Tre herrar utanför Brattåshemmet. Till höger står herr Ottosson.
Tre herrar utanför Brattåshemmet. Till höger står herr Ottosson. Bild: Kållereds hembygdsförening

När Kållereds kommun fick ett toppmodernt ålderdomshem

När Lackarebäckshemmet planerades tyckte Kållereds politiker att platserna blev för dyra. Varför inte bygga ett eget i Kållered i stället? I september 1956 invigdes Brattåshemmet.

Den 10 oktober 1955 flyttade den första pensionären in på Brattåshemmet, Emma Andersson från Heljered Sörgård. Hon lär ha sagt ”I har byggt ett hus för friska åldringar, men den första får i bära in!”

Frågan om ett ålderdomshem i Kållered var en långdragen historia. Under många år köpte kommunen platser i Mölndal, Partille, Släp och Askim. Men det tenderade att bli dyrt, framför allt när Lackarebäckshemmet blev klart i Mölndal.

Elin Olsson var Kållereds första hemsamarit

Midsommar med folkdanslag cirka 1970-tal. Bild: Kållereds hembygdsförening

För att hjälpa åldringar i Kållered att kunna vara kvar i sitt hem anställdes 1953 en hemsamarit. Den första var Elin Olsson på Bölet och efter henne var Elin Johansson i kommunalhuset anställd. Men när Valborg Smitt anställdes blev det på en längre tid. Utöver timlön på 2 kronor fick hon också ett telefonabonnemang, men med max 1 200 samtal per år. I anställningen ingick också en skyddsrock och ett förkläde. Fanns det inte åldringar skulle hemsamariten bistå behövande barnfamiljer.

År 1947 var Kållereds Fattigvårdsstyrelses ordförande lantbrukare Gustav Johanson, Vommedal, och Kommunalstämmans ordförande lantbrukare Johan Gustafsson, Nygård, kallade till ett möte på Restaurang Gillet i Mölndal.

Med på mötet var också representanter för Mölndal, John Svenning och syssloman Nils Gustavsson Wadell. Från Medicinalstyrelsen kom byråchef Ali Berggren och konsulent Sjöbeck.

Ett ålderdomshem i alla kommuner

Märta Lindman visar ljusbilder i matsalen, cirka 1965. Bild: Kållereds hembygdsförening

Meningen var att visa att staten ville att det skulle byggas bra och moderna ålderdomshem i alla kommuner. Tanken var att Mölndals stad och Kållereds kommun gemensamt skulle bygga ett hem. Men när Lackarebäckshemmet planerades ansåg Kållereds politiker att platserna blev för dyra. Varför inte bygga ett eget i Kållered i stället?

År 1949 tillsatte kommunalfullmäktige ett utskott för att planera för ett nytt ålderdomshem. Med i gruppen var lantbrukare Gustav Johansson, Vommedal, slöjdlärare Ivar Andersson, Stretered, byggmästare David Johansson, Livered, och småskollärarinnan Greta Hernqvist, Skolan.

Intensivt arbete för Kållereds politiker

Luciatåg på Brattås hemmet cirka 1980. Bild: Kållereds hembygdsförening

Många tomter synades och till slut bestämde man sig för tomten bakom Kommunalhuset, den hade fördelen att ägas av kommunen redan. Man bestämde även att huset skulle inrymma 15 platser. Det fanns dock politiker i fullmäktige som ansåg att ett mindre hus skulle byggas. Det fanns inte 15 åldringar som behövde bostad!

Nu startade att intensivt arbete för politikerna. Några tjänstemän fanns inte i Kållered. Planeringsgruppen utvidgades och förändrades med Gustaf Eklund, Sagered ordförande, Stina Svensson, Wallbo, Elin Johansson, Kommunalhuset, Wanja Söderberg, Sporred, och Harry Johansson, Kommunalhuset.

Ingen tvättstuga

Herrar till bords i dagrummet i bottenvåningen. Till höger sitter skräddaren Blomkvist. Bild: Kållereds hembygdsförening

Kommitténs kvinnliga ledamöter drev igenom att en vedpanna skulle installeras, det kunde ju bli elavbrott! Men att bygga en kommunal tvättstuga avslogs dock.

För att förbilliga linneinköpen bestämdes att kvinnoförbunden i Kållered skulle sy handdukar och lakan till hemmet. Metervara och brodergarn inköptes i Borås. En stämpel beställdes med texten ”BH”, Brattåshemmet. Grön färg för personal, rosa för kvinnor och blått för männen. Stämpeln finns kvar i dag på Mölndals stadsmuseum, och Hembygdsföreningen har flera handdukar och lakan sparade.

De kvinnliga ledamöterna fick också hålla i en taklagsfest den 2 december 1954.

Då invigdes Brattåshemmet

Möbelinköpen gjordes i Skara och sköttes av Ivar Andersson och Wanja Söderberg. Gåvor inkom från Röda Kors-kretsen ett piano, från Socialdemokratiska kvinnoklubben en guldpendyl och från Folkpartiets kvinnor en sjuarmad mässingsljusstake.

Invigningen var den 8 september 1956. Byråchef Ali Berggren invigningstalade och komminister Lennart Levén höll en andakt. Därefter var det rundtur i huset för cirka 100 gäster och press.

Prisades för arkitekturen

Hemmet blev byggt för 16 pensionärer, enkelrum och några dubbelrum med kokvrå för makar. De hade också utgång till trädgården från rummen.

Matsal, kök, expedition i en tillbyggnad. På övervåningen fanns två lägenheter till föreståndare och vårdarinna. Innanför köket fanns ett rum för kokerskan.

Hemmet berömdes och prisades både för arkitekturen och den fina inredningen.

Som första föreståndarinna anställdes syster Magda Andreasson, ytterligare anställda var bland andra Sigrid Pettersson, Rut Pettersson, Elsa Dellermark och Inga Svanberg. Tvätten sköttes av Maja Nilsson. Vaktmästare var Arvid Persson.

Personalen i köket cirka 1980. Bild: Kållereds hembygdsförening
Boende i ett av rummen, fotograferad cirka 1985. Bild: Kållereds hembygdsförening

Ersattes av Brattåsgården

Efter 30 år 1986 ersattes Brattåshemmet med det nya Brattåsgården. Hemmet ansågs för litet och för tungarbetat. Men huset ligger kvar ännu och är i dag (2024) ett litet vårdboende med adress Brattåsvägen.

För en liten kommun var byggandet av det då toppmoderna Brattåshemmet framsynt. Helt planerat av politiker och förtroendemän utan tjänstemän!

Amanda Hansson, Tulebo Sörgård, lyssnar på andakt i högtalaren år 1956. Bild: Kållereds hembygdsförening
Pensionärer i matsalen, cirka 1970-tal. Bild: Kållereds hembygdsförening
Hulda Eriksson, Heljered Västergård, fotograferad på Brattåshemmet cirka 1950-tal. Bild: Kållereds hembygdsförening

Order this image

Share to