Charles Emil Hagdahl. Bilden från Östergötlands muséums samlingar.
Personerna bakom platserna - del 2. Charles Emile Hagdahl
Vem står bakom namnet på huset som vid tiden för dess byggande benämndes “det prydligaste trähuset i staden”?
Vem står bakom namnet på huset som vid tiden för dess byggande benämndes “det prydligaste trähuset i staden”?
Gården vid Stora torget köptes 1790 av lanträntmästaren Johan Hagdahl, men det var först 1794 som planerna på en ny byggnad till familjen realiserades. Johan var gift med den 22 år yngre Henrietta (född Wendtlandt) och under åren i huset fick de två söner och en dotter. 1807 flyttade de till Apotekaregatan 7 och där föddes två år senare deras sladdis och vår huvudperson; kokboksförfattaren Charles Emil. Hans födelsehem revs och ersattes med ett modernare hus 1952. Således är han den i syskonskaran som blev berömd, men faktiskt inte är född i huset vid Stora torget. När Charles Emil var fem år avled båda föräldrarna inom loppet av en månad och barnen togs om hand av släktingar. Byggnadsritning på Hagdahlska huset från 1969 mot Domkyrkogatan
Johan Hagdahl sålde huset till fröken Ulla Odencrantz och det kom att förbli bostadshus fram till att Östgöta hypoteksförening köpte huset 1847. Under några år användes delar av bottenvåningen till kontor tills man byggde en ämbetsbyggnad 1871 vid Ågatan (som inte finns kvar).
1909 köpte Linköpings stad Hagdahlska huset för att användas för magistratens behov av lokaler. Huset mot Ågatan fortsatte Hypoteksföreningen att hyra och senare inrymdes Östergötlands museum där fram till det nuvarande museet stod färdigt 1939. Kvarteret fylldes upp med ett stort nämndhus i brunt tegel i slutet av 1960-talet. 1700-talshuset kom att användas för ungdomsverksamhet och idag används delar av huset till seniorcenter.
Hagdahlska huset sett från Stora torget.
Fotograf: Maria Dalbark/Linköpings stadsarkiv 2022
Byggnadsritning från 1969 mot Domkyrkogatan. Ritning från Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings stadsarkiv
Byggnadsritning för Hypoteksföreningen 1870.
Ritning från Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings stadsarkiv
Nämndhuset (som är byggt på 1960-talet) taget från Domkyrkogatan.
Fotograf: Maria Dalbark/Linköpings stadsarkiv 2022
Charles Emil Hagdahl
Charles Emil Hagdahl. Bilden från Östergötlands länsmuséums samlingar.
Detta om huset, men vem var Charles Emil Hagdahl och hur kom det sig att han blev kokboksförfattare? Han blev, som tidigare nämnts, föräldralös vid fem års ålder och hamnade hos sin moster och morbror, vid namn Lodin. Morbrodern, som var läkare, dog dock inom ett år. Men mostern fortsatte ta ansvaret för både sina egna och systerns barn. Gossen Hagdahl fick undervisning i läroverket, men även via en informator tillsammans med sönerna i det Wallenbergska hushållet. Inspirerad av sin morbror blev Charles Emil läkare och flyttade till Stockholm. Där gifte han sig med en förmögen borgardotter, Emilia Gylling. De fick tillsammans en son som dog, bara tre år gammal. Paret flyttade ut till Tidö under några år, men återvände sedan till Stockholm och en våning vid Hötorget. Tyvärr dog även hustrun. Några år senare fick han emellertid två döttrar, Amalia och Johanna, med sin hushållerska Jacobina. Förutom sina kunskaper i medicin var han även engagerad i att modernisera förhållanden i fängelser och han var även en stor konstsamlare.
Charles Emil Hagdahls gravplats bredvid sina föräldrar och en bror på Linköpings griftegård.
Fotograf: Maria Dalbark/Linköpings stadsarkiv 2022.
1897 avled Charles Emil Hagdahl och vilar bredvid sina föräldrar och en bror på Linköpings griftegård. Bild: Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv
Kokboken
Bild av första upplagan av kokboken 1879.
Fotograf: Maria Dalbark/Linköpings stadsarkiv år 2022
Vad var det som gjorde att denne läkare skrev en kokbok på ålderns höst? Han berättar själv hur han på 1870-talet var på middag hos professor Abelin och där dennes hustru Hanna rafsade nervöst i sin chiffonier. Hagdahl undrade då vad det var hon sökte efter så förtvivlat. “Det är ett puddingrecept, som jag tänkte servera idag.” Hagdahl replikerade “att om vi karlar förvarade våra värdepapper på samma lättsinninga sätt skulle det bli en skön historia. Det behövs en ordentlig karl att ordna dem.” Puddingreceptet kom fram, men professorskan utverkade en gruvlig hämnd. De närmaste veckorna strömmade det in recept till det Hagdahlska hemmet och det var bara att stå sitt kast. Recepten sorterades och provlagades. Till sin hjälp med utformningen hade han sin författande brorsdotter Henrika. Även hans båda döttrar var involverade i bokprojektet. 1879 låg så den tusensidiga kokboken “Kok-konsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar” klar. En omarbetad upplaga kom 12 år senare, med moderna måttenheter, som gör den enklare att följa. Hagdahls kokbok anses vara den moderna kokbokens födelse.
Ytterligare en kulinarisk koppling till denna familj är rätten Wallenbergare. Amalia gifte sig så småningom med häradshövdingen Marcus Wallenberg och enligt traditionen så skapade hon rätten till sin make. Charles Emil var därför svärfar till häradshövdingen, som var son till Wallenbergssfärens ”urfader” André Oscar Wallenberg och morfar till Jacob och Marcus Wallenberg.
Skriv en kommentar
Tryck på länken. Glöm inte att nämna artikelns namn i din kommentar. stadsarkivet@linkoping.se