Agfa autokrom. Från Djurgårdsbrunnsviken.
Ekström, Tor / Tekniska museet
Autokromsamlingen
Bröderna Auguste och Louis Lumière, två framgångsrika franska företagare i fotobranschen, lanserade 1907 den första kommersiellt framställda glasplåten autokromen. Den uppfinningen gjorde det möjligt även för amatören att fotografera i färg. Redan samma år tekniken lanserades fanns glasplåtar tillgängliga i Sverige.
John Hertzberg, lärare i fotografi vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm, var en av de första i landet som prövade den nya fotografiska tekniken. Han spred sina kunskaper och erfarenheter vidare genom föreläsningar och tidskrifter.
Intresserade amatörfotografer blev nyfikna på den nya tekniken och i ren glädje över att kunna avbilda i färg, valdes ofta motiv som blommor, stilleben men även parker, gator och byggnader. Många skickliga amatörfotografer har bidragit till att samlingar av autokromer nu finns på museer och arkiv runt om i Sverige.
Vid en inventering i Tekniska museets magasin hittades ca 300 autokromer, varav hälften av dessa bilder saknade bildtext. I autokromsamlingen finns två generationer av autokromer, bröderna Lumières teknik och Agfas vidareutveckling. Här presenteras ett urval ur denna samling
Bland de drygt 150 bilderna finns flera fotografer och typer av motiv representerade. En del bilder är stilleben, andra är naturbilder eller porträtt. Det finns också flera stereobilder. Prova gärna att ladda ner och betrakta dessa i stereo!
Autokromens teknik
Förstoring av Lumières autokromraster, framställt av färgade stärkelsekorn
Bröderna Auguste (1862-1954) och Louis (1864-1948) Lumière gjorde väsentliga insatser inom fotografin. År 1907 kom de med den första kommersiellt framställda glasplåten - autokromen, "färgbilden med de runda kornen".
Autokromen är uppbyggd med ett tunt limskikt som preparerats med ett oregelbundet färgraster, som består av lika delar röda, gröna och blåvioletta infärgade runda potatisstärkelsekorn. De är några tusendels millimeter stora och fördelade så att de inte täcker varandra. Mellanrummen mellan kornen fylls med kolpulver. Ovanpå rastret av färgkorn gjuts en färgkänslig emulsion, där färgbilden skapas.
År 1923 utvecklade Agfa autokromerna så att upplösningen, snabbheten och färgåtergivningen förbättrades. Istället för kolpulver användes schellackdroppar, bild som en emulsion i en gummi-arabikumlösning. Vid torkning drog schellackemulsionen ihop sig så mycket att de infärgade stärkelsekornen hamnade alldeles intill varandra.
Autokromens uppbyggnad
En autokrom är uppbyggd med lager limmade på varandra. Silvergelatinemulsion, fernissa, raster, fernissa och en basglasplåt. På silvergelatinemulsionen formas själva bilden, som är svartvit. Ett lager fernissa fäster silvergelatinemulsionen på rastret och hindrar fukt och kemikalier från att komma in i de vattenlösliga rasterfärgerna. Rasterlagret består av små runda potatisstärkelsekorn som färgats i rött, grönt och blåviolett. Varje stärkelsekorn bildar ett litet ljusfilter för sig i sin färg. Rasterlagret är fäst med fernissa vid basglasplåten som därmed är bas för alla lager. För att skydda de känsliga lagren mot fysiska och kemiska skador läggs en skyddsglasplåt över och allt hålls samman runt kanterna med en limmad pappersremsa. Om man betraktar autokromplåten från skyddsglasplåtens sida så ser man bilden från rätt håll.
Bildvård av autokromer
Under behandling och förvaring måste man vara försiktig med hantering, ljus, fukt, temperatur och luftföroreningar. Det mest förödande för autokromen är växlingar i omgivningens förhållanden. Autokromerna på Tekniska museet har bildvårdats på följande sätt:
- Autokromerna förvaras i ett klimatstyrt arkiv (16°C). Vid bildvård slussas bilderna successivt ut för att minimera temperaturskillnaden.
- Där arbetet med bilderna utfördes användes svag belysning och minimalt av UV-strålning.
- Autokromernas glassidor torkades av med torr bomull, för att undvika fukt, som kan sprida sig via pappersremsan runt kanterna och fortsätta in i bilden.
- Otätheterna lagades i den limmade pappersremsan runt kanterna.
- Vid arkiveringen användes Munktells filterpapper i kuverttyp, fyr-flapp.
- Autokromplåten arkiveras stående, med Munktells kartong-papper mellan var femte glasplåt, i en storleksanpassad ugnslackerad plåtlåda.
- Alla autokromer är avfotograferade, för att inte behöva ta fram originalen.
Litteraturlista
- Anderberg, Rich., 1907. Bröderna Lumières färgfotografi, brev till Fotografisk Tidskrift. Stockholm.
- E.F., 1916. Agfa-färgrasterplåten. Svensk Fotografisk Tidskrift. Stockholm.
- Hertzen, John, 1907. Lumières autokromplåtar. Fotografisk Tidskrift. Stockholm.
- Johansson, Björn Axel, 2017. Att se världen : svensk fotografi under 175 år. Tekniska museet. Stockholm.
- Malmberg, Gunnar, 1924. En färgfotografisk epok. Svensk Fotografisk Tidskrift. Stockholm.
- Malmberg, Helge, 1909. Ett och annat rörande autokromprocessen. Fotografisk Tidskrift. Stockholm.
- Nilsson, Bo, 1981. Autokromer från 1910-talets Stockholm. Stockholm Stadsvandring nr 5. Stockholm.
- Nordiska museet, 1995. När världen fick färg. Rapport från autokromdagen. Stockholm.
- Nyblin, Daniel, 1907. Huru kunna mångfaldiga autokrombilder. Fotografisk Tidskrift Stockholm.