Tjuls station

Namnet ”Tjuls”, som stationen fått efter fastigheten/gården, har förstås en mycket längre tradition än stationen och järnvägen. Gårdsnamnet Tjuls har stavats både Tiwls och Thiudz under tidigare sekel, även Tiauls och Tjouls förekommer från och med 1700-talets slut. Namnet/ordet, oavsett stavning, antas ha sitt ursprung i något som idag kan översättas till ”folket”. Hur länge gårdsnamnet Tjuls har funnits är svårt att slå fast men av närområdets flertaliga fornlämningar (hägnader, stensättningar, gravfält, färdvägar, mm.) finns anledning att tro att en gård funnits här sedan yngre järnålder – inte helt osannolikt kallad Tjuls.

Markerna kring Tjuls beskrivs närmare vid upprättandet av storskifteskartan 1799. Likt övriga gårdsstrukturer på Gotland, före utskiftning, ligger gårdarna på Tjuls tätt tillsammans i direkt närhet till ån som passerar genom Tjuls. För att orientera sig mot storskifteskartan kan placeringen av dagens fastighet uppskattas genom ån och den gamla vägen som utgångspunkt. Dagens fastighet Tjuls 1:34 bör då tillhört ett större markområde kallat Mauritz hage som ägdes av skepparen Hans Eskelund. Alldeles i närheten låg ett båtsmansställe som var bebyggd med en s.k. åbyggnad, på tomten fanns även plats för en liten åker för båtsmannen att bruka.

Vid laga skifte år 1880 ägdes marken, tidigare kallad Mauritz hage, av Oskar Nyberg. Det som tidigare varit hagmark hade vid laga skifte stakats ut till mindre åkerlappar, på kartan numrerade: 2121, 2122, 2126, 2127 och 2128 – den smala utlöparen som utmärker dagens fastighet bör sträckt sig in på skogsmarken numrerad 2182. Oskar Nyberg och hans hustru Christina Maria säljer sitt hemman 1895 till Wilhelm Nilsson.

De inte så anmärkningsvärda åkerlapparna som Wilhelm Nilsson ägde under 1800-talets slut exproprierades 1897, då Gotlands Jernvägar beslutat sträckan för järnvägslinjen mellan Klintehamn och Romakloster. Järnvägslinjen drogs över flera fastigheter i Eskelhem socken och anhalten/stationen planerades på Wilhelm Nilssons mark – Tjuls 1:34. Den totala arealen om 5 950 m2 som Wilhelm upplåter, kostar Gotlands Jernvägar 207 kronor och 50 öre. Redan samma år som exproprieringen genomfördes var banvallen anlagd, rälsen utlagd och järnvägen farbar. Tågen som trafikerade sträckan under det första året var uteslutande varutransporter, varav många vagnar var lastade med sockerbetor som gick till det nyanlagda sockerbruket i Roma. Järnvägslinjen vars södra ändstation i Klinte, löpte genom socknarna Sanda, Eskelhem, Mästerby, Hogrän, Atlingbo, Björke och till sist Roma.

Stationshuset vid Tjuls anhalt uppfördes 1898 då linjen öppnades för allmän trafik. Det vinkelbyggda stationshuset byggdes efter typhusritningar i ett plan med vindsvåning efter ritningar av August Bååth. Liknande stationshus uppfördes på fler ställen utmed sträckan Klinte-Romakloster – Tjuls och Skogs stationshus byggdes identiska. Det lilla stationshusets interiör var välplanerad, byggnadens södra vinkel fungerade som väntsal och expedition, och den norra delen var stationsföreståndarens lägenhet som utgjordes av en vardagsstuga och kök. För stationsföreståndarens uppehälle byggdes även en ladugård, en matkällare och en vedbod nordöst om stationshuset. Bortsett från statlig lön fick stationsföreståndaren reda sitt hushåll genom odling på en mindre jordtäppa och enkel djurhållning i ladugården som hade plats för en ko, ett par grisar och höns. Sydväst om stationshuset, vid fastighetens sydvästra begränsning, anlades lastkajen med tillhörande magasinsbyggnad.

Den första stationsföreståndaren, Karl Ludvig Ljunggren, flyttade in i stationshuset när det stod färdigt den 6/11 1898, tillsammans med hustrun Hilda och sonen Karl Ragnar. Familjen Ljunggren växte snabbt sedan de gjort sig hemmastadda, mellan åren 1900–1911 föddes 8 barn vilket sannolikt föranledde utbyggnaden av stationshusets nordvästra del, kring 1915. Karl Ludvig arbetade som stationsföreståndare vid Tjuls fram till 1920 då flyttlasset gick till Visby. Under sina 22 år som stationsföreståndare såg Karl Ludvig sockerindustrin blomstra i Roma och 9 barn växa upp i stationshuset. Ett av barnen, Axel Ferdinand, hann uträtta en hel del under sin levnadstid. Som 15-åring skrev han in sig vid Visbys sjömanshus och därefter tog livet fart. Han seglade jorden runt, blev pälsjägare i Kanada, köpte mark i Kanada och byggde hus, gick med i amerikanska flottan under andra världskriget, föll över bord vid en torpedattack i ishavet men överlevde, av händelse upptäckte han en oljefyndighet på sin mark och började utvinna olja, för att slutligen pensionera sig och åka tillbaka till Eskelhem där han besökte sitt barndomshem – Tjuls stationshus.

Efter Karl Ludvig tog August Nilsson över som stationsföreståndare. August, tillsammans med hustrun Anna och dottern Elna, flyttade in i stationshuset den 10/4 1920. Efter 11 år som stationsföreståndare flyttade August tillsammans med familjen till Mästerby 1931. Elin Svanborg tar över som stationsföreståndare den 5/10 1931, då hon och hennes fyra barn flyttar in i stationshuset. I stationshusets vindsrum har elins yngste son Henning, sannolikt uttråkad, använt takets bördning och högben som anteckningsblock där han i både stort och smått skrivit bland annat namn, datum och järnvägslinjens sträckning.

Efter att Elin avslutat sin tjänst år 1943 tar Aina Berg vid och arbetar vid Tjuls mellan åren 1943 och 1950. Den sista stationsföreståndaren vid Tjuls är Ingeborg Hellgren som tar över efter Aina 1950 och arbetar fram tills järnvägstrafiken läggs ner 1953. Transporttåg för betor till Roma sockerbruk och konserver till Klintebys fortsatte att gå men stationshuset miste sin funktion och Ingeborg avslutade sin tjänst. Efter nedläggningen lämnades byggnaderna att stå öde, bortsett från magasinsbyggnaden vilken idag används som förråd på en gård i närheten. Stationsbyggnadernas öde tar en oväntad vändning när Statens Järnvägar år 1959 håller auktion vid Tjuls station. Fastigheten som stått öde skulle säljas och av ren tillfällighet uppmärksammar Gunnar Ahlström detta där han stod på betåkern. Gunnar Ahlström köper fastigheten med stationsbyggnaderna för 650 kr – 50 kr mer än budgivare 1 som valde att stanna vid 600 kr. Gunnars avsikter från början var att bevara och använda matkällaren men riva övriga byggnader för att mata värmepannan med. planerna ändrades och Gunnar valde istället att bevara alla byggnaderna precis så som de lämnades till honom – med undantag för vissa renoveringsåtgärder.

Fastigheten med byggnaderna som Gunnar låtit bevara, köptes den 7 september 2002 av Ingvar Jakobsson och Ylva Rudin med avsikten att tillgängliggöra stationen för allmänheten som ett museum. Ingvar och Ylva startade Kulturstiftelsen Tjuls station 2013 och arbetar fortsatt engagerat för bevarandet av Tjuls station vilket resulterat i att fastigheten idag är byggnadsminnesförklarad.