Deje på 1930-talet.
Deje på 1930-talet. Foto: Värmlands Museum/AB Flygtrafik Dals Långed

Deje valde inte Furugård

Den värmländske veterinären Birger Furugård har för eftervärlden blivit känd som den första svenska nazistledaren. Under några år före andra världskriget drog han stora skaror åhörare till sitt partis politiska möten. Han blev omskriven i hela landet och pressen i Stockholm gav honom öknamnet Deje-Hitler. Att det blev just i Deje som Furugård hamnade under sin tid i strålkastarljuset var dock mest en slump och det var bara under fem år som han bodde och arbetade där. Ändå har Deje förknippats med hans namn ända in i nutid.

En av propagandaaffischerna i Birger Furugårds träkista är märkt NSFF som står för Nysvenska Folkförbundet. Ordet nysvensk hade på 30-talet en annan betydelse än idag. Lars Sjöqvist/Värmlands Museum

I Värmlands Museums samlingar finns en grå träkista som har tillhört Birger Furugård. Den lämnades in till museet efter att ha hittats i ett uthus i Molkom. I kistan låg affischer och annat nationalsocialistiskt propagandamaterial. Molkom var den ort där Furugård hade sin adress under största delen av sitt liv, först i sex år på 1920-talet och sedan i nästan 30 år ytterligare efter att hans politiska karriär hade börjat dala.

Birger Furugård föddes och växte upp i Silbodal utanför Årjäng. Pappan var jordbrukare och länsman. Familjen levde under ganska knappa ekonomiska omständigheter men både Birger och hans bröder fick möjlighet att studera. Birger utbildade sig till veterinär, men gjorde flera avbrott i studierna. Han var examinerad och kunde börja sitt första arbete år 1918 då han hunnit fylla 30 år. Vid samma tid gifte han sig med hustrun Bertha och tillsammans fick de dottern Inga-Lisa.

Under de första åren i veterinäryrket arbetade Furugård på flera olika platser, bl.a. Årjäng, Åmål, Sunnansjö i Dalarna och Vindeln och Skellefteå i Västerbotten. Han hade ständiga problem att få ekonomin att gå ihop, men efter att han fått ett stipendium år 1922 öppnade han en egen veterinärpraktik i Molkom.

Intresset och entusiasmen för nationalsocialismen fanns först hos Birgers två äldre bröder Sigurd och Gunnar som hade varit ute och rest och tagit intryck av tyska nazister. År 1923 bildade Sigurd Furugård Svenska Antisemitiska Föreningen (SASF) tillsammans med Barthold Lundén som var tidningsredaktör i Göteborg. Bröderna talade sinsemellan om att starta ett politiskt parti och under pingsthelgen 1924 samlades de hemma hos Birger i Molkom för att planera bildandet av Sveriges första nationalsocialistiska parti. Det officiella bildandet av Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet (SNSF) skedde dock inte där utan senare under året, den 12 augusti 1924 hemma i brodern Gunnars bostad i Älvdalen i Dalarna. Av åtta i styrelsen var sex värmlänningar – förutom de tre bröderna Furugård även en bonde från Kila, en rektor från Kristinehamn och en löjtnant från Filipstad. Resterande två var en öländsk murare och en skånsk läroverksadjunkt.

Från början hade ingen partiledare utsetts. Efter en tid svalnade intresset för partiet hos både Sigurd och Gunnar och det blev istället Birger som kom att bli förgrundsgestalten. Han hade kontakt med ledande nazister i Tyskland, både via brev och genom resor, men under de första åren växte det svenska partiet i mycket blygsam takt.

Det mesta av Furugårds arkiv och tillhörigheter hamnade efter hans död hos Arbetarrörelsens arkiv och Nordiska Museet. Kvar i Molkom blev träkistan med några affischer och föremål. Foto: Värmlands Museum
I kistan låg bland annat ett porträtt. Det är inte särskilt likt Birger Furugård, som var tunnhårig redan i unga år. Möjligen föreställer det hans bror Sigurd eller någon annan i partiet. Foto: Värmlands Museum

Sommaren 1928 fick Furugård en hett efterlängtad statlig tjänst som distriktsveterinär i Deje. Till tjänsten hörde en veterinärbostad mitt i samhället. Huset hade byggts några år tidigare i samarbete mellan kommunerna Nedre och Övre Ullerud som ingick i veterinärdistriktet. Furugård hade sökt den attraktiva tjänsten men inte ens rankats bland tre de första. Genom en ödets nyck blev det ändå han som blev veterinär i Deje, då den kandidat som hade tilldelats tjänsten blev vådaskjuten och dog kort därefter. Ödet behövde dock lite hjälp på traven, eftersom Furgård inte stod som första reserv. Han skrev då ett brev till kung Gustaf V där han hävdade att Medicinalstyrelsen behandlat hans ansökan felaktigt och orättvist. Klagomålet hörsammades och det blev familjen Furugård som fick flytta in i veterinärsvillan i centrala Deje.

I januari 1929 tillkännagav Furugård att partiet hade ett nytt namn - Svenska Nationalsocialistiska Bonde- och Arbetarföreningen (SNBA). Att nämna både bönder och arbetare i partinamnet var ett sätt att betona vikten av enighet inom nationen. Klasskamp sågs som ett hot då den skulle splittra svenska folket istället för att bygga gemenskap i kampen mot nationens fiender. Namnet blev dock inte långvarigt. Året därpå var det dags att byta igen, när partiet gick samman med Sveriges Fascistiska Kamorganisation (SFKO). Nu blev namnet Svenska Nationalsocialistiska Partiet (SNSP).

Under 1930-talet bildades en rad nationalsocialistiska organisationer och partier som ömsom samarbetade, ömsom intrigerade och konkurrerade med varandra. I de politiska valen nådde de vissa framgångar men erövrade aldrig mer än enstaka mandat. Inom Furugårds parti rådde splittring. År 1933 flyttades partikansliet under kuppartade former från Göteborg till Karlstad efter att Furugård blivit varse att staben i Göteborg ville avsätta honom. Partiet lades ner 1936 efter ett nedslående valresultat. Det återuppstod tillfälligt åren 1939–40 under ledning av Albert Nelson som var stadsfiskal i Karlstad. Birger Furugård fanns då fortfarande med men höll sig mer i bakgrunden.

I december 1933 hade Deje blivit en del av Molkoms veterinärdistrikt, vilket betydde att Furugård förväntades bo där. Han flyttade istället till Alster och senare till Karlstad. Så småningom hyrde han en lägenhet i Molkom men flyttade inte in och hade ingen veterinärpraktik där. Medicinalstyrelsen utfärdade en allvarlig varning och på hösten 1933 dömdes Furugård till 30 dagsböter för försummelse i tjänsten. Året därpå lät han sig till slut skrivas i Molkom. Då hade han också hunnit avtjäna ett två månader långt fängelsestraff efter att ha dömts för smädelse av ämbetsman.

Birger Furugård förblev övertygad nazist hela sitt liv. Även efter att Förintelsen blev känd fortsatte han att försvara nazismen och menade att några gaskamrar aldrig hade förekommit. Hans dotter Inga-Lisa tycks däremot inte ha hållit fast vid familjens politiska åskådning, trots att allt talar för att hon som ung beundrade sin far. Hon flyttade till Norge och gifte sig med Odd Bull, en av landets främsta motståndsmän och anti-nazister.

Aftonbladet gjorde en intervju med Furugård 1961, mindre än ett år före hans död. Där kallas han fortfarande för ”gamle Deje-vetrinärn” trots att det då var nästan 30 år sedan han lämnade Deje. Namnet Deje-Hitler hade satt sig och gjorde att hans parti fortsatte att förknippas med orten. Det fanns förstås nazister i Deje, men knappast betydligt fler eller färre än på någon annan värmländsk ort .

Uppgifterna i denna artikel kommer från boken En värmländsk Hitler av Anna-Lena Lodenius. I boken finns mer att läsa om Birger Furugård och nazismen i Sverige:

Anna-Lena Lodenius. En värmländsk Hitler – Birger Furugård och de första svenska nazisterna. Historiska media, 2021.

Share to