Kvarteret Palmen i Tannefors och alla bryggerier

1. Det var en gång ett område som kallades Stångebrolyckorna. Det låg vid stranden av Stångån, mitt emot Stångs kvarn och magasin här i Linköping. Området hade tillhört norra Kungsladugårdsgärde och det hörde på 1700-talet till Sämskmakare stampen.

1. Någon gång vid slutet av 1700-talet etablerades ett brännvinsbränneri på Stångebrolyckorna. Bränneribolaget kallades Femudd. Åren gick och det blev 1800-tal och brännvinsbränneriet lades ned. År 1855 köptes tomten av A. E. Wavrinsky som anlade ett bryggeri på platsen. Vid den här tiden indelades också tomten Stångebrolyckan i olika stycken.

1. År 1869 etablerades ett nytt bryggeri på platsen. Bryggeriet fick namnet L T Brogrens Bryggeribolag. L T Brogren var en apotekare från Kisa, som slog sig in i bryggeribranschen. I Linköping fick han ett stort inflytande, han var bl.a. ledamot i stadsfullmäktige och vattenledningsbolaget. På 1920-talet fick tomten namnet kvarteret Palmen.

1. År 1914 gick de tre största bryggerierna i Linköping samman och det nya bryggeriet fick namnet AB Linköpings förenade bryggerier. Bryggeriet övertog L T Brogrens Bryggeribolags lokaler i kvarteret Palmen. AB Linköpings förenade bryggerier var i drift i sex år.

1. AB Nya Centralbryggeriet, som övertog AB Linköpings förenade bryggeriers lokaler, bildades 1920 och var en sammanslagning av flera bryggerier. Här producerades både öl och läskedrycker som pilsner, sockerdricka, Loranga, julmust, sodavatten och vichyvatten. Bryggeriet renoverades och moderniserades och hade under 1930-talet en mycket hög standard. 1968 köps bryggeriet av Pripps.

1. Det hann gå 44 år efter AB Nya Centralbryggeriets tillkomst innan en ny stor förändring hände med tomten. År 1964 träffades ett avtal mellan Linköpings Kommun och Centralbryggeriet om ett byte. Bryggeriet erbjöds en annan tomt mot byte av kvarteret Palmen. Bytet accepterades.

1. Den 30 november 1970 lämnade Centralbryggeriet Stångebrolyckorna och kvarteret Palmen. En era av bryggeriverksamhet på platsen var över.

1. Men vad skulle nu staden göra med tomten? Byggnadsnämnden diskuterade det hela. Vid ett sammanträde den 29 april 1970 beslöts att kvarteret inte fick säljas till industriändamål. Nämnden önskade också att bevara kvarteret som park eller att det skulle byggas en allmän byggnad på platsen. Byggnadsnämnden slog också fast att ”under alla förhållanden det befintliga 1700-tals huset bör bibehållas”.

1. Flera utredningar följde. Det diskuterades och utreddes om vilka av husen som skulle behållas och vilka som skulle bevaras? Fastighetsnämnden beslöt till sist att flera av husen kunde rivas, men att bostadshuset från 1700-talet, en kontorsbyggnad och garage- och verkstadsbyggnad skulle renoveras och behållas.

1. År 1972 revs fyra byggnader och byggnaderna som skulle sparas och renoveras stod kvar på den öde tomten. Åren gick och ingenting hände. Inga renoveringar påbörjades, inga planer sattes i verket. Husen förföll. 1977 var husen i så dåligt skick att kulturnämnden beslöt att alla skulle rivas. I juli 1978 revs alla kvarvarande hus.

1. Kvarteret Palmen benämndes efter 1978 som reservtomt. Den användes till parkering. På platsen fanns även en korvkiosk. 1998 inkom NCC Fastigheter med en ansökan till tekniska nämnden, om att få bygga ett hotell på platsen. Ansökan beviljades och den 2 september 2002 öppnades hotell Hilton. Året efter bytte hotellet namn till Scandic Hotell. Hotellet finns fortfarande kvar på platsen.

Gunilla Elvör, Linköpings stadsarkiv 2019. Artikeln är ursprungligen en utställning producerad för Linköpings stadsarkiv.

Källor: Material från Linköpings stadsarkiv: Byggnadsnämnden, Drätselkammaren, Fastighetsnämnden, Kulturnämnden, Tekniska nämnden, Stadsarkitektkontoret, Fastighetskontoret, Kommunledningskontoret, Detaljplan, Ritningar, Fotografier. boken Hantverk och Manufakturer i Linköping, olika uppslagsverk.

Tryck på länken. Glöm inte att nämna artikelns namn i din kommentar. stadsarkivet@linkoping.se