JUDF00487: Bo Fürstenberg läser ur torahrulle i Kalmars synagoga
JUDF00487: Bo Fürstenberg läser ur torahrulle i Kalmars synagoga

Judiskt liv i Kalmar

Man kan säga att Kalmars judiska historia börjar år 1862 när köpmannen Josef Simon Levin från Wizna i Polen blir svensk medborgare och bosätter sig i staden. Vid det tillfället kunde endast judar som var svenska medborgare bo var de ville i landet, medan övriga endast fick bosätta sig i Stockholm, Norrköping, Göteborg och Karlskrona – en restriktion som levde kvar från Judereglementets tid då judarnas närvaro i Sverige var ännu hårdare reglerad. Först 1873 blir det möjligt för alla judar, även de som ej var svenska medborgare, att bosätta sig på samtliga orter. Trots detta uppges 50 judar bo i Kalmar redan år 1871. I samband med att man släppte på denna restriktion ökar också Kalmars judiska befolkning märkbart – år 1886 uppskattar Josef Simon Levin att 108 judar bor i staden. Vid det här laget var en judisk gemenskap etablerad på platsen med regelbundna gudstjänster, tillgång till kosherkött och religiös undervisning. Samma år ansöker man om att få bilda en officiell församling, vilket beviljas året därpå.

Porträtt föreställande Josef Simon Levin (1836-1922)

Redan i början av 1870-talet, alltså flera år innan församlingen bildades, togs en judisk begravningsplats i bruk. Detta skiljer sig från andra judiska församlingar i Sverige, där begravningsplatserna i regel har anlagts efter att en officiell församling etablerats. Startskottet för Kalmars judiska begravningsplats sker 1871 när en 8 dagar gammal flicka avlider och förflyttas till Karlskrona i hopp om att hon ska få begravas där. Framme i Karlskrona tvingas man dessvärre vända igen, då församlingen där krävde en ansenlig summa pengar för att begrava barnet. Judarna i Kalmar var betydligt fattigare än den mer etablerade judiska gruppen i Karlskrona. Det är alltså denna händelse som leder fram till invigningen av Kalmars judiska begravningsplats. Det omfattande arbetet blir färdigt 1873, och den äldsta graven är från samma år. Inget material har hittats om var man begravde de som avled innan 1873.

JUDF00027: Judiska begravningsplatsen i Kalmar

När församlingen bildas 1887 verkar den judiska gruppen ännu inte ha tillgång till en fast/permanent gudstjänstlokal. Begravningsplatsen är således vid församlingsbildandet den enda befintliga judiska institutionen i Kalmar. 1889 anställs en religionslärare vid namn Simon Feinbaum, som utöver judisk undervisning får ansvar att leda gudstjänster. Det framgår att en del av hans arvode ska gå till att tillhandahålla lokal för både undervisning och bön, men det verkar dröja 6 år innan en synagoga inrättas. I likhet med de flesta mindre judiska församlingarna i Sverige byggs ingen fristående synagogebyggnad, utan istället hyr man en lokal i ett befintligt hus på Södra Långgatan 48. På den adressen ligger alltså Kalmars synagoga mellan 1895 och 1928. En minjan, alltså 10 vuxna judiska män som krävs för att kunna hålla gudstjänst, lär ha funnits långt innan 1895, men frågan är var och i vilken form de höll gudstjänster under denna tidigare period.

Gamla synagogan. Kalmar läns museum

1928 upplåts en lokal i Sigismund Levins affärshus på Storgatan 70 till församlingens nya synagoga. Denna gång byggs rummet för sitt ändamål, vilket bland annat innebar en upphöjd läktare avsedd för församlingens kvinnliga medlemmar. På den här platsen förblir synagogan i 34 år, men på 1970-talet upphör dess religiösa bruk - troligen hade man på grund av utflyttning svårt att få ihop en minjan och kunde inte längre ha regelbundna gudstjänster. I samband med detta började kommunen stå för lokalhyran, i utbyte mot att man tog emot skolklasser och studiecirklar i synagogan. Detta upplägg varade fram till 1992 då synagogans inventarier packades ihop och skickades till en nybyggd synagoga i Bet She’an i Israel.

JUDF02800: Andra synagogan på Storgatan 70.
JUDF00490: Arken och biman i Kalmars synagoga, sett från kvinnoläktaren.

Trots att synagogans inredning och inventarier framförallt hamnade i Israel finns vissa rituella föremål från Kalmars judiska församling i Judiska museets samling.

Källor

  • Carl Henrik Carlsson, Judarnas historia i Sverige, 2021.
  • Wulff Fürstenberg, Kalmar mosaiska församlings tillkomst och tidigaste historia jämte Växjö och Oskarshamns-församlingarnas tillblivelse, 1980.

Fotografier ur Judiska museets fotoarkiv om inget annat anges.

Order this image

Share to