Abiskorondellen 1954
Abiskorondellen 1954 Fotograf okänd/Linköpings stadsarkiv Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Abisko och Abiskorondellen

För icke-Linköpingsbor kan det väcka förundran varför ett kvarter är uppkallat efter en fjällstation och nationalpark i Kiruna kommun och som dessutom uttalas med betoningen på andra stavelsen (Abísko). Förklaringen är att då det anlades var stadens nordligaste kvarter. Namngivningen följde också det mönster som etablerades under 1920- och 1930-talen av magistraten och byggnadsnämnden: namnen blev inte sällan både humoristiska och ironiska – men också kommunalt tungfotade.

Innan Abisko byggdes ordnades trafikförhållandena genom att Vasavägen, Götgatan, Bergsvägen, Grenadjärgatan och Västra vägen fick mötas i en rondell, som naturligt nog fick namnet Abiskorondellen. Den beslutades av stadsfullmäktige 1953 och ingick i ett större arbete med omläggning av Bergsvägen och var färdigställd sommaren 1954. På flygbilden ser man en hel del av den äldre bebyggelsen i området, bland annat en smedja, bensinmackar, garage och förråd. Till vänster ses en del av de på 1970-talet rivna villorna utmed Hjälmgatan. Rivningarna skedde för att ge plats åt nya flerbostadshus mellan Skolgatan och Grenadjärgatan. Den sistnämnda gatan fick då sin nuvarande sträckning mot Bergsvägen söder om Åbylund.

Bostadshusen i kvarteret Abisko uppfördes för AB Stångåstaden av Byggnads AB Erik Andersson. Totalt färdigställdes 61 lägenheter med hög standard i varierande storlekar. De minsta lägenheterna var på knappt 40 kvm och de största omkring 130 kvadratmeter. De större lägenheterna fick öppna spisar med mosaikklädda huvar. Den ursprungliga stadsplanen för området antogs 1947, men några år senare utvidgades den betydligt. Bostadshusen kompletterades med en centrumanläggning, den första i sitt slag i Linköping. Utformningen och tankarna beskrevs utförligt i anslutning till den år 1954 antagna stadsplanen. Ström & Svensson öppnade en speceriaffär. Även en fisk- och grönsaksaffär, post, bank, apotek, frisörer, blomsterhandel, radioaffär, bokhandel, läkare och tandläkare etablerades i centrumet. Centrumet var färdigt för öppnande i början av 1958. Även ett stort garage samt en bensinmack utmed Norgegatan ingick i anläggningen.

Stadens gamla stora soptipp omvandlades till en idrottsplan som gavs namnet Lingvallen. I den del av byggnadernas suterrängvåning som vetter mot Lingvallen öppnades 1958 ungdoms- och hemgårdarnas tredje ungdomsgård, som fick namnet Linggården.

Sydost om Abisko, vid Ullevigatan och dess mynning i Vasavägen, främst i kvarteret Astern utanför bildens nederkant, var den medeltida byn Hunneberg belägen, vilket framgår av 1732 års karta över stadens ägor norr om staden. Den var bebodd ännu på 1600-talet, men var avhyst senast i början av 1700-talet.

Bo Peter Persson, Linköpings stadsarkiv, juni 2020 Bilder och ritningar ur Linköpings stads byggnadsnämnds arkiv.

Litteratur: Gunnar Elfström, Linköping under femtiotalet sett genom tidningen Östgötens fotografier (2013), s. 54-55 Linköpings stadsfullmäktiges handlingar 1947 nr 13, s. 12-18 Linköpings stadsfullmäktiges handlingar 1953 nr 12, s. 36-38 Linköpings stadsfullmäktiges handlingar 1954 nr 20, s. 24-43

Skriv en kommentar

Tryck på länken. Glöm inte att nämna artikelns namn i din kommentar. stadsarkivet@linkoping.se

Share to