Lövspännet - en kärleksfull gåva

Söljan är ett av de vanligaste smyckena i äldre dräkt och återfinns ofta även i arkeologiskt material, från bronsålder och framåt i historien. Funktionen är att fästa samman klädedräkten, men de kan även vara rikt dekorerade och då även fungera som smycken.

I folkdräkten är söljan vanlig i nästan alla dräkter, och bröstsöljan används för att fästa ihop halssprundet i särken. De kan vara enkla och rent funktionella, men också rikt smyckade och kunde signalera bärarens ekonomiska status. Formen på söljan, ett hjärta med krona, har lång tradition och förlagor finns i det medeltida materialet.

De så kallade löven, de små hängen fästa runt söljan, varierar i form i olika folkdräktstraditioner. I södra Sverige är de små skålarna vanliga, och från Dalarna och uppåt är löven ofta rombformade. Det sägs att ju fler löv bäraren hade på sitt lövspänne, desto rikare var hon.

Dräktsmycken kunde ärvas i generationer, men även fås som fästmansgåva. Med tanke på den romantiska utformningen på dessa lövspännen och placeringen över hjärtat på bröstet bäraren, kan man tänka sig att det var en väldigt kärleksfull gåva att få.