Nordbäck, Carola (red.) Kritiska studier av kulturarv och museala praktiker – en tvärvetenskaplig mötesplatsGenusvetenskap, Mittuniversitetet, Working papers no 15, 2021

Edlund, Anne-Catrine. Människor som skriver. Sociala medier i Sverige 100 år före Facebook. Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Årsbok 2019

Svensson, Catrine. 2020. Vykortsmodets slavar En undersökning av attityder till vykortsraseriet i dagspressen mellan åren 1900 – 1910 Mittuniversitetet

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to